Påverkar utbildning politiskt deltagande?

1405788_spikat-copySkolan har enligt styrdokumenten ett betydande demokratiuppdrag. Uppdraget ankommer på hela skolan, all personal och all undervisning. Samhällskunskapen som ämne betraktat har dock ett särskilt uppdrag för elevernas kunskaper om demokrati, statsskick, mänskliga rättigheter och liknande. Uppdraget i styrdokumenten är både ett fostransuppdrag och ett kunskapsuppdrag. Eleverna ska fostras till demokratiska medborgare och de ska vara kunniga därom. Således borde det gå att mäta om skolan lyckas med detta, till exempel genom att kunniga och väl fostrade demokrater i större utsträckning borde delta i allmänna val och vara politiskt aktiva i olika former.

Ett grundantagande som detta bygger på är således att mer utbildning leder till större politiskt deltagande. Frågan är dock om det är så? Leder utbildning till större politiskt deltagande?

Denna fråga har sysselsatt forskare under en lång tid och både den teoretiska och empiriska forskningen har pekat åt lite olika håll. Det finns forskning som antytt att det inte finns en direkt kausal koppling mellan utbildning och politisk aktivitet och det finns sådan som antytt att det finns.

Ett av de senaste bidragen till forskningsfältet är Mikael Perssons avhandling från Göteborgs universitet (disputation december 2013). Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling av fem studier med fem olika datauppsättningar och fem olika tillvägagångssätt. Sammantaget visar studierna att det finns mycket lite som tyder på att utbildning har en direkt kausal effekt på politiskt deltagande.

Persson har också gjort andra studier på området som han också har skrivit om och tillgängliggjort på Politologerna. En av studierna tittar särskilt på effekten av bland annat mer samhällskunskap. Studien utgår från programgymnasiereformen under tidigt 1990-tal då de tidigare korta yrkeslinjerna förlängdes till treåriga program innehållandes tillräckliga ämnesstudier för att ge grundläggande högskolebehörighet. Om antagandet om kausal effekt av utbildning på politiskt deltagande skulle vara riktigt borde således eleverna som gått de treåriga yrkesprogrammen uppvisa högre politiskt deltagande än de som gått de tvååriga dessförinnan. De empiriska resultaten från Perssons undersökning ger dock inget stöd för att det skulle ha skett.

Läs om Perssons avhandling här och en intervju med honom här.

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , ,
Publicerat i Forskning, Nyheter, Statsvetenskap
4 comments on “Påverkar utbildning politiskt deltagande?
  1. […] Påverkar utbildning politiskt deltagande? […]

  2. […] är intressant att jämföra och diskutera i relief till den doktorsavhandling FLS skrivit om tidigare, som visade att mer samhällskunskap i skolan inte ledde till ett ökat politiskt […]

  3. […] har tidigare också skrivit om denna avhandling som handlar om i vilken grad utbildning påverkar politiskt deltagande samt denna avhandling om […]

  4. […] jämlikheten mätt som sannolikheten att ställa upp i allmänna val. Vi har också skrivit om Mikael Perssons forskning om hur utökad samhällskunskapsundervisning inte tycks leda till ökat politiskt […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: