Skolan som god annorlundahet

Nedanstående text har tidigare publicerats på Lärarnas Riksförbunds Studerandeförenings webbplats. Åsikterna som framförs är författarens och är nödvändigtvis inte FLS:s åsikter.

Är-du-lönsam-lille-vän

För några veckor sedan fick jag tips om en intressant artikel skriven av Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap vid Malmö högskola. Artikeln resonerar kring skolans roll i samhället, ”Skolan som god annorlundahet” är rubriken.

Artikeln är publicerad på författarens egna blogg. Frågorna som Pålsson Syll vill ställa är: Hur bör skolan vara relaterad till samhället i stort? Vad kan och bör skolan göra och vara för något? Och vad är den till för? Syftet med Pålsson Sylls inlägg är inte att förklara utan snarare försöka förstå bakgrunden till dagens skola och hur den förhåller sig till samhället.

Pålsson Syll börjar med att klargöra ett antal saker: det svenska samhället är ojämlikt, denna ojämlikhet ökar och detta påverkar i sin tur elevernas skolresultat. Han påstår vidare att de som hävdade att skolan skulle avskaffa klassamhället har fått i hög grad fel eftersom klasskillnaderna tvärtom ökat de senaste 50 åren samtidigt som den sociala mobiliteten inte ökat. Skolan är central för den sociala mobiliteten och har helt enkelt misslyckats med att kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund.

I tidigare samhällen ärvde människan i hög grad sin sociala identitet. I dagens samhälle är det tvärtom upp till den enskilda individen att anamma en identitet. Detta leder enligt Pålsson Syll till att ungdomar känner ambivalens inför friheten som avtradition­aliseringen av våra sociala liv medfört. Men detta gör också att ryggstödet att luta sig mot inte längre finns för ungdomar. Det är ”fri” rörelse under eget ansvar och detta kan leda till en känsla av rotlöshet. Pålsson Sylls påstår mot bakgrund av denna situation att det inte längre är radikalt och ”nytt” att säga till eleverna: ”Gör som ni vill!” eller fråga ”Vad vill ni lära er om andra världskriget?”. Pålsson Syll vill hävda att ungdomars svar på den frågan egentligen är ”Kan vi inte slippa göra som vi själva vill?”, eftersom de redan väljer och får göra som de vill i sina vardagsliv utanför skolan. Om elevernas upplevelser och deras exhibitionistiska självbekräftelseimpulser hela tiden förverkligas ger det dem inte de emancipatoriska grundförutsättningar som skolan ska ge för att fungera kompensatoriskt. Det blir bara mer av samma slappa låt-gå mentalitet.

Istället tycker Pålsson Syll att skolan ska lära för ett annat liv än det som finns innanför skolans väggar och i elevernas sociala bakgrund. Den måste fullt ut ta vara på elevers kapacitet att leva ett annat liv än det de lever i dag. Skolan måste helt enkelt odla ”hoppets princip”. Utan att ge en framtidsinriktad förtröstan om en bättre värld kan skolan inte fullgöra sitt uppdrag. Därför kan inte heller socialisationsteoretiska förklaringar kring frågan ”hur man blivit den man är” vara utgångspunkten. I skolans värld måste snarare den bildningsteoretiska frågan ”hur man i framtiden blir det man har potential att bli” vara den vitala utgångspunkten. Alltså drar Pålsson Syll slutsatsen att en terapeutiskt inriktad skola leder till cementering av elevernas hemförhållanden istället för att förmedla tanken om att eleven har potentialen att bli något annat och forma sin egen framtid tillsammans med andra.

Pålssons Sylls huvudtes är alltså att skolan ska stå för en god annorlundahet. Han skriver:

Skola är inte samhälle eller familj. Skolan ska inte vara en förlängning av elevernas liv utanför skolan. Tvärtom. Den ska vara ett alternativ. Något annat. I sin annorlundahet ska den skapa betingelser för framtid och inte hålla fast elevers upplevelsehorisont i nutid. Skolan ska inte ge självbekräftelse för vad eleverna är, utan hjälpa dem till vad de kan bli.

Många kan nog misstolka Pålsson Sylls resonerande och tänka att lärare ska sluta hålla kontakten med elevernas föräldrar eller att läraren aldrig ska ta upp exempel från samhället utanför klassrumsfönstret. Jag tycker inte att texten ska tolkas så, det är viktigt att förstå den på ett teoretiskt plan. Den visar tydligt på ett synsätt som har funnits sedan 50 år tillbaka och som är dominerande i dagens skola.

Ett exempel från min egen lärarutbildning är från min första VFU. Jag blev förvånad över hur intensiv kontakten med föräldrarna var (detta var i en högstadieskola). Lärarna ringde om minsta händelse som inträffade i skolan. Är detta verkligen rimligt utifrån Pålsson Sylls resonemang? Det är även märkligt eftersom eleverna är på väg att bli vuxna. Jag tror inte att föräldrarna behöver veta allt ständigt. Därmed inte sagt att kommunikationen med föräldrar ska vara dålig eller medvetet ohörsam. Fler föräldrar behöver sätta ett större förtroende till professionen och se till att vara närvarande när det är föräldramöten och utvecklingssamtal. Denna överdrivna konstanta förbindelse mellan lärare och föräldrar är en stark kultur i svensk skola och förhoppningsvis kan Pålsson Sylls inlägg ge perspektiv på detta.

Förutom perspektiv kan Pålsson Sylls artikel också ge verktyg för hur skolan kontra samhället kan analyseras på en teoretisk nivå och väcka tankar kring varför vi överhuvudtaget har en skola. Om man ser till den svenska skoldebatten så sticker verkligen denna text ut och det är upplyftande och intressant att få ett så ovanligt och genomtänkt perspektiv. Många gånger framförs argument om en kompensatorisk skola i skoldebatten utifrån ett individperspektiv men Pålsson Sylls artikel går stick i stäv med detta synsätt och ger oss istället samhällsperspektivet på detta, ett perspektiv som jag ibland kan sakna i skoldebatten. Förhoppningsvis blev ni lika inspirerade som jag blev till vidare diskussion om skolans roll i samhället – läs den och fundera vidare!

Post scriptum: FLSs ordförande Johan Ceder har skrivit bra på detta tema, rekommenderas: Varför skola?

/Elias Dietrichson

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Forskning, Utbildningsvetenskap och pedagogik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: