Forskning om läxor

läxa

Läxor är på tapeten igen efter att Hallstahammars kommunpolitiker bestämt sig för att utreda en läxfri skola. Men vad säger forskningen egentligen om läxor? Frågan är givetvis extra intressant eftersom den nya skollagen tydligt skriver fram praktik som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Skolforskarna Robert Marzano och Debra Pickering har gjort en sammanställning av den forskning som finns för och emot läxor internationellt och har utifrån detta dragit vissa slutsatser. Deras huvudresultat hävdar att läxan får betydelse för elevernas resultat om kvalitén på den är hög. Kvalité definieras så här:

– Läxan har ett tydligt och legitimt syfte, utformade efter tydliga mål samt att den kan göras självständigt utan föräldarnas hjälp. Exempelvis: införa nytt innehåll, öva en färdighet, upptäck något efter eget intresse, fördjupa ett innehåll som tidigare tagits upp i klassrummet.

– Läxan är designad för att maximera chanserna för elevernas slutförande av den. Till exempel, se till att läxan har en lämplig svårighetsgrad. Läxan ska kunna vara enkel att lyckas med samtidigt som de bör vara utmanande nog.

– Om läxan ska engagera föräldrarna är det viktigt att läxan på ett lämpligt sätt fungerar som ett bollplank för att kunna hjälpa sammanfatta vad eleven har lärt sig. Dock ska läxan inte kräva kvalificerade kunskaper från föräldrarna.

– Läxan ska stämma överens, både tids- och nivåmässigt, med elevernas ålder och inte ta för mycket tid från andra hushållsaktiviteter.

Om dessa parametrar har låg uppfyllelse kan läxan istället få negativa konsekvenser, läs en utförligare diskussion om detta här.

Om vi sammanför detta resultat med Hatties omtalade studie styrker detta ytterligare påstående att läxans kvalité är det avgörande. Hatties meta-meta analys visar att läxor ger positiv effekt när de är tydligt formulerade och blir grundligt uppföljda av läraren. Utifrån dessa slutsatser om läxor så ter det sig som om skolans beslutsfattare bör lägga sitt fokus på att skapa förutsättningar för kvalitativa läxor, till exempel inom ramen för fortbildning och lärarutbildning. En mer nyanserad debatt om läxor kan också detta resultat förhoppningvis leda till, inte minst i den svenska debatten.

Nu har jag försökt klara upp det internationella perspektivet – hur är det då med det svenska? Först och främst: läxor är ett område som få har beforskat i Sverige. Vi vet således ganska lite om läxor och sambandet med svenska elevers resultat.

Det finns vissa saker som utmärker Sverige i de underlag som ändock finns. Svenska elever lägger jämförelsevis lite tid på läxor och läxeffekten på elevers resultat får en negativ effekt i lägre åldrar. Vi vet inte vad denna negativa effekt beror på. En trolig förklaring, utifrån den internationella forskningen och de jämförelse som finns mellan de nordiska länderna, kan vara att de svenska lärarna saknar en medvetenhet kring läxor och exempelvis inte följer upp läxorna i tillräcklig omfattning. En sannolik förklaring till detta kan vara att lärarutbildningar och huvudmän landet runt sett på läxor som något förlegat och ointressant utifrån pedagogiska idéer som negligerat kunskapsuppföljningar.

En annan anledning till den negativa effekten kan vara att lärare som känner sig osäkra i sin undervisning, till exempel ifall läraren är obehörig, använder läxor som en avgörande del av grundinlärningen. Konsekvensen av detta kan bli att eleverna lämnas ensamma i sitt lärande.

Behovet av mer forskning inom området läxor i Sverige, och ett fokus på läxans kvalité från skolans beslutsfattare, kan inte nog betonas.

/Elias Dietrichson

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , , , , ,
Publicerat i Forskning, Fortbildning, Skolpolitik, Undervisning, Utbildningsvetenskap och pedagogik
4 comments on “Forskning om läxor
  1. […] att de håller hög kvalité. En bra och överskådlig sammanfattning av deras arbete finns hos FLS https://flsriks.wordpress.com/2014/06/18/forskning-om-laxor/och här beskrivs hur läxan bör vara utformad för att verkligen bli en hjälp i lärandet.I […]

  2. alexanderljsmith skriver:

    Intressant och matnyttig läsning. Jag använder mig själv sällan av läxor och lägger en större vikt vid traditionella prov eller textskrivande för lärande utanför klassrummet. Redan nu börjar det bolla av idéer till läxor som följer principerna ”införa nytt innehåll, öva en färdighet, upptäck något efter eget intresse, fördjupa ett innehåll som tidigare tagits upp i klassrummet”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: