Valspecial: Socialdemokraterna

Fram till valet kommer det att dyka upp ett inlägg för respektive riksdagsparti i FLS:s valspecial. Idag del fem: Socialdemokraterna.

stor ros+s+fp RGB

  • Historia

Industrialiseringen skapade farlig arbetsmiljö, oinskränkt makt för arbetsgivarna, långa arbetsdagar och eländiga bostadsförhållanden. Situationen ledde till organisering och arbetarrörelsen grundande under den senare delen av 1800-talet. Tidiga, fackliga och politiska, krav var bland annat rösträtt, parlamentarism (att regeringen styrs av riksdagen, inte av kungen), åtta timmars arbetsdag och rätt att bilda fackföreningar. Fackförbunden deltog i bildandet av det Socialdemokratiska arbetarepartiet 1889, och partiet har sedan dess haft starka band med den centrala fackliga Landsorganisationen, LO. En viktig allierad i kampen för rösträtten var från 1910-talet liberalerna. August Palm och Hjalmar Branting var tidiga förgrundsgestalter. Branting, partiets första statsminister, förde partiet i en tydlig reformistisk riktning. Konflikter kring denna linje och hur man skulle ställa sig till försvaret under första världskriget ledde 1917 till splittring. Vänstersocialistiska grupper bildades det som idag är Vänsterpartiet. 1920-talet blev en turbulent tid i tvåkammarriksdagen. På arbetsmarknaden var öppna konflikter inte ovanliga även om rätten att teckna avtal och fackföreningar fanns sedan 1906. Händelserna i Ådalen 1931, då svensk militär sköt ihjäl fem strejkande arbetare, blev en vändpunkt. Fackföreningsrörelsen och arbetsgivarna enades 1938 i Saltsjöbadsavtalet, konfrontation ersattes av samarbetsanda. Sverige som tidigare varit mycket strejkdrabbat kom under lång tid i stället att präglas av arbetsfred. Partiet hade regeringsmakten oavbrutet mellan 1932 och 1976 (i Europa finns inga andra motsvarigheter), med främst stöd från Centerpartiet och Vänsterpartiet. Åren efter andra världskriget präglades av en stark tillväxt och Per Albin Hanssons folkhem byggdes. Reformer som det talats om under 1930-talet genomfördes nu, till exempel: barnbidrag, utbyggd socialförsäkring och enhetsskola. Under 1970-talets vänstervåg blev det socialdemokratiska samförståndsmodellen allt mer ifrågasatt. Den offentliga sektorns utbyggnad ledde till stora skattehöjningar. Samtidigt kom oljekrisen. Makten hade vuxit ihop med partiet och Olof Palme lyckades inte vända detta. När partiet tog tillbaka makten 1982 infördes en rad reformer med mer marknadsliberala förtecken. Vänstervågen blev högervåg. Liknande förlopp återkom under början av 1990-talet. 90-tals krisen förändrade svensk ekonomisk politik bland annat genom en uppgörelse mellan blocken där ramarna för budgetomröstningar i riksdagen bestämdes. Socialdemokratins starka ställning i svensk politik kan idag anses vara över trots att de fortfarande är det största partiet. Läs mer om partiets historia här eller läs partiets egna redogörelse.

  • Ideologi

Partiet startades för att skapa ett socialistiskt samhälle på demokratisk, reformistisk väg. Syftet var att ta tillvara arbetarnas intressen. Partiet stödde från början demokratin och partiets uppgörelse med arbetsgivarna visar att Socialdemokraterna har accepterat den kapitalistiska samhällsmodellen. ”Folkhemmet” som blev namnet på Socialdemokraternas samhällsbygge under 1900-talet innefattar en stor skattefinansierad gemensam välfärd. Socialdemokratin, som är partiets ideologiska bas, förespråkar en fördelningspolitik som ska utjämna ekonomiska skillnader i samhället, och höga skatter för den generella välfärdens skull. Den universalistiska tanken har alltid varit stark hos S, till exempel att barnbidrag inte ska vara reglerat av inkomst utan att alla ska få samma. Under de senaste 20-30 åren har partiet rört sig mot mitten i fråga om statens och det offentligas roll i ekonomin.

  • Profilering

Socialdemokraterna har under de senaste 20-30 gått mer mot mitten i politiken. De klassiska frågorna om välfärden har dock alltid varit viktiga. S vill sätta stopp för Alliansens skattesäkningar och öka kvalitén i välfärden. Trots att socialdemokraternas tid som ensamt regerande parti är över ser partiet sig som ett statsbärande parti. Skiljelinjerna mellan Moderaterna och Socialdemokraterna har minskat sedan Stefan Löfven tog över som partiledare. Till exempel: S vill inte avskaffa Alliansens införda jobbskatteavdrag och de har lagts sig närmare Alliansens kunskapslinje i skolfrågor. Samtidigt som M inte vill avskaffa värnskatten eller röra lagen om anställningsskydd.

  • Den typiske väljaren

Den typiske S-väljaren är: både man och kvinna, tjänsteman (på 40 år har arbetarna halverats dock har partiet flest väljare som själva uppfattar sig som arbetare). Tillitsfulla gentemot politiker och lojala mot partiet samt lägre utbildning och politisk kunskap än riksgenomsnittet.

  • Partikultur

Präglas av den egalitära kulturen där gruppmedlemmar innehar en stor lojalitet med gruppen som helhet. Inga tydliga rollfördelningar. Formella regler betraktas som byråkratiska och man föredrar i stället att komma överens genom samtal och samförståndslösningar. Känslan av att man bör hålla samman som grupp, i kombination med den oklara rollfördelningen, försvårar ansvarsutkrävande och gör att eventuellt missnöje inom gruppen har svårt att finna socialt tillåtna uttryck.

  • Viktigaste frågorna i valrörelsen

Jobben, skola och välfärd är de viktigaste områdena. Jobb, praktik eller utbildning inom tre månader för ungdomar. Satsningar på nya järnvägar, vägar, bostäder och annan infrastruktur tillsammans med ökade insatser för växande företag. Mindre klasser i skolan, fler speciallärare och tuffare krav för antagning till lärarutbildningen. Skärpa kvalitetskrav inom välfärden, mer personal i vård och omsorg. Allt ska finansieras med att jobbskatteavdragen stoppas, en bankskatt införs, höjd skatt på miljoninkomster, avskaffade avdrag för gåvor samt slopad restaurangmoms och RUT-avdrag.

  • Opinionsläge

Att partiet numera ligger omkring 30 procent skapar problem eftersom man behöver stöd från andra partier för att kunna leda en regering. S går på val själva, efter floppen med det Rödgröna samarbetet i förra valet. S ser Miljöpartiet som naturlig samarbetspartner men man är rädd att medelklassväljarna försvinner om Vänsterpartiet kommer med som stödparti. Troligtvis är det anledningen till att Löfven öppnat upp för samarbete med Folkpartiet och Centerpartiet efter valet. Alliansens viktigaste kritik mot oppositionen utgår främst från att S-V-MP inte går på val tillsammans, till skillnad från Alliansen. Budskapet till väljarna blir således ”ni vet inte vad ni får om ni röstar på socialdemokraterna…”. De S-väljarna som valde M 2010 blir viktiga för partiet att ta tillbaka. Läs vidare om S:s opinionsutveckling under 2000-talet här.

  • Internationella motsvarigheter

Socialdemokraterna samarbetar med andra socialdemokratiska partier i Socialistinternationalen som bildades redan 1889. I EU-parlamentet sitter man i Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D).

  • Valaffisch

s affisch

 

Se alla valaffischer samlade och recenserade i denna länk.

 

/Elias Dietrichson

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , ,
Publicerat i Material och stoff, Samhällskunskap, Statsvetenskap, Valåret 2014
2 comments on “Valspecial: Socialdemokraterna
  1. […] Fackföreningarna var en viktig arena för klasskampen. Men hur man skulle förhålla sig till Socialdemokraterna skiftade utifrån den linje som formulerades i Moskva. Ibland betecknades motståndarna som […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: