Många förklaringar till Sverigedemokraternas framgångar

förstoringsglass

Sverigedemokraternas valresultat på 13 procent har slagit många med häpnad. I eftervalsdiskussionen har många olika förklaringar till varför framförts. Som god vän av samhällsvetenskapen är det alltid intressant att samla och analysera de olika ingångarna som finns kring en komplex samhällsfråga. Nedan har jag samlat ett urval av inlägg med olika orsaksförklaringar som varit dominerande. Inläggen får ses i ljuset av samhällskunskapens syfte beskrivet genom kursplanen: ”Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv”:

Det som förenar inläggen ovan är förklaringar som har olika typer av missnöje i fokus samt de andra partiernas brister. Dock finner jag inga förklaringar som rör Sverigedemokraternas egen politik. Detta har statsvetare Andrej Kokkonen förtjänstfullt uppmärksammat på bloggen Politologerna, han skriver:

Varför röstade 13 procent av svenska folket på Sverigedemokraterna (SD)? Ska man tro många av de analyser som förts fram i eftervalsdebatten kan SDs framgångar förklaras med missnöje rörande allt från bristande mobiltäckning, till hög arbetslöshet, ökade ekonomiska klyftor och brist på tydliga politiska vänster-högeralternativ. Gemensamt för analyserna är att de lägger liten eller ingen vikt vid SDs politik som en förklaringsfaktor. Kort sagt, verkar man förutsätta att SDs väljare egentligen inte röstar på partiet för att de föredrar dess politik, utan för att de vill protestera mot det politiska etablissemang som (de upplever) har svikit dem.

Den svenska eftervalsanalysen är inte unik. Invandringskritiska partiers framgångar i Europa har (bort)förklarats på samma sätt under lång tid. Men, stämmer verkligen bilden av invandringskritiska partiers väljare som protest- och missnöjesröstare? Forskningens entydiga svar får i dag sägas vara att den gängse bilden är falsk. Redan för 14 år sedan publicerade Wouter van der Brug, Mendert Fennema och Jean Tillie en svidande uppgörelse med idén om invandringskritiska partiers väljare som proteströstare i artikeln ”Anti-immigrant parties in Europé: Ideological or protest vote” i European Journal of Political Research.

/…/

Resultatet av studien är entydigt: Författarna hittar inga bevis för att de väljare som röstar på invandringskritiska partier i högre utsträckning drivs av protest- och missnöjesmotiv än väljare som röstar på andra partier. Röstning på invandringskritiska partier drivs i lika hög utsträckning som röstning på ”vanliga” partier av ideologiska och sakpolitiska skäl. De två starkaste skälen för att man röstar på invandringskritiska partier är att man står dem nära ideologiskt på vänster-högerskalan och (inte helt förvånande) att man är kritisk till invandring. Kort sagt, fungerar invandringskritiska väljare precis som andra väljare.

Läs hela inlägget här.

_________________________

Uppdaterad 2015-06-22: Andrej Kokkonen utvecklar sina poänger i tidskriften Ekonomisk debatt, läs den här.

/Elias Dietrichson

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , , , , ,
Publicerat i Statsvetenskap, Valåret 2014
One comment on “Många förklaringar till Sverigedemokraternas framgångar
  1. […] Daniel Walthers inlägg här. Läs också ett tidigare inlägg på FLS.nu om […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: