Medelvärde eller median, vad välja? – Ett lektionstips om samhällsstatistik

I ett tidigare inlägg tipsade vi om SCB:s statistikskola som innehåller en rad artiklar skrivna av SCB:s experter på olika områden. Artiklarna är intressanta att använda både som stoff till undervisning eller som fördjupningsmaterial till eleverna.

dataArbete med statistik i samhällskunskapen är intressant och viktigt ur flera perspektiv. Dels är det viktigt för eleverna att lära sig tolka, förstå och kritiskt granska statistik och vad den används till i olika sammanhang. Dels är statistiken ett viktigt metodologiskt verktyg för att undersöka samhällsfenomen och testa hypoteser, något som eleverna kanske till och med borde tränas i i större omfattning?

En ny artikel i SCB:s statistikskola är en bra utgångspunkt för att göra detta i undervisningen. I artikeln ”Medellönen högre än medianlönen i många yrken” diskuterar SCB:s statistiker Emma Strand hur det kommer sig att vissa yrken har en högre medellön än medianlön. Hon ger exempel från olika yrken och diskuterar orsakerna. Dessa skillnader är viktiga att ha koll på, både ur metodologiska hänsyn (vilket mått bör jag välja när?) och ur egna hänsyn (vad är mest rättvisande att jämföra min egen lön med?).

En lektion eller ett moment uppbyggt kring detta fyller alltså många viktiga syften för dig som samhällskunskapslärare i förhållande till vad eleverna ska utveckla för kunskaper och förmågor. Det knyter an till privatekonomiska frågor (lönebildning mm), förmågan att kritiskt granska och värdera information samt förmågan att själv använda sig av samhällsvetenskapliga begrepp och metoder. Som framgår av nedanstående förslag på undervisningsupplägg så ger det också ett ypperligt tillfälle att lyfta vissa mer vetenskapsteoretiska perspektiv i undervisningen.

Ett tips på upplägg:

  1. Inled i god John Hattie-anda med att beskriva vad kursplanen syftar till att eleverna ska utveckla för kunskaper, förståelser och förmågor när det kommer till att kritiskt kunna granska statistik och förmågan att undersöka samhällsfenomen med adekvata metoder. Beskriv vad det innebär det att behärska detta.[1]
  2. Skriv upp påståendet ”Medellönen är högre än medianlönen i många yrken” på tavlan.
  3. Definiera tillsammans med eleverna vad påståendet betyder (främst för att uppväga skillnader i förförståelse, såväl samhällsvetenskaplig som matematiska). Repetera gärna hur de olika måtten beräknas (beroende på elevernas ålder mm). Låt eleverna veta att påståendet är sant (åtminstone i Sveriges fall).
  4. Låt därefter eleverna i grupp resonera sig fram till tre tänkbara förklaringar (hypoteser) till varför påståendet är sant, vilka yrken de i så fall tror det gäller och varför. Betona betydelsen av att hypoteserna måste vara verifierbara (i sann Popper-anda), dvs att hypoteserna måste kunna prövas empiriskt för att antingen verifieras eller falsifieras.[2]
  5. Samla eleverna i helklass. Låt varje grupp presentera sina hypoteser. Sammanställ dessa på tavlan och diskutera dem. Resonera med eleverna hur hypoteserna eventuellt kan förbättras genom precisering mm. Här kommer ett viktigt skede. Säkerligen kommer några hypoteser att vara återkommande medan vissa kanske bara föreslås av en enda grupp. Var noga med att betona vikten och betydelsen av att tänka utanför boxen! Om elever som representerar en ”majoritethypotes” försöker göra sig rolig över en avvikande hypotes, nyttja då tillfället att prata om betydelsen av åsiktsfrihet i termer av Copernicus, Galilei eller någon annan forskare som vågat gå utanför rådande paradigm (för att tala Kuhn-språk).
  6. Här kommer ett vägval. Antingen (i) använder du artikeln från SCB för att i helklass verifiera och falsifiera de föreslagna förklaringarna (artikeln kommer sannolikt dock inte att kunna ge svar på samtliga hypoteser) eller så (ii) sätter du eleverna i arbete med att själva undersöka om de kan verifiera eller falsifiera dem. De data som använts till artikeln finner du här och annan data om löner, lönespridning samt tidsserier finner du här hos SCB.

Lycka till!

[1] Detta kallas i forskningen för ”Mastery learning” vilket har funnits ha mycket positiva effekter på elevernas lärande (inte minst av Hattie). Inte endast är det ett sätt att beskriva målen för eleverna (vilket har goda effekter i sig) utan genom beskrivningen av vad det innebär att behärska dessa kunskaper så visar man som lärare också tydligt vilka förväntningar man har på alla elever – efter lektionen, efter momentet och på dem som unga vuxna när de lämnar skolan. Beskrivningen viktigaste bidrag enligt forskningen är dels att det visar förväntningarna på eleverna, dels att det bidrar med konkretion av målen med undervisningen.

[2] Om du vill sträcka ut detta till ett längre arbetsmoment så kan det vara läge att kontakta någon av lärarna i naturvetenskaperna i detta läge – det passar nämligen perfekt för samarbete kring vetenskaplig metod och hypotesprövning!

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , , , , , , ,
Publicerat i Ekonomi, Material och stoff, Samhällskunskap, Statistik, Undervisning
One comment on “Medelvärde eller median, vad välja? – Ett lektionstips om samhällsstatistik
  1. […] ett tidigare inlägg här på FLS.nu gav vi ett förslag på hur man kunde jobba med statistik i […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: