Ska vi tolerera de intoleranta?

De ofattbara händelserna i Paris, med attacken mot tidningen Charlie Hebdo, har skakat om en hel värld. Som en följd av händelser likt dessa startar nästan alltid en debatt om vad länder kan göra sig för att skydda sig mot terrorism. I USA, efter attackerna den 11 september 2001, fördes en debatt om den snabbt antagna så kallade Patriot Act. Sverige hade sin motsvarighet i den så kallade FRA-debatten.

Den gemensamma nämnaren i dessa debatter var att grundfrågan i många avseenden kokade ned till att handla om vilka avsteg från våra demokratiska fri- och rättigheter vi var (är?) beredda att göra för att kunna öka våra möjligheter att upptäcka och avvärja attacker likt dessa och om det ens är ett rimligt tillvägagångssätt. Är vi beredda att avstå rätten att inte bli avlyssnade och övervakade för att därigenom snabbare upptäcka de med onda avsikter?

Anledningen till att vi hamnar i denna typ av debatt beror såklart i stor utsträckning på att det tycks som att det just också är de demokratiska samhällenas öppenhet och frihet som är dessas akilleshäl; friheten och öppenheten möjliggör för terrorister att förbereda sig, samla sig och sedan komma långt i sina operationer innan de upptäcks.

Behovet av att ”skydda” de demokratiska samhällena tycks alltså ibland, paradoxalt nog, leda till förslag om att göra inskränkningar på centrala områden för det demokratiska samhället.

Det finns ytterligare en aspekt på detta som kan vara värt att diskutera med eleverna. En bärande princip i (många) demokratier är att de ska vara toleranta, toleranta i bemärkelsen att det råder religionsfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet för alla, oavsett om medborgarna tillhör en minoritet eller ej. Det finns dock grupper vars ideologi eller religion påbjuder just begränsningar i andra människors fri- och rättigheter. Det finns i nazismen såväl som i den extrema jihadiströrelsen. Hur ska det öppna och toleranta samhället hantera detta, att det finns grupper som skulle kunna nyttja sina demokratiska rättigheter för att vilja avskaffa desamma för andra medborgare?

Denna frågeställning är inte ny och den benämns av vissa som Toleransparadoxen (eller motsvarande); hur ska de som betecknar sig som toleranta ställa sig till de intoleranta? Ska de tolerera även dessa?

Anledningen till att det är en paradox är för att påståendet ”jag är tolerant” inte är förenligt med att hysa intolerans mot intoleranta. Det vill säga, om en tolerant person intolererar intoleranta är personen per definition också själv intolerant. Det är precis som med lögnarparadoxen: En person som säger ”jag är en lögnare”, och som faktiskt är en obotlig lögnare, hamnar i en självmotsägelse i och med att en lögnare inte skulle ha talat sanning och vice versa.

Detta problem har diskuterats av filosofer, inte minst av John Rawls i sin bok ”En teori om rättvisa” vari han framlägger sin syn på saken i avsnittet ”Tolerera de intoleranta”. Centralt för Rawls resonemang är just att samhället måste tolerera de intoleranta för att inte hamna i denna självmotsägelse. Rawls anser dock att det finns en gräns för hur långt toleransen kan sträcka sig, ett resonemang som Karl Popper för något längre i sin bok The Open Society and its Enemies.

FLS har fått tillstånd av Rawls svenska förläggare att tillgängliggöra de delar av ”En teori om rättvisa” som nämndes ovan, att använda för undervisning eller egen inläsning. Ni finner det här:

John Rawls, En teori om rättvisa. Bokförlaget Daidalos (1996). Del II ”Institutioner”, kapitel IV ”Lika stor frihet för alla” s.214-18.

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , , , ,
Publicerat i Demokrati och statsskick, Material och stoff
One comment on “Ska vi tolerera de intoleranta?
  1. […] Här måste det kritiska samtalet hållas högt. Det är inte en lätt uppgift, men ack så viktig. Bra stöd för god undervisning utifrån forskning ger exempelvis Wyndhamn ”Tänka fritt – tänka rätt” . En annan läsvärd avhandling (vilken tyvärr inte verkar finnas elektroniskt) är Langmans ”Toleransens pedagogik”. Dessutom borde väl var och en faktiskt läsa sin Rawls, eller åtminstone FLS riks: ”Ska vi tolerera de intoleranta?” […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: