Om minusränta och penningpolitik

I torsdags (12/2) tog Riksbanken ett historiskt beslut om minusränta. Det intressanta läget gör att många diskuterar penningpolitik. I detta inlägg vill jag mer utförligt förklara hur penningpolitiken fungerar. Tanken är att inlägget i första hand ska fungera som inläsning för lärare men modeller och upplägg kan såklart användas i undervisningen. Alla modeller i inlägget är tagna med tillstånd från boken Sveriges ekonomi –  Introduktion i samhällsekonomi skriven av Lars Nohagen, universitetsadjunkt vid Stockholms Universitet. Webbplatsen för boken innehåller modeller, power-points, statistik, länkar och arbetsuppgifter kopplad till undervisning i ekonomi. Missa inte den.

Ekonomisk politik kretsar kring stabiliseringspolitik, som har två grundfundament: finanspolitik och penningpolitik:

FullSizeRender(1)Deras gemensamma mål är att få till en stabil utveckling av BNP vid låg arbetslöshet och inflation som uppnås när svängningarna minimeras. Stabiliseringen syftar till att vara kontracyklisk, den ska alltså gå i motsatt riktning mot det konjunkturläge som råder: stabiliseringspolitik För de penningpolitiska målen har Riksbanken (RB) ansvaret. RB var tidigare kopplad till regeringen men sedan 90-talets ekonomiska kris är den fristående. Tidigare ekonomiska teorier utgick från att det fanns ett självklart samband mellan penningmängd och inflation – om pengarna exempelvis ökade med fem procent så skulle också inflationen göra det, den så kallade kvantitetsteorin: kvantitetsteorin Idag är ekonomer överens om att det är mer komplicerat än så. Kontanternas betydelse har minskat och kontokort och gireringar har gjort ekonomin mer intrikat. I dagens mer komplicerade ekonomiska landskap är det räntan, inte penningmängden, som adekvat kan påverka den allmänna prisnivån och efterfrågan i ekonomin (transmissionsmekanismen). Räntan är kostnaden för bankerna att spara i/låna av RB (i själva verket är detta mer komplicerat, läs därför mer om repor här). RB:s styrränta påverkar också marknadsräntorna, alltså räntor för privatpersoner och företag.

Om RB vill sänka inflationen alltså minska penningvärdet på varor och tjänster (du behöver färre mynt för att köpa ditt mjölkpaket) – så höjer banken räntan. Det gör det attraktivare att spara och dyrare att låna, vilket minskar penningmängden som leder till lägre inflation: Räntan höjs Samma sak om man vill åstadkomma det motsatta: RB sänker räntan, det gör det attraktivare att investera (låna) istället för att spara pengarna. Detta ska då öka penningmängden, pengarnas värde urholkas (du behöver fler mynt för att köpa ditt mjölkpaket) – högre inflation. Målet att få till en högre inflation är det som RB försökt åstadkomma de senaste åren i Sverige. Sverige och egentligen hela euro-zonen har just nu fallande prisnivå, till och med negativ inflation: deflation. Debatten de senaste åren har kretsat kring vilket mål som RB ska prioritera eftersom banken också tagit i beräkning den ökande skuldsättningen i ekonomin, denna diskussion har vi vidrört tidigare.

I torsdags togs alltså detta ytterligare ett steg. Räntan är numera minus, vilket innebär att bankerna måste betala för att spara pengar i riksbanken. Syftet med detta är alltså att bankerna ska ”tvingas” låna ut pengarna och således investera, vilket förhoppningsvis höjer efterfrågan och sätter igång ekonomin. Flera hävdar att detta är ett kvitto på en misslyckad ekonomisk politik. Det finns uppenbara risker att Sverige exempelvis hamnar i en likviditetsfälla. Det innebär att den privata efterfrågan är så svag att även vid en ränta nära noll blir investeringarna otillräckliga för full sysselsättning. Och räntorna kan inte gå under noll (observera att Sverige nu har det), eftersom investerarna alltid har möjlighet att hålla i tillgångarna istället. Ekonomin stagnerar helt enkelt, Japans ekonomi beskrivs som ett tydligt exempel på detta. sparkonto

/Elias Dietrichson

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , ,
Publicerat i Ekonomi, Material och stoff, Samhällskunskap
2 comments on “Om minusränta och penningpolitik
  1. […] några veckor sedan skrev jag om minusränta och penningpolitik. I dagarna kom beskedet att det så kallade överskottsmålet slopas till förmån för ett […]

  2. […] har tidigare skrivit om minusränta och penningpolitik. Lyssna på ett intressant radioprogram från UR:s Bildningsbyrån som undersöker vad ränta är […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: