”Att använda någon samhällsvetenskaplig metod”

I ett tidigare inlägg här på FLS.nu gav vi ett förslag på hur man kunde jobba med statistik i samhällskunskapsundervisningen. Inlägget tycktes glädjande nog bli vida uppskattat och det tycks som att det finns ett stort intresse bland samhällskunskapslärare att jobba mer med statistik på olika sätt. Vi tänkte därför i detta inlägg skriva lite mer i ämnet samt tipsa om en intressant artikel i Journal of Political Science Education samt några användabara resurser. Inlägget kommer att ta sin utgångspunkt i gymnasieskolans samhällskunskap men du som undervisar i grundskolan kan säkert hitta något användbart också.

Som vi skrev i det förra inlägget finns det flera goda skäl för att jobba mer med statistik i undervisningen, både ur ett kursplane- som ett bildningsperspektiv. Den omfattande IT-utvecklingen har förändrat vår statistikkonsumtion och vår statistikbearbetning radikalt. Det tycks som att fler idag både själva använder (i argumentation, i debatt, i skrift mm) och tar del av statistik på olika sätt. Kraftfulla datorer med användarvänliga program gör att nästan vem som helst (även icke-statistiker) kan göra en gigantisk korrelationsanalys med tiotals variabler, en analys som hade tagit en 1800-talsforskare veckor att genomföra. Därtill gör snabba internetuppkopplingar och häftiga flashscript att vi gärna delar dessa med varandra kors och tvärs i bloggar, på Pintrest och så vidare.

Detta är en bra och viktig utveckling på alla sätt, men den ställer också nya krav på oss som samhällskunskapslärare; vi måste förbereda eleverna både som statistikkonsumenter och producenter.

Man kan tänka sig att det är spår av detta man ser i gymnasieskolans ämnesplan för matematik, där både ett konsument- och producentperspektiv finns (titta på de berörda delarna i matematikens ämnesplan med dina samhällskunskapslärarögon och drick sedan en kopp kaffe med mattematikläraren på skolan – ni kommer att ha mycket att prata om!). En idé som detta inlägg fortsatt bygger på är antagandet att om vi lyckas bli bättre på att utveckla det senare (producentperspektivet) så kommer det att få synergieffekter på elevernas förmågor i det tidigare (kritiska statistikkonsumenter).

Tillbaka till ämnesplanerna. Statistik nämns inte så specifikt i samhällskunskapen som det gör i matematiken, men det finns självfallet med i delarna som handlar om samhällsvetenskapliga metoder vilka löper som en röd tråd från ämnets syfte, via det centrala innehållet och till kunskapskraven enligt följande:

Ämnets syfte

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information

Samhällskunskap 2 och 3

Centralt innehåll (2)

Några olika metoder som används inom samhällsvetenskaperna, till exempel intervjuer och observationer. 

Kunskapskrav (2 och 3)

Eleven medverkar i att beskriva samband i någon samhällsfråga. I beskrivningen medverkar eleven i att använda någon samhällsvetenskaplig metod. Eleven medverkar också i att använda källor och i att föra resonemang om informationens och källornas användbarhet. (E)

Det finns mycket som talar för att statistiken borde kunna få ta lite större utrymme i samhällskunskapsundervisningen. Vad är då haken, varför görs det inte mer? Det finns nog inget entydigt svar på den frågan, vi kan endast spekulera.

En tänkbar orsak skulle kunna vara att det är besvärligt och tidkrävande att först lära eleverna hur de ska samla in eget data, hur de ska sammanställa det och sedan hur de ska analysera det. Det skulle kanske kunna ta för mycket undervisningstid i anspråk. En annan tänkbar orsak kan vara att det lätt slår över till att bli för mycket matematik, kanske både för en själv som lärare och för eleverna.

Ur detta perspektiv är den artikel vi nämnde i inledningen intressant. Artikeln, ”Numbers, Pictures, and Politics: Teaching Research Methods Through Data Visualizations” (2015), är skriven av Mark Carl Rom vid Georgetown university i Washington USA, och handlar om en kurs han undervisar i på universitetet. Syftet med kursen är att angripa den statistiska metoden via datavisualiseringar, som ett sätt att komma förbi låsningarna kring matematiken och snabbare komma till frågan om hur data ska tolkas, visualiseras och användas.

I artikeln använder han sig av Anscombe’s Quartet för att åskådliggöra betydelsen av att jobba mer, och tidigare i undervisningsprocessen, med visuell analys av statistik (bild från Wikipedia).

Anscombe%27s_quartet_3

Poängen med Anscombes kvartett är att samtliga grafer ovan i princip har samma statistiska egenskaper. De oberoende variablerna (X1-X4) har alla samma medelvärde och varians. De oberoende variablerna (Y1-Y4) har samma medelvärde och varians sånär som på andra och tredje decimalen. Korrelationen (sambandet) är densamma för samtliga grafer (R=0,816) och regressionsekvationen är densamma. Ändå uppvisar graferna helt olika resultat som vi sannolikt skulle dra väldigt olika slutsatser om!

Just detta är också poängen, både för Ascombe (som kontruerade exemplet år 1973) och för Rom; vi bör fokusera mer på att analysera samband visuellt innan vi borrar ner oss i gigantiska korrelationsmatriser och låter oss hänföras av idel signifikanta resultat (tänk Gapminder!)

Här kommer vi också till en av huvudpoängerna med detta inlägg: Det är kanske inte samhällskunskapslärarnas uppgift att stå för hela den matematiska förklaringen till hur dessa uträkningar görs. Vi bör i vår undervisning kunna fokusera mer på uttolkningen av data och samband visuellt som ett led i att dels visa eleverna hur de ska tolka statistik (och bli goda statistikkonsumenter) för att sedan också gå vidare, i ett senare skede, med att visa hur man själv kan göra dessa analyser av data via diagram i Excel eller på sådana sidor på nätet som erbjuder datavisualisering av eget data (för att bli bättre statistikproducenter).

Det syfte Mark Carl Rom har med sin kurs är att studenterna ska utveckla följande förmågor (s.15, min översättning):

  1. Att ställa politiska frågor som är intressanta, informativa och som är möjliga att angripa empiriskt med kvantitativ data
  2. Att identifiera, samla in och preparera relevant data för att besvara dessa frågor
  3. Att utforska sitt data med visualiseringstekniker
  4. Att utforma grafik som är analytisk och estetiskt tilltalande samt
  5. Att sammanställa olika grafik till kraftfulla, informativa presentationer

Detta är i alla avseenden konkreta förmågor som skulle inrymmas i uttolkningen av hur man kan arbeta med samhällsvetenskaplig metod så som det nämns i ämnesplanen i samhällskunskap.

Avslutningsvis ska vi också återkomma till tidsfrågan, visst kan det ta mycket tid i anspråk om eleverna ska samla in egen data, men det finns genvägar:

  • För insamling av egen enkätdata är Google forms väldigt smidigt och enkelt. All data hamnar fint sorterad i rader och kolumner och helt redo för analys
  • Sverige är ett statistikland, utnyttja det! Det finns en massa statistik att hämta på SCB. Det kan vara besvärligt ibland att skapa egna dataset med flera variabler då det kan vara svårt att matcha data ur olika källor. Ett tips är för dig som inte har tillgång till SPSS eller liknande är att skapa dataset på kommunnivå. Ta ut två eller fler variabler från SCB på kommunnivå, inklusive kommunnamn och kommunskod. Sortera sedan varje Excelfil från största till minsta kommunkod. Klipp ut både kommunkod och berörd variabel och klistra in i den första filen. Kontrollera att allt hamnade rätt
  • Se också möjligheten att visualisera och analysera data i SCB:s Statistikatlas. Kom också ihåg att du kan finna hela dataset (med flera variabler) väldigt enkelt hos ett flertal myndigheter. Kolla tex Skolverkets databas för jämförelsetal eller ”Hämta filer”-funktionen på SIRIS där stora dataset kan laddas ned. Se också SKL:s databas Kolada där du kan skapa stora dataset själv på kommunnivå.
  • Det finns också flera forskningsmiljöer, både nationellt och internationellt, som erbjuder dataset. Kolla tex Quality of Government vid Göteborgs universitet eller Googla och finn resurser vid olika universitet runt om i världen.
  • Kom också ihåg alla organ, såsom FN Det är också härifrån Gapminder hämtar mycket av sina data (och Gapminder erbjuder ju också allt data i ursprungsform).
  • Härutöver finns också en uppsjö av sidor som erbjuder olika grafiska analysverktyg där man kan sätta samman egen data i snygga grafiker. Se tex Infogram, Datawrapper, Tableu, StatSilk Titta också in på den suveräna samlingssidan Datajournalistik.se där du finner mycket tips och resurser.
  • Glöm inte bort hur kraftfullt Excel är. Man kan göra nog så avancerade analyser i Excel, till och med multivariata regressionsanalyser. Ett tips är att du installerar tillägget ”Dataanalys” (Arkiv>Alternativ>Tillägg>Analysis Toolpack). Då får du en hel rad ytterligare funktioner (det är gratis). Tveka inte att använda YouTube för att ta reda på hur man gör olika analyser.

 

Lycka till!

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , , , ,
Publicerat i Ämnesdidaktik, Material och stoff, Samhällskunskap, Statistik, Undervisning
4 comments on “”Att använda någon samhällsvetenskaplig metod”
  1. […] en rad tidigare inlägg, här, här och här, har vi lyft fram datavisualiseringar som ett spännande nytt verktyg med ökade möjligheter för […]

  2. […] 25 % stöd. Rubriken är en bra ingång till att diskutera både opinionsläget och statsvetenskapliga metoder med eleverna. Givetvis är det ju inte så att Sverigedemokraterna (SD) är Sveriges största […]

  3. […] användas för intresserade elever och lärare. Kanske i synnerhet om gymnasieskolans delar om samhällsvetenskaplig metod är aktuella för […]

  4. […] användas för intresserade elever och lärare. Kanske i synnerhet om gymnasieskolans delar om samhällsvetenskaplig metod är aktuella för […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: