Supersmurfen – från folkvald ledare till förtryckare

smurf

En berättelse om Supersmurfen är kanske inte det första man tänker på om man vill introducera centrala delar av statsvetenskapens problem och teorier. Men faktum är att seriealbumet om Supersmurfen fungerar utmärkt för just detta ändamål. Berättelsen tar sin början när smurfarnas ledare Gammelsmurf lämnar smurfbyn:

I smurfbyn, vars 100 invånare utgör hela smurfsamhället, uppstår snabbt oenighet om vem som bestämmer i Gammelsmurfs frånvaro.

Efter initial förvirring bestämmer sig smurfarna för att hålla val. Första försöket slutar med att varje smurf röstar på sig själv. Ett dödläge uppstår och ett nytt val måste hållas. Inför det andra valet upptäcker en smurf att han kan få andras stöd genom generösa löften och missbruk av utnämningsmakten. Han lovar bland annat en lag mot ”tråksmurfar”, pannkakor tre gånger i veckan och får stöd av trumpetsmurf genom ett löfte om att han ska få bli orkesterledare efter en eventuell valseger. Oppositionens valtal saboterar han genom att samtidigt bjuda på saft hemma hos sig. Valet vinns med 96 röster av 100.

Efter segern syns snabbt tecken på annalkande storhetsvansinne. Den nyvalde ledaren kräver att bli kallad Supersmurfen och bestämmer sig för att klä sig i guld. Hans beteende roar befolkningen, som initialt gapskrattar åt hans påfund. Trumpetsmurf påminner om löftet att få bli orkesterledare, men lockas istället med uppdraget att med trumma ut Supersmurfs olika beslut. Han ges privilegiet att välja ut en mindre armé för att hålla ordning i byn. Övriga smurfar börjar nu bli förbryllade, och missnöjet ökar när supersmurfen beordrar att ett palats ska byggas åt honom. Det är emellertid först när den ständigt skämtande Sprattsmurfen fängslas, efter ett oskyldigt och mycket förutsägbart skämt, som en motståndsrörelse formas. De lyckas frita Sprattsmurfen ur fängelset och flyr till skogs…

Recensenten Andreas Bergh konstaterar att:

Detta seriealbum är i praktiken en lärobok som ger läsaren verktyg att förstå revolutioner och valrörelser i såväl samtid som dåtid. Det är slående hur många symboler och relevanta observationer som serveras läsaren utan att det någonstans blir töntigt utbildande. Ingen lär missa symboliken i den demokratiskt valde ledaren som går överstyr eller i den mur som byggs runt byn. Men detaljerna går djupare än så. Den som kan sin institutionella teori kan le åt hur supersmurfen befäster sin situation genom smart utdelande av sociala statussymboler, hur en av murbyggarna i smyg förser muren med en hemlig lucka, och hur den snåriga skogen runt byn är avgörande för att de okuvade ska kunna gömma sin egen by och koordinera sin motattack

Varför inte prova berättelsen i undervisningen när det kommer till demokratins dilemman och maktbegreppet? Läs hela inlägget här.

/Elias Dietrichson

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , ,
Publicerat i Demokrati och statsskick, Undervisning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: