Om retributiv rättvisa och tankeexperiment i klassrummet

Både Örebros och Stockholms handlingsplaner för återvändande jihadister har diskuterats livligt i medierna den senaste tiden, läs exempelvis här och här. Statsvetare Anders Sundell har skrivit  ett intressant blogginlägg kring detta tema utifrån ett mer grundläggande perspektiv. Sundell tycker det är viktigt att man gör en åtskillnad mellan två grundläggande anledningar till att vi har påföljder för brott: dels att förhindra och förebygga brott och dels så kallad retributiv rättvisa. Retributiv rättvisa handlar om att brott förtjänar att straffas eftersom det finns en rättvisa i att få sona sitt brott. Men denna form av rättvisa är inte jämgod med hämnd. Till skillnad från hämnd, är straffet endast riktat mot det individen gjort fel och inte mot person, straffet har begränsningar, offrets lidande leder inte till njutning för någon annan samt att en dom förutsätter en rättegång. Utifrån detta målar Sundell upp ett tankeexperiment:

Tänk dig att en person genomfört ett överlagt och bestialiskt mord, och samhället har två alternativ. Antingen kan vi sätta personen i fängelse på livstid, vilket oskadliggör personen för all framtid. Men vi skulle också kunna skicka personen på livslång exil till en paradisö, där personen skulle få leva i lyx, fast ensam. På så vis skulle vi också vara säkra på att inga mer brott skulle begås. Anta dessutom att alternativet med paradisön kostade samhället hälften så mycket, på grund av kostnadsläget i landet. Sett bara till konsekvenserna för resten av samhället är det mycket rimligare att skicka personen till paradisön. Samtidigt är jag övertygad om att det sticker i ögonen på de allra flesta. Oavsett konsekvenserna vill åtminstone jag att en ond handling ska få ett rimligt straff.

Rimligtvis bör samhällets strategi innehålla både förebyggande åtgärder och rättvisande åtgärder mot jihadister. Läs Sundells inlägg här.

Förutom att inlägget och ämnet är intressant finns det också något annat som Sundell gör: han exemplifierar genom ett tankeexperiment. Att måla upp och diskutera tankefigur som i citatet ovan tror jag kan få eleverna att tänka till extra. Det kan finns goda möjligheter att fördjupa begreppsanvändning och konkretisera det abstrakta. Jag har ingen evidens för detta så hittills är det endast en hypotes byggd på erfarenhet. Jag har inte heller sett någon forskning kring detta i undervisningssammanhang. Följaktligen är detta ett bra exempel på en hypotes som skulle kunna utvecklas i FLS skriftserie och som småningom skulle kunna bli föremål för forskning.

Fotnot: I grundskolan undervisas det kring lag och rätt som finns betonat i det centrala innehållet. Detta är dock inte lika tydligt för gymnasieskolans ämnesplaner.

/Elias Dietrichson

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Lag och rätt, Material och stoff, Nyheter, Samhällsfrågor, Samhällskunskap

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: