Hur kan lärarutbildningen förbättras?

Detta inlägg är författat av Elias Dietrichson som är styrelseledamot i FLS styrelse. Åsikterna som framförs är enkom hans och behöver ej överensstämma med FLS åsikter.

studenter

Efter sammanlagt sex år på lärarutbildningen är det så dags för undertecknad att ta steget ut i yrkeslivet. Som alltid finns det saker som varit både bra och mindre bra under utbildningen.

Min främsta invändning mot utbildningen är avståndet mellan teori och praktik. Två undersökningar gjorda av Lärarförbundet (2014) och (2013), lyfter fram att studenterna anser att avståndet är för stort. Vi kan hoppas att avståndet har minskat i och med den nya utbildningen från 2011. Lärosätena har dock relativt fria händer vilket medför att vi inte kan veta säkert innan de första studenterna har tagit examen och detta är noggrant utvärderat.

Utredningen som föregick utbildningen (2011) nämner i det närmaste inte alls detta problem (med undantag för övningsskolor s. 397-401) vilket i sig är något märkligt. De ämnesdidaktiska och ämnesteoretiska delarna har tagit stor plats i den nya utbildningen. Det är givetvis inte fel, men glappet mellan teori och praktik är också något som behöver finnas med i beräkningarna och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är i sig inte garanten. Det ter sig problematiskt att studenterna inte får tillräckliga verktyg för att hantera undervisningssituationen och ämnesdidaktiken saknar det praktiska perspektivet. Per Kornhall konstaterar också i ett bra blogginlägg på temat:

Det som kännetecknar några av de mer framgångsrika skolsystemen i världen verkar vara att de har en lärarutbildning som ganska starkt betonar den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och den sker med stark handledning och i nära samspel mellan forskning och lärarprofessionen.

Utifrån denna situation vill jag i detta inlägg fokusera på en konkret framkomlig väg som förhoppningsvis kan minska detta avstånd.

lärare

The International Academy of Education (IAE) och International Bureau of Education (UNESCO) ger ut en intressant skriftserie som heter Educational Practicies Series. Skriftserien består av forskningsöversikter som sammanställer resultat av olika evidensbaserade studier om pedagogiska metoder, vi har tidigare skrivit om serien här. Bland dessa finns en med titeln Principles of instruction. Artikeln är en sammanställning av tre olika forskningsområden som visar på vad som fungerar i undervisningen:

Det första området utgår från kognitionsvetenskap. Forskningen fokuserar på hur våra hjärnor förvärvar och använder information. Forskning ger också förslag på hur vi överkommer begränsningarna i vår arbetsminnet när vi lär oss något nytt.

Det andra området utgår från studier med slutsatser kring vad det är som gör att skickliga lärare får sina elever att topprestera i test. Dessa lärare undersöktes när de undervisade, och utredarna kodade hur de presenterade nya material, hur och om de kontrollerade elevernas förståelse, de typer av stöd de gav till sina elever och ett antal andra instruktionsaktiviteter.

Ett tredje området kommer också från kognitionsvetenskap men dessa forskare undersöker lärare som utvecklar och testar kognitiv stöd och så kallad ”scaffolding” samt modeller som har som syfte att hjälpa eleverna genom komplexa uppgifter. Exempelvis instruktionsförfaranden, såsom att tänka högt, undersöktes.

De här tre forskningssammanställningarnas empiriska resultat sammanfogas till tio gemensamma punkter för vad som fungerar i undervisning: (Jag uppmanar alla intresserade att läsa dessa noggrant eftersom sammanfattningen nedan inte kan ta allt i beaktande)

1. Gör dagliga återblickar

Resultaten höjdes när en fem- till åtta minuters genomgång av tidigare undervisning skedde. Exempelvis repetera ord, begrepp eller händelser. Lärarnas återblick på fakta och färdigheter visade sig effektivt för automatiken i elevernas arbetsminne.

2. Introducera nytt material stegvis

De mest effektiva lärarna överbelastar inte eleverna genom att presentera alltför mycket nytt material på en gång. Små mängder nytt material och sedan får eleverna arbeta med materialet. Först efter det att eleverna kan behärska detta kan läraren gå vidare och introducera nästa material. De mest effektiva lärarna hade också dubbelt så långa genomgångar tidsmässigt som de lågpresterande lärarna.

3. Ställ frågor

Frågor hjälper lärare att avgöra hur väl eleverna har förstått och om det således finns ytterligare behov av instruktioner. De framgångsrika lärarna använder hälften av sina genomgångar till frågor. De mest effektiva lärare ber också eleverna att förklara processen hur de kom på svaret, när eleverna får förklara denna processen fördjupas deras lärande. Mindre framgångsrika lärare ställer färre frågor och nästan inga processfrågor.

4. Stöd tänkandet med hjälp av modeller

För att hjälpa eleverna att avlasta arbetsminnet visar det sig framgångsrikt att ge eleverna stödstrukturer exempelvis  konstruera uppgifter där vissa ledtrådar eller stödexempel och frågor finns med. Detta minskar enligt forskningen den kognitiva belastningen på arbetsminnet, detta visade sig särskilt framgångsrikt i ämnena naturvetenskap och matematik samt vid läs- och skrivinlärning.

5. Ordentliga genomgångar kring nytt material

Vid introduktion av nytt undervisningsmaterial eller vid nya arbetsområden visar det sig att framgångsrika lärare, till skillnad från lågpresterande, använde mer tid för att ge ytterligare förklaringar och exempel. Lärarna får på detta sätt en bättre förståelse för om eleverna har förstått. Men även för att tillhandahålla tillräcklig undervisning så att eleverna ska kunna arbeta självständigt utan svårigheter.

6. Stanna upp och kontrollera elevernas förståelse

Effektiva lärare stannar upp för att kontrollera elevernas förståelse. Genom att exempelvis ställa frågor, be eleverna sammanfatta lektionen hittills eller repetera anvisningar eller procedurer, eller fråga eleverna om de håller med eller är oense med andra elevers svar. Denna kontroll har två ändamål: dels när eleverna får svara på frågor ges de en chans att få vidareutveckla kunskaper samt att detta ökar sannolikheten att kunskaper stannar kvar i långtidsminnet och dels kontrollera om något behöver gås igenom igen utifrån exempelvis missförstånd.

7. De flesta eleverna möjliggörs framgång vid frågor i helklass

De mest effektiva lärare blir framgångsrika genom att ta undervisningen i små steg, det vill säga genom att kombinera  presentationer med övervakad elevuppgifter och genom att ge eleverna tillräcklig uppgiftserfarenhet på varje del innan eleverna går vidare till nästa steg. Lärarna kontrollerar regelbundet för förståelse och krävde svar från alla elever. Dessa lärare hade i genomsnitt över 80% lyckade svar från eleverna under genomgångar.

8. Erbjud eleverna scaffolding vid svåra uppgifter

Framgångsrika lärare ger eleverna instruktionsstöd vid svåra uppgifter. Instruktionsstöd är ett tillfälligt stöd som används för att bistå eleverna. Stödet försvinner gradvis ju mer kompetenta eleverna blir. Men eleverna ska kunna fortsätta att förlita sig på stödet när de stöter på särskilt svåra problem. Scaffolding är en form av guidning för eleverna.

9. Erbjud eleverna adekvata självständiga uppgifter

De framgångsrika lärarna ger eleverna utförliga uppgifter inom ett område som läraren har gått igenom innan. Uppgiften får inte vara för svår för eleverna. Eleverna behöver vara väl förberedda och eleverna blev mer engagerade när läraren rörde sig i klassrummet vid arbetet med uppgifterna.

10. Veckovisa/månatliga tillbakablickar

Framgångsrika lärare i grundskolan visar på effekten av frekventa återblickar. I ett framgångsrikt expriment fick eleverna skriva ner om den föregående veckan varje måndag och föregående månadens arbete var fjärde måndag. Denna process erbjöd eleverna extra träning vilket bidrog till att eleverna blev mer skicklga och kunde tillämpa kunskaper och färdigheter till nya områden.

Resultatet från studierna visar sammantaget att:

… there is no conflict at all between the instructional suggestions that come from each of these three sources. In other words, these three sources supplement and complement each other. And the fact that the instructional ideas from three different sources supplement and complement each other gives us faith in the validity of these findings. [(s. 6)]

Denna slutsats är intressant, alltså oavsett var undersökningen har ägt rum så kan de kausala mekanismerna – alltså vad är det som leder till att något får effekt – identifieras oberoende av situation. Denna typ av undersökningar som kan hävda generaliserbarhet (eller extern validitet för att använda finare ord) har den svenska skolforskningen oftast inte varit intresserade av.

Ovanstående tio punkter skulle kunna vara utgångspunkten för seminarium/workshops kopplat till VFU. Tillfällena skulle vara metodik-seminarium som leds av skickliga lärare. Studenter i grupp skulle också kunna testa detta i verksamheten med återkoppling mellan student och lärare/handledare. Seminarierna skulle inte fokusera på ämnesdidaktikens vad, hur och varför-frågor utan på det praktiska. Grunden för metodik skulle vara det kollegiala lärandet. Jag tror att detta skulle kunna vara en framkomlig väg för att överbrygga glappet mellan teori och praktik på lärarutbildningen och möjligen också något för fortbildningar. Detta har jag givetvis inget empiriskt fog för än men detta upplägg skulle vara intressant att testa ute i verksamheten. Vilken forskare är intresserad?

/Elias Dietrichson

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , ,
Publicerat i Material och stoff, Skolpolitik, Undervisning, Utbildningsvetenskap och pedagogik
One comment on “Hur kan lärarutbildningen förbättras?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: