Gästinlägg: Hur kan du göra så mycket gott som möjligt under ditt arbetsliv?

karriär

Följande inlägg är ett gästinlägg av Stefan Schubert som är postdoc i filosofi, vid London School of Economics. Stefan är engagerad i den globala rörelsen Effektiv Altruism och har tidigare granskat DN Debatt-inlägg på sin blogg.

För många unga är det viktigt att välja ett yrke som bidrar till att göra världen bättre. De vill på något sätt hjälpa andra människor. Det är till exempel ett vanligt motiv bakom yrkesval som läkare, lärare, socialarbetare, biståndsarbetare och politiker.

Om man har bestämt sig för att man vill ha ett yrke där man kan hjälpa andra, är nästa fråga: hur kan man hjälpa andra så mycket som möjligt? Den brittiska karriärrådgivningsorganisationen 80,000 Hours har forskat mycket på den saken. På basis av denna forskning ger de råd till unga människor som ofta är väldigt oväntade.  Ett ganska vanligt råd är till exempel att försöka tjäna så mycket pengar som möjligt för att på så sätt kunna ge bort så mycket som möjligt. De som på detta sätt ”tjänar pengar för att ge” (earn to give) söker sig ofta till högavlönade jobb inom finans- eller managementkonsultbranschen, eller chansar på att tjäna riktigt stora pengar som entreprenörer.

De ger emellertid inte till vilka välgörenhetsorganisationer som helst. Istället tar de hjälp av amerikanska GiveWell, som utvärderar olika välgörenhetsorganisationers kostnadseffektivitet. GiveWell har kommit fram till att vissa välgörenhetsorganisationer är våldsamt mycket mer effektiva än andra. Against Malaria Foundation, som köper malarianät för pengarna, kan till exempel rädda ett liv för så lite som 30 000 kronor, medan ALS Association, som drog in stora pengar i förra årets populära ”Ice Bucket Challenge”, behöver minst 500 gånger mer per räddat liv.

Men varför tjäna pengar för att ge, snarare än att själv åka ner och hjälpa malariasmittade? Det finns två skäl till det. Det första är de stora löneskillnaderna mellan rika och fattiga länder. En börsmäklare som ger bort hälften av sin inkomst kan försörja flera lokala hjälparbetare.

Det andra är att det typiskt sett inte råder någon brist på personer som vill arbeta som hjälparbetare. Det gör att om du inte väljer att bli hjälparbetare, kommer någon annan att utföra det arbete du hade utfört. Således kommer du bara göra ganska begränsad skillnad som hjälparbetare.

Om du istället väljer bort börsmäklarjobbet, kommer din plats typiskt sett tas av någon som inte tjänar pengar för att ge, utan snarare använder pengarna för privat konsumtion. Det gör att du kommer göra mer skillnad om du arbetar som börsmäklare för att ge till välgörenhet.

Detta så kallade ”kontrafaktiska tänkande” är 80,000 Hours kanske mest särpräglade egenskap. De menar att om du vill göra så mycket gott du kan så ska du inte titta på hur många liv du själv kommer rädda under en karriär som till exempel biståndsarbetare eller läkare. Istället ska du titta på hur många fler liv som räddades av någon tack vare din insats. Om du räddade många liv, men det skedde på bekostnad av att någon andra räddade färre, måste dessa dras av från din insats.

Eftersom att ”tjäna pengar för att ge” är ett så oväntat och slående råd, har det kommit att förknippas starkt med 80,000 Hours varumärke. Det är emellertid inte det vanligaste rådet de ger. Andra får helt andra råd, som att bli politiker, journalist eller forskare. Råden varierar alltså med personliga talanger och egenskaper. Det är inte ”tjäna pengar för att ge”, utan den systematiska fokusering på maximal positiv effekt som särskiljer 80,000 Hours. De menar att om man verkligen vill göra så stor skillnad som möjligt, kan man inte gå på magkänslan, utan måste istället tänka noggrant och samla in så mycket evidens som det går. Det är just det 80,000 Hours gör.

Förutom att titta på dina personliga egenskaper, använder 80,000 hours tre andra kriterier när de ger karriärråd. Det första är att du ska arbeta med viktiga problem – problem vars lösning skulle göra världen mycket bättre. Den globala fattigdomen räknas till exempel som ett sådant viktigt problem, eftersom världen skulle bli mycket bättre om vi fick slut på den.

Det andra kriteriet är att problemet är ”försummat” – att få arbetar med det. Tanken är att om många redan är engagerade i ett problem, så kommer din insats bara ha relativt liten effekt, medan den tvärtom kan ha väldigt stor effekt om du engagerar dig i ett problem som ingen ägnar sig åt. Det är till exempel ett skäl till varför 80,000 hours menar att forskning om ”försummade tropiska sjukdomar” (neglected tropical diseases), som det forskats för lite om, kan vara ett bra karriärval.

Det tredje kriteriet är vår kunskap om vad vi ska göra för att minska problemet. Finns det till exempel vetenskapliga studier som tydligt visar vilka åtgärder som har effekt? Det är ett starkt skäl för att till exempel engagera sig i malariabekämpning, eftersom vi vet vad vi ska göra för att minska malariasmittan (köpa och sprida malarianät). Det är däremot i viss mån ett skäl mot att engagera sig problem där vi överhuvudtaget inte vet vad vi ska göra för att lösa dem. Israel-Palestina-konflikten kanske är ett sådant problem.

Ett tips är att låta eleverna själva försöka välja yrke utifrån 80,000 hours kriterier. Vad skulle de välja för yrke om de försökte maximera sin positiva inverkan på världen? Eller vilket råd skulle de ge sina klasskompisar? De frågorna kan man både diskutera i klassrummet och låta eleverna skriva en egen uppsats om. Låt dem utgå från 80,000 fyra kriterier och säg till dem att ge tydliga argument för sina val. Låt dem använda denna enkla karriärrådsguide som 80,000 hours satt ihop, och uppmana dem att leta runt på 80,000 hours mycket matnyttiga blogg efter fler analyser om olika yrkesvägar. (80,000 Hours brukar också ge personliga råd över Skype, men denna tjänst är för tillfället stängd för nyanmälningar pga alltför stort intresse.)

Den som är intresserad av att veta mer om 80,000 Hours kan kontakta organisationens svenska kontaktpersoner Markus Anderljung: markus.anderljung@gmail.com. De kan komma ut och föreläsa om de har någon representant som bor i närområdet.

Avslutningsvis ska det påpekas att 80,000 hours är en del av den internationella  Effektiv altruism-rörelsen, som försöker förbättra världen på ett så effektivt och evidensbaserat sätt som möjligt. Här finns länkar till flera artiklar om Effektiv altruism-rörelsen.

Stefan Schubert, postdoc i filosofi, London School of Economics

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , ,
Publicerat i Forskning, Gästblogginlägg, Internationellt, Nyheter
One comment on “Gästinlägg: Hur kan du göra så mycket gott som möjligt under ditt arbetsliv?
  1. […] Jag skriver om Effektiv altruist-organisationen 80 000 hours altruistiska karriärråd på Föreningen Lärare i Samhällskunskaps blogg. Fler inlägg om Effektiv altruism-rörelsen återfinns här, här och här. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: