”Hållbarheten hör framtiden till.” Något att ta fasta på!

Följande inlägg är skrivet av FLS styrelseledamot Carina Lundin med anledning av klimatmötet i Paris. Med utgångspunkt i diskussionerna inför mötet beskriver hon också ett undervisningsupplägg som hon och hennes kollegor arbetat med. Carina undervisar i samhällskunskap på Sundsvalls gymnasium. 

***

Min upplevelse som pedagog är att hållbarhet är ett ämne som engagerar och där reflektion, analys och eftertanke blir något som mer eller mindre automatiskt kopplas på hos eleverna. Nu har vi lärare ett guldläge då ämnet berör och är högaktuellt.  Vi bör ta fasta på detta och vi kan göra skillnad såväl bland elever som bland lärare – genom att göra de nya målen kända för alla.

carinanatur2cvc3a4stermalm

Det är nu i terrorhotens tid dags för klimatmötet i Paris, ett unikt möte, för aldrig har så många av maktens män i mörka kostymer, världens ledare, samlats för att dra upp riktlinjer för den väg vi skall vandra de närmaste åren. 17 nya klimatmål är satta och skall gälla fram till 2030, de har redan fått kritik och dagligen duggar information om forskning som är väl värd att lyfta med våra kollegor och elever.

Mikael Tjernström, forskare i klimatvetenskap vid Stockholms universitet, varnar för att man fastnar vid just tvåprocentsmålet och menar att vi i stället behöver koncentrera förhandlingarna och insatserna till det vi vet – att kol som tillförs ökar värmen, och att vi under lång tid får leva med det vi släppt ut. Budskapet är solklart – vi inte kan vänta med att göra något. Ben Smith, forskare i Ekovetenskap vid Lunds universitet påtalar att växthuseffekten de senaste trettio åren gett en allt grönare tillväxt i världen, med exempelvis allt mer grästillväxt i Sahelområdet och snabbare växande skog hos oss. Elevernas fråga då blir – är det inte bra det då?

Vårt uppdrag är att utreda komplexa frågor och se saker ur flera perspektiv. Här finns massor att hämta och det leder till diskussioner på jämlik grund. Ingen sitter på svaret, men alla kan undersöka och vrida och vända på de fakta som finns att tillgå. Och har vi ett flerspråkigt klassrum så kan också världens mediabevakning av mötet jämföras och intressanta diskussioner uppstå kring just likheter/olikheter i rapporteringen.

Det finns bra material att hämta och det finns statistik att tolka och samtala om. Det är aktuellt och mycket matas vi med gratis i nyhetsflödet, eftersom det är aktuellt. Svensk forskning levererar och inget annat område passar så väl att samarbeta kring. Ämnesövergripande arbete ligger i tiden, uppskattas av eleverna och är roligt för dig som lärare. Ett av målen som jag tidigare arbetat med tillsammans med geografilärare och biologilärare är innehållet som idag återfinns i mål nummer 11 och som just nu lyfts på forskning.se. Det rör hållbara städer – städer som är inkluderande, säkra och hållbara.

Miljöforskningen pekar dessutom på att en trevligare miljö, leder till hälsosammare och hållbarare människor som lever längre. Det kommer kräva uppoffringar och det är ett ambitiöst mål man satt upp. Det är faktiskt första gången man lyfter fram städerna i FN:s mål trots att en majoritet av världens befolkning lever i urbana miljöer och nu diskuterar man äntligen hur man skall kunna skapa stadsmiljöer som på ett eller annat sätt skall kunna ”buffra störningar” och stå emot de påfrestningar vi utsätter den för. Thomas Elmqvist, professor i naturresurshållning vid Stocholm Resilience Center, Stockholms universitet menar dessutom att Sverige har möjlighet att uppnå mål 11, så här finns givetvis en bra grund för samtal med eleverna. Varför har vi möjlighet att nå målet, medan det kommer bli svårare för andra av världens länder.

Vad gjorde vi då på vår skola med våra elever? Ja, egentligen ingenting märkvärdigt, men vi köpte in ”pysselmaterial” och de fick uppdraget att ”bygga om” en valfri stad i Sverige så att den blev hållbar. Allt resulterade i en utställning av en modell (ett antal stora bebyggda frigolitskivor) och en vikvägg som beskrev vad som skulle kunna förändras och göra staden mer hållbar ur olika perspektiv. Eleverna konstaterade att slutprodukten var snarlik de utställningar som kommunen brukar ställa ut när förändringar skall till på lokal nivå och i görandet genererades en hel del kunskap. Här finns också samarbetsmöjligheter med den egna kommunen – en möjlighet att elevernas idéer får synliggöras för politikerna och medborgarna. Det kan bli fråga om ett arbete på riktigt med klimatmålen som grogrund.

Vilka är de 17 hållbarhetsmålen?

Det är många mål, och med en rad ”undermål”, som möjliggör för dig som lärare, eller för eleverna, att välja ut det som engagerar och lockar att arbeta kring. För arbetslagen finns alla möjligheter för att hitta samarbeten över ämnesgränserna så att man kan nå målen med färre uppgifter och samtidigt skapa en känsla av sammanhang – den som enligt forskningen är grunden för att motivationen skall infinna sig.

  1. Utrota all form av fattigdom överallt.
  2. Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.
  3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.
  4. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.
  5. Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt.
  6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.
  7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.
  8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.
  9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
  10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.
  11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  13. Vidta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan (i linje med FN:s ramavtal om klimatförändringen med UNFCCC).
  14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.
  15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.
  16. Uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
  17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning

 

Vad är speciellt med dessa nya mål i relation till de gamla Milleniemålen?

Det som är speciellt denna gång är att man verkligen trycker på att alla skall göra något på hemmaplan. Att görandet flyttas ut på lokal nivå och kräver att alla engageras. De tidigare målen handlade mer om att vi i väst skulle bidra så att man kunde förändra långt där borta. Och vad är Sveriges viktigaste utmaning då? Vår viktigaste utmaning hävdar jag är att ändra våra konsumtionsmönster – för där kan vi göra en insats. Och ingen kan säga annat än att det ligger nära våra elever.

Vill till sist varmt rekommendera det material som nu släpps kontinuerligt via Forskning.se samt Sveriges Radios klimatsajt där aktuella material fortlöpande läggs ut. Vill man veta hur det står till med miljön i Sverige så är miljömål.se en sida att besöka och Naturvårdsverkets och Miljödepartementets hemsidor har mycket matnyttigt att erbjuda.

Hållbarhet är roligt och det håller i alla lägen att arbeta med, så kör igång ute i landets alla skolor. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

***

Ytterligare länktips:

Länk till regeringens miljöpolitik:

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/miljo/

Miljödepartementets blogg där du också kan lyssna på poddar mm:

http://blogg.miljodep.se/

Länk till ansvarig myndighet, som bjuder på statistik mm:

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Klimatpolitik/

Klimatpanelens sammanfattning till beslutsfattarna:

https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6500/978-91-620-6592-8/

Forsknings.se och deras temagranskning av miljöområdet:

http://www.forskning.se/amne/miljo/

Vetenskapsradions temasida om mijörapporteringen:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=4257

Vetenskapsradion om IPCC:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=19696

Sveriges Radios sida om klimatmötet:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4891&grupp=22452

Miljöprogrammet Klotet:

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3345

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , ,
Publicerat i Material och stoff, Samhällsfrågor, Samhällskunskap, Undervisning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: