Att använda modeller i samhällskunskap – Daniel West ger ett exempel från sin undervisning

Daniel WestFLS har talat med Daniel West, gymnasielärare i samhällskunskap och filosofi på Kullagymnasiet i Höganäs och läromedelsförfattare för Liber. Intervjun fokuserar på Daniels undervisning om medier.

Daniel, berätta lite mer om din undervisning i det här ämnet?

Jag arbetar mycket med att träna eleverna i att använda teoretiska modeller. Ämnesplanerna betonar teoretiska modeller och jag tar med dessa inom flera ämnesområden när jag undervisar. Ett område där undervisning i ämnesområde och modell sammanfaller väl för mig är i min undervisning om medier. Jag brukar inleda det här momentet med att samtala om kunskapsteori och kritiskt tänkande. Efter det brukar vi tillsammans göra en övning i sant eller falskt runt ett antal kontroversiella påståenden. Ibland är det några elever som ”knäcker” övningen och förstår upplägget på övningen. Det brukar vara bra eftersom det kan leda till en diskussion om hur vi konsumerar våra nyheter och hur vi förhåller oss till dessa.

Sedan går vi vidare till att arbeta med den enkla kommunikationsmodellen, som vi tillsammans bygger ut med ett antal medierelaterade begrepp så som kommunikationsbrus, inbyggda begränsningar, referenser, tolkningar, selektiv perception, virala berättelser, dolda budskap, och opinionsbildning. Initialt gör vi en analys tillsammans och som steg två får eleverna gå vidare och göra en egen analys, oftast av en politisk kampanj.

Hur gör du ämnet relevant och intressant för eleverna?

Under arbetets gång underlättar det att vi i klassrummet har ett antal gemensamma, aktuella nyheter att utgå ifrån. Jag brukar använda en chattjänst som heter Telegram Messenger. Med hjälp av Telegram skickar jag och eleverna bl.a. nyheter till varandra som tar del av under kursens gång. På det här sättet får alla elever möjlighet att delta utifrån lika villkor och kan känna igen sig och bidra i diskussioner och analyser. Den gemensamma utgångspunkten i dagsaktuella nyheter ger också en möjlighet att diskutera det politiska språket.

Finns det några resurser som du använder och vill tipsa andra om?

Telegram Messenger använder jag eftersom den är fristående från de stora plattformarna och inte kräver att eleverna är med andra sociala medier. När vi analyserar nyheter använder vi t.ex. sidor som Metros Viralgranskare eller Politifact som exempel på hur en faktagranskning kan se ut eller gå till. Sedan har jag förmånen att arbeta med en lärobok jag själv skrivit, Libers Samhällskunskap 1,2 och 3. Därifrån tar vi den teoretiska modellen vi arbetar utifrån.

Har du några råd att ge andra lärare som ska undervisa om medier på det här sättet?

En fördel jag noterat med att arbeta utifrån modeller är att eleverna som en följd av arbetet med en modell även får hjälp att disponera och strukturera text. Det är kanske inte ett råd, men ett gott argument för att ta sig an modeller.

Tack för att du ville ge oss en inblick i din undervisning Daniel!

Den som är intresserad av mer detaljer om upplägget eller en fortsatt diskussion om undervisning och bedömning i ämnet når Daniel på Twitter som @dwest73.

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Lärarintervju, Medier

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: