En simpel lärares reflektion

Följande inlägg är skrivet av FLS styrelseledamot Carina Lundin med anledning av Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap som FLS anordnade för några veckor sedan.

Sitter på tåget hem från den årligt återkommande rikskonferensen för samhällsföreningen med huvudet fullt av nya tankar. Alla forskare gjorde fantastiska sammanfattningar av sin skolforskning och gav mig saker att reflektera över i min dagliga profession. Jag är skyldig dem, och givetvis också deltagande kollegor, ett stort tack för all input som gör mig sugen att åka hem och undervisa igen. Längtar redan till nästa års rikskonferens!

Efter att ha pratat med en deltagande lärarstudent, uppfylld av tankar och frågor om EU-img_1537undervisningen i dagens skola, så beslutade jag mig att ägna hemresan åt detta så viktiga ämne. Frågan väcktes hos henne av Peter Walls föredrag och det kollegiala samtalet hon deltog i. Och jag konstaterar att det är oerhört viktigt att vi lärare inte sitter och tänker att vi inte gör något som är värt att dela med andra. För med ett så komplext undervisningsämne, innefattande så många vetenskapliga discipliner och med ett så föränderligt stoff, så finns annars risken att vår undervisning får ett institutionellt och historiskt fokus, i stället för att vi faktiskt ägnar oss åt dagsaktuella frågor som intresserar dagens ungdomar.

För ett antal år sedan granskades den svenska undervisningen om EU, man fann brister och därefter följde en rad utbildningsinsatser i Sverige som många av oss deltog i. Nu har man satt Sverige och EU under luppen igen, och en del handlar om utbildningsinsatserna. Tyvärr visar rapporten EU på hemmaplan (SOU2016:10) att vi fortfarande inte kan luta oss tillbaka och vara nöjda. Vi som ämneslärarförening kommer i juni att lämna ett remissvar på utredningen varför jag tycker fler än styrelsen kan sätta sig in i resultat och förslag och komma in med synpunkter till oss. Vi må vara små som förening, men som ämneslärarkår så besitter vi en enorm samlad kompetens, och tillsammans kan vi växa oss starka och höras i samhällsdebatten. Vi är dessutom specialisterna på hur vår undervisning om EU ser ut just i dag. Eller hur!

Peter Walls forskning baseras på intervjuer med 17 högstadielärare och resultatet är tydligt: undervisningen handlar främst om den historiska framväxten och kommer frågan om politiska skiljelinjer upp så är det främst ”Ja eller Nej till EU” som hamnar i centrum. Den nationella undervisningen har ett helt annat fokus på att skapa unga demokratiska medborgare som ser sina påverkansmöjligheter och en fråga som väcks därmed är varför det är så. Flera tänkbara orsaker kommer fram i diskussionen efteråt. Det är en grannlaga uppgift att hålla sig uppdaterad kring det som händer i EU, innehåll och beslutsgång är oerhört komplext, en kurs sprängfylld med stoff gör att man hoppar över/kort nämner EU och den egna kompetensen på ämnet i kombination med läroböckernas bristfälliga innehåll bidrar. Att media dessutom inte heller tycks ha något större fokus på att kontinuerligt EU-bevaka, eller ge en bild av att det händer saker i EU som är påverkansbara för den svenska medborgaren bidrar givetvis också till att göra det ännu svårare i det utmanande pedagogiska uppdraget. Och sist men inte minst, jag tror att det finns risk för att EU-undervisningen försämrats på gymnasiet i och med att femtiopoängskurserna infördes i samhällskunskap på gymnasiets yrkesprogram. Stoffträngseln där gör att man ibland ger upp innan man börjat tror jag.

En slutsats som Peter Walls forskning kommer fram till är att det behövs en förändrad undervisning. Och tyska teorier om hur undervisning bör utformas för att vi skall utbilda demokratiska medborgare lyfts fram. Jag tänker mig att det är väl värd ”kammartid” att ta en stund och reflektera över hur den egna undervisningen ser ut, och att diskutera hur den kan förbättras tillsammans med kloka kollegor. Kanske man sedan måste kräva fortbildning också för att mäkta med uppdraget – för det är inte lätt, men angeläget.

Jag läste innan konferensen valda delar ur den nya SOU-rapporten, och efter att ha lyssnat på Wall, är min tanke att vi kanske i hans forskning har en del av förklaringen till bristfälliga kunskaper, frånvaro av europeisk identitet och bristande intresse för europeisk politik. All lagstiftning i EU påverkar vår egen det vet vi. Men då är det kanske dags att vi också jobbar aktivt för att skapa intresse för att vara med och påverka i beslutsprocessen på europeisk nivå: Och det är dags att vi bidrar till att skapa medborgare som tror på ett deltagande i den demokratiska processen på alla nivåer – inklusive EU. Och här tror jag att vi måste slå våra kloka huvuden ihop i en gemensam kraftansträngning.

Jag är en av alla oss lärare, som tror att det jag gör inte är värt att dela med andra. Men för att ändå föregå med gott exempel så skall jag här ge några länkar (som givetvis alla redan känner till och använder i sin undervisning). Och kanske någon där ute ändå påminns om något som legat i glömska, eller får en ny infallsvinkel på vad man faktiskt kan göra eller lyfta i klassrummet. Vi talar alltid om värdet att träffas och ändå är vi så dåliga på att dela det vi har.

Tiden är alltid knapp men behovet stort att kunna uppdatera sig. Vänd dig till Europaportalen. Den tar upp aktuella EU-frågor på ett enkelt sätt och har en tematisk utformning som gör att man kan följa ett särskilt tema bakåt i tiden på ett enkelt sätt. SOU-rapporten visade att medan vi pratar historia och institutioner så vill elever höra om och samtala kring aktuella sakfrågor. Givetvis är alla redan inlagda för att få ett nyhetsbrev i jobbmailen, men har någon tappat adressen så kommer den här: http://www.europaportalen.se/

Undervisar man äldre och mer drivna elever kanske till och med Mitt Europa kan vara av intresse. Den sidan bygger på att läsarna skriver artiklar och varför inte testa om ungdomarna kan få en artikel publicerad. Har du mot förmodan glömt att möjligheten finns så kommer en länk här: http://www.europaportalen.se/mitteuropa

Något som åtminstone mina elever har tyckt varit roligt är att ta reda på en del för att sedan kunna ställa en fråga om sitt eget intresseområde. Lyckan är stor när man faktiskt får svar. Är inte frågan alltför komplex så brukar man få svar inom några dagar. Inte minst värdefullt för att eleverna inser att det går att kommunicera med EU – det är inte bara byggnader. http://europa.eu/contact/index_sv.htm

Mina elever gillar att tävla och jag gissar att fler än jag undervisar sådana elever. Fundera på att delta i EU-upplyst (planerat nästa gång våren 2017), för även om man inte vinner så ”kunskapar” man en hel del. http://www.riksdagen.se/sv/Start/Startsida-Larare/EUpplyst/

Lärarrummet på EU:s egen sida är givetvis användbart, det vet vi ju alla. Den är indelad efter åldrar, så det är enkelt att söka här: http://europa.eu/teachers-corner/home_sv

En sida jag starkt rekommenderar och där du hittar filmsnuttar, kan ta fram teman och kan hitta hur mycket matnyttigt som helst för att skapa samtalsunderlag för klassrummet är följande sida: http://www.europarltv.europa.eu/sv/home.aspx

Lite nyheter på andra språk (här länk till videosidan) kan man få om EU via Euroactiv. Kanske funderar du  på att samarbeta med engelskläraren eller med språkläraren. Ta en titt på vad som erbjuds: http://www.euractiv.com/video/

Skall du skapa en presentation finns en del matnyttigt här om du mot förmodan inte laddat ner det redan: http://europa.eu/publications/slide-presentations/index_sv.htm

Vill man ta upp vad EU gör på olika politikområden och inte har det fritt i huvudet kan den här sidan vara till stor hjälp. Äldre elever kan få botanisera inom ett område de själva är nyfikna på och redovisa för varandra. Länk kommer här: http://europa.eu/pol/index_sv.htm

Kommuner och landsting påverkar som bekant en hel del av EU och ju yngre elever är, desto viktigare är det kanske att ha en lokal förankring i det man tar upp. Har du en stund över så ladda ner en aktuell skrift, och kika igenom vad som är på gång inom EU och som påverkar dig på lokal/regional nivå. Det finns en hel del nyttigt i SKL:s webbutik och som rör internationella frågor. Jag personligen kan tycka att det är viktigt att inte bara förmedla bilden av att vi är nettobidragsgivare. Det kan också vara nyttigt för våra ungdomar att se vad vi får tillbaka i form av regionala samarbeten och fondmedel till olika satsningar i landet. Här kommer en länk: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/pa-gang-inom-eu-varen-2016.html

Vill man djupdyka och hålla sig uppdaterad kring Europaforskning så kanske Sieps, institutet för europapolitiska studier kan vara intressant att besöka. Här finns intressant forskning att ta del av om man är sugen. http://www.sieps.se/sv/om-sieps/forskningsomraden

Kommissionens sida erbjuder en hel del användbart för både yngre och äldre, men när det gäller ungdomar och utbildningsfrågor så brukar den här ingången vara uppskattad. Här finner gymnasieungdomar en del svar: http://europa.eu/eu-life/education-training/index_sv.htm

Ett sätt att få upp ögonen för att man kan påverka är att lämna synpunkter på det som sker i den Europeiska politiken. Din röst i Europa är EU-kommissionens portal för samråd och du kan lägga in en prenumeration för att få info när det händer något. Kanske kan man sedan agera i grupp och lämna in synpunkter: http://ec.europa.eu/yourvoice/index_sv.htm

Och sist men inte minst. Vill du få fram filmer så finns en hel del EU på sociala medier som kan vara användbart som utgångspunkt för vidare diskussioner. Du har säkert redan hittat det du behöver, men bidrar med en länk där du kan söka exempelvis på Youtube (eller andra sociala medier) efter jordbrukspolitiska inslag, om det nu är det som intresserar dina elever eller dig.http://europa.eu/contact/social-networks/index_sv.htm#n:3|i:|e:|t:|s:

Nu lämnar jag över stafettpinnen till er andra ute i vårt avlånga land. Dela med er med tips om sådant som ”nog alla redan vet” – alltid är det någon som hittar något nytt!

En simpel lärare uppfylld av fortbildning om skolforskningen tackar för sig,

Carina Lundin

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , ,
Publicerat i EU, Föreningsrelaterat, Material och stoff, Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap
2 comments on “En simpel lärares reflektion
  1. Janne skriver:

    Tack för denna inspirerande sammanställning!

    Egentligen bara en kritik; se över ordvalet, simpel passar inte in här.

  2. […] för att försöka dra vårt strå till stacken. Vi avslutade det förra läsåret med att anordna Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap, som återigen blev ett mycket lyckat och uppskattat arrangemang. Redan under höstens första […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: