Ökenspridning, vetenskap och politik – inspiration för undervisning

Vi är nog ganska många som kan dra oss till minnes att vi någon gång under vår egen skolgång undervisades om den pågående ökenspridningen i Afrika och hur öknarna växte och växte. Det var ett så allvarligt problem att FN klev in med biståndsprogram och stora summor investerades i att motverka spridningen.

Grejen med ökenspridningen är ju att det på senare tid har visat sig att det inte stämmer – det pågår ingen ökenspridning. I ett nytt avsnitt av Sveriges Radios Vetandets värld – Forskningen som tog hål på myten om ökenspridning – ges en spännande genomgång av hur det gick till när teorierna om ökenspridningen tillslut kunde vederläggas av svenska forskare vid Lunds universitet med hjälp av nya empiriska data från NASA-satelliter.

Det här reportaget – och frågan om ökenspridningen – är intressant på väldigt många plan och lämpar sig sannolikt mycket väl för ett tematiskt undervisningsupplägg, gärna med en kollega i naturvetenskap.

2vrijeval_pisaFör det första är detta ett modernt exempel på hur vetenskapen har fungerat historiskt och hur den fungerar än idag när den är som bäst. Man kan ofta tänka att det är briljant hur snyggt Galileo Galilei kunde vederlägga självaste Aristoteles genom att empiriskt visa att föremål med olika tyngd faller lika snabbt till marken. Teorin om ökenspridningen är ett nutida exempel på en sådan vederläggning av en hel teori och det kittlar såklart ett vetenskapsteoretiskt nyfiket sinne. En bra teori ska kunna förutsäga och förklara våra empiriska observationer och när det helt uppenbart visar sig att teorin inte förmår att göra just detta kastas den tillslut över bord. Detta inbjuder till möjligheter att undervisa om såväl vetenskapshistoria som elementär vetenskapsteori.

För det andra – och här kommer samhällsvetenskaperna in ännu tydligare – så visar exemplet med ökenspridningen tydligt på vilken betydelse all forskning och vetenskap har för politiken. De allra flesta politiker vill ha bra underlag och stöd för den politik de för. Vetenskapen bidrar såväl med att sätta nya frågor på den politiska agendan som att ge stöd för politik som politiker redan vill föra av andra skäl. I exemplet med ökenspridningen är det tydligt att många politiker var handlingsvilliga och man agerade. Exemplet visar på betydelsen av att också ha riktiga underlag.

För det tredje – och avslutningsvis – så är exemplet om ökenspridningen också ett perfekt tillfälle att med eleverna diskutera varför vissa politiska lösningar och förslag lever vidare, trots att ny forskning pekar åt ett helt annat håll? Vad var skälen till att de svenska forskare som kunde presentera nya empiriska resultat, som motsade ökenspridningen, inte blev lyssnade på? Vilka krafter och intressen håller emot?

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , , , , , ,
Publicerat i Material och stoff, Samhällskunskap, Undervisning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: