Under 2015 disputerade Jonas Nordmark på en avhandling om läromedel i samhällskunskap vid Mälardalens högskola. I avhandlingen granskar Nordmark läroböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år från 1992-2010 och analyserar hur man i böckerna beskriver unga människors framtid. Ett huvudresultat är att det över tid sker en förskjutning i böckerna, från en mer kollektiv framtidsbeskrivning till en mer individualistisk. Även beskrivningen av unga människors politiska engagemang tycks förändras, från engagemang genom anslutning och organisering till individuella val som konsument – t.ex. att köpa kravmärkta produkter.
I en intervju på skolporten.se berättar Nordmark själv:
Uppfattningen om den unga människan som politisk varelse har förändrats i de tidigare jämfört med de senare böckerna. Det finns två olika övergripande berättelser om hur man betraktar den unga människan. I de tidigare böckerna knyter man den unga människans politiska kapacitet eller möjlighet att delta i samhället till en gemenskap. Samhället är ett gemensamt projekt och målet för det politiska engagemanget är en gemensamt bättre framtid.
I senare böcker pratar man om framtiden på ett lite annat sätt. Istället för att tala om unga människors politiska engagemang så pratar man om självförverkligande. Det blir en mer individualistisk berättelse om framtiden där det politiska engagemanget hamnar i skymundan.
Läs abstract här och hela avhandlingen här.
Kommentera