Skolsegregation i svenska grundskolor

FLS-styrelseledamoten Pontus Bäckström skrev i tidskriften Utbildning och demokrati vol 24 nr 2 artikeln Hur påverkar förändrad elevsammansättning skolors resultat? Artikeln handlar om de ökande skillnaderna mellan svenska grundskolor – den så kallade mellanskolvariationen – och vad som driver densamma. Här följer en kort intervju med Pontus om artikeln.

***

pontusVad handlar artikeln om?
Artikeln handlar om hur förändrad elevsammansättning påverkar skolors genomsnittliga resultat. Jag studerar hur elevsammansättningen förändrats på en grupp utsatta grundskolor under 2000-talet. Artikeln är sprungen ur debatten om hur skolsegregationen i Sverige faktiskt ser ut och vad den leder eller har lett till.

Hur ser skolsegregationen ut då?
Tidigare forskning visar att skolsegregationen har ökat över tid i Sverige. Ökningen drivs dock främst av ökad boendesegregation, men skolsegregationen har också ökat mer därutöver som en följd av valfrihets- och friskolereformerna på 1990-talet. På de skolor jag tittar på ser man tydligt hur en stor andel av dem har hamnat i en negativ spiral där vissa elever aktivt söker sig bort från dem. Kvar blir exempelvis en stor andel elever som är födda utomlands. Den grupp skolor jag studerar, som kan ses som den sjundedel skolor som har de allra tuffaste förutsättningarna, visar sig i huvudsak vara kommunala skolor.

Hur påverkar detta skolorna och de elever som blir kvar då?
Det vet vi egentligen inte så mycket om ännu. Dessa skolors genomsnittliga resultat sjunker kraftigt över tid. Vissa har i debatten menat att detta beror på att de elever som blir kvar presterar sämre och att deras bakgrund får större betydelse för deras resultat, men så tycks ännu inte vara fallet. Annan forskning har visat att alla elever fortsatt når ungefär samma resultat och deras bakgrund har ungefär samma betydelse.

Men hur påverkas då skolresultaten?
Den enklaste jämförelsen är att tänka på skolornas resultat som ett genomsnitt av elevernas skostorlekar istället: Det som har hänt i Sveriges grundskolor är att tidigare blandade vi elever med olika skostorlekar bättre och den genomsnittliga skostorleken var ganska lika mellan skolorna. Nu söker sig dock elever med lika stora eller små fötter i större utsträckning till samma skolor, så vi får vissa skolor med större genomsnittlig skostorlek och vissa med mindre, detta utan att individernas fötter vare sig blivit större eller mindre. Det är detta som är innebörden av att den så kallade mellanskolvariationen ökar.

Men är segregationen då ett problem i så fall?
Jag skulle tycka det, men det beror nog på vilka värden man vill framhålla. Jag tycker personligen att det finns ett värde i att olika elever från olika bakgrund möts i skolan, men andra kan prioritera valfriheten högre. Vi vet ju ännu inte heller vilka konsekvenser detta kan få på sikt. Till exempel visar en IFAU-studie att lärare med behörighet och längre erfarenhet i större utsträckning söker sig till skolor där eleverna har bättre förkunskaper och vice versa. Det skulle på sikt kunna innebära att undervisningen kan var av bättre kvalitet på vissa skolor, vilket på sikt skulle kunna leda till att skostorlekarna börjar förändras på individnivå. Det skulle vara ett stort likvärdighetsproblem och gå på tvärs med skolans kompensatoriska uppdrag.

Finns det några policyimplikationer av din studie?
Valfrihetsfrågan är ju svår, det märks inte minst gällande den pågående utredningen om vinster i välfärdssektorn. Ett grundproblem jag skulle vilja peka ut är att vi nu, rent empiriskt, ser att eleverna fördelar sig mellan skolorna efter vissa mönster, men resurstilldelningen till skolorna följer inte samma mönster i tillräcklig utsträckning. Det leder mig till slutsatsen att vi bör förändra skolans finansieringssystem så att skolor i större behov får mer resurser, alltså att den socioekonomiska viktningen ökar. Det skulle gå att göra utan att skolan behöver kosta mer totalt sett och utan allvarliga inskränkningar i valfriheten som många värnar. De skolor som idag tar ut stora vinster tycker ju uppenbarligen själva att de inte behöver använda all sin ackumulerade skolpeng till undervisning; givet deras elevsammansättning tycks de anse att de kan nå tillräckligt hög kvalitet till en lägre andel av den tilldelade skolpengen. Det talar för att de får en allt för schablonmässig ersättning samtidigt som vi har andra mycket utsatta skolor som går på knäna. Vi får se vad som händer, det finns ju förslag i den här riktningen i Skolkommissionens delbetänkande från tidigare i år.

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , ,
Publicerat i Forskning, Nyheter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: