I Skolverkets serie Fokus på, en skriftserie där Skolverket sammanfattar olika resultat från OECD:s internationella undersökningar, publicerades nyligen en sammanfattning av resultaten i ett working paper från OECD om sambanden mellan olika undervisnings- och inlärningsstrategier och elevernas matematikresultat i PISA.
Måtten för undervisnings- och inlärningsstrategierna har hämtats ur de elevenkäter som följer med PISA-undersökningen. Fyra undervisningsstrategier i matematiken identifieras. Dessa är:
- Teacher-directed instruction vilken innebär att läraren är aktiv och har genomgång med eleverna utifrån uppställda mål med lektionen. Eleverna får därefter öva på uppgifter tills de behärskar området.
- Student-oriented instruction vilken innebär att läraren ger en instruktion om vad som ska göras och sedan får eleverna arbeta själva med detta under en längre tidsperiod.
- Cognitive-activation instruction vilken innebär att läraren utmanar eleverna genom komplexa frågeställningar som kräver att eleverna funderar och reflekterar över de problem de ställs inför.
- Formative-assessment instruction vilken innebär eleverna får återkoppling på hur de ligger till i ämnet mm.
OECD-studien visar att Sverige avviker från OECD-snittet på två områden, nämligen elevorienterad undervisning (2) och kognitionsaktiverande undervisning (3). Svenska elever får mer av sin matematikundervisning enligt den tidigare modellen än OECD-snittet och mindre enligt den senare (se figuren).
Studien visar att elever som får kognitionsaktiverande undervisning presterar bättre på PISA-provet, i synnerhet på de svårare uppgifterna. Elever som får mer elevorienterad undervisning presterade sämre i alla länder, inklusive i Sverige.
Skolverket är noggranna med att påpeka att detta är uppmätta korrelationer, dvs där man inte har något stöd för en slutsats om kausalitet. Det går tex inte i studien att avgöra om eleverna får olika typer av undervisning på grund av elevsammansättningen eller om det finns andra faktorer som påverkar valen av strategi. Studien tycks heller inte undersöka interaktionseffekter, dvs om undervisningsstrategierna har olika betydelse för olika elever.
Alldeles oavsett är detta intressanta resultat att reflektera över även för oss samhällskunskapslärare; hur stor andel av vår undervisning skulle kunna kategoriseras som kognitionsaktiverande undervisning? Hur stor del av undervisningstiden sätter vi eleverna i individuellt (eller i grupp) arbete utefter vissa instruktioner?
Har du tips på hur du brukar bedriva kognitionsaktiverande undervisning i samhällskunskap? Skriv en kommentar och berätta eller hör av dig till FLS så gör vi gärna en lärarintervju med dig!
FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning
FLS - Föreningen Lärare i Samhällskunskap 
Kommentera