Med myter som vapen – panelsamtal på bokmässan

Under den första dagen på Bokmässan i Göteborg deltog FLS i ett panelsamtal runt boken Med myter som vapen – En handbok om konspirationsteorier och hur de kan bemötas i skolans värld. Boken är ett resultat av ett samarbete mellan Expo och Lärarnas Riksförbund som hade sin grund i fortbildningsdagar under 2016. Med på samtalet var också Annika Lindskog från Föreningen Lärare i Religionskunskap och samtalet leddes av Sten Hagberg (LRs forum för humaniora och samhällsvetenskap).

Samtalet kom att kretsa runt att konspirationsteorier vinner mark i samhället och hur vi i klassrummet kan möta detta faktum. Ett kontinuerligt källkritiksarbete identifierades vara grunden för detta, källkritik är inte något som ska gås igenom en gång på en temadag utan behöver följa det dagliga arbetet. Om det görs med de sedan länge etablerade källkritisk kraven runt källors oberoende, tendens, tidsaspekt och inte minst äkthet ger det verktyg för att blottlägga vad som är en konspirationsteori och därmed även minska risken för att elever fastnar i ett konspirationsteoretiskt tänkande.

För att ett arbete runt konspirationsteorier ska kunna genomföras är en definition av vad som är en konspirationsteori viktig. I Med myter som vapen tas vikten av att skilja på konspiration och konspirationsteori upp. En konspiration är något som  genomförs i det fördolda med ett syfte. Exempel på detta är Al Qaidas attentat på World Trade center eller Cia-Iran-Contras – affären. Tanken bakom dessa två aktioner var att dölja för världen vad som hände för att nå sitt syfte. Skillnaden mellan enskilda konspirationer och konspirationsteorier är att konspirationsteorier är att de inte förklarar enskilda händelser utan ska erbjuda förklaringar runt hur hela världen är uppbyggd. Allt vi ser är en chimär och i stort sett all fakta som presenteras är planterad för att vi inte ska avslöja vad som verkligen sker. Det finns ett fåtal konspirationsteorier som återkommer och vad de har gemensamt är att de just vill förklara vad som rör sig bakom den kuliss som de anser att vi dagligen ser och erbjuder alternativa fakta. I de vanligaste konspirationsteorierna styrs världen antingen av en sionistisk världsomspännande konspiration, av 13 familjer som sedan sekler tillbaka delat upp världen mellan sig eller exempelvis genom det hemliga sällskapet Iluminati.

Vid en granskning av de personer som tenderar till att tro på konspirationsteorier finns en överrepresentation av personer som intar rasistiska och fascistiska åsikter. Vid bemötandet av konspirationsteorier i klassrummet uttrycker Expo att ett fungerande tillvägagångssätt går i samma linje som bemötandet av rasistiska åsikter. Att i direkt konfrontation inför storgrupp överbevisa en konspirationsteori med fakta är i grunden fruktlöst, vilket har två rötter. Dels är inte den formen av argumentation något en konspirationsteoretiker tar åt sig då den trängs in i ett hörn inför gruppen och tenderar till att sluta sig. Dels är ju de fakta som presenteras inte korrekta i konspirationsteoretikerns ögon eftersom den ser det som ett bevis för att den verkliga sanningen döljs. För att kunna vända en konspirationsteoretiker behövs istället ett längre arbete som bygger på relationen mellan konspirationsteoretikern och läraren där tankar, åsikter och bevis behöver mötas mellan fyra ögon.

Expo delar upp eleverna i tre grupper, där en av grupperna diskuterades åsyftades ovan, den grupp som är övertygad om konspirationsteorier. Av de andra två grupperna är den ena gruppen bestående av personer med toleranta tankar som tror på fakta. Den andra gruppen är mer vacklande i om de tror på konspirationsteorier eller ej. För att komma åt den här gruppen läggs utifrån erfarenheter fram ett förslag på lektionsupplägg. Detta upplägg går igenom tre steg.

Det första steget går ut på att presentera korrekt fakta. Exempelvis är det att berätta att det fanns ett sällskap på 1700-talet som kallades sig Iluminati. Det andra går ut på att berätta att det finns konspirationsteorier runt korrekt fakta, slutsatser det inte finns belägg för har dragits. ”Under franska revolutionen försökte en del i makteliten påstå att denna grupp låg bakom franska revolutionen och efter det har andra personer beskrivit det som att denna grupp styr världen.” Därifrån kan vi gå till steg tre och det är att knyta an till steg, presentera fakta. Då tar läraren återigen upp vad Iluminati var och presenterar det orimliga i att denna grupp ska kunna kontrollera världen.

I Med myter som vapen finns förutom konkreta förslag på lektionsupplägg även redogörelser för de vanligaste konspirationsteorierna, kunskaper bakom dem och hur personer idag kommer i kontakt med dem.

Hjalmar Holgersson

Annonser

FLS är en fristående ämneslärarförening. Vi vill vara en samlande kraft för samhällslärarkollegiet. Här kan du finna inspiration, gemenskap & fortbildning

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Föreningsrelaterat, Material och stoff, Samhällsfrågor, Undervisning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ FLS på Twitter!
%d bloggare gillar detta: