Granskning av källkritiskt arbete i skolan

Skolinspektionen har granskat skolors sätt att arbete med källkritik i svenska och samhällskunskap (årskurs 7-9). Rapporten konstaterar bland annat om undervisningen i samhällskunskap:

  • Undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i ämnet samhällskunskap missar aspekter när det gäller digitala medier och internet. Undervisningen om hur webbsidor är uppbyggda och disponerade saknas på två tredjedelar av skolorna och undervisningen om risker och möjligheter med internet och kommunikation via elektroniska medier har ett alltför snävt fokus och är inte tillräckligt omfångsrik.
  • Kallkritik_390Undervisningens utformning i de båda ämnena är på många skolor inte moderniserad utifrån att digitala källor är en så central informationskälla för dagens medborgare och elever. En tredjedel av skolorna beskriver en undervisning om källkritiskt förhållningssätt som utgår från de sociala medier, webbsidor och andra digitala platser eleverna vistas på. En konsekvens av detta är att elever på många skolor riskerar att få en undervisning som inte anknyter till de platser där de söker och exponeras för olika typer av information.
  • Undervisningen om källkritiskt förhållningssätt omfattar inte kritisk granskning av bilder i ämnena svenska och samhällskunskap på ungefär hälften av de granskade skolorna och kritisk granskning av rörliga bilder i ämnena svenska och samhällskunskap saknas på tre fjärdedelar av skolorna. Eftersom digitala medier till stor del bygger på bild och rörlig bild riskerar det att lämna många elever utan tillräckliga kunskaper och förmågor för att kunna värdera den information de möter i digitala medier.

Någon där ute som vill kommentera rapporten, mejla i så fall flsriks@outlook.com så kan vi starta en diskussion kring detta. Läs hela rapporten här.

Annonser
Märkta med: ,
Publicerat i Digitalisering, Nyheter, Undervisning

Klassrumsforskare föreläser innan FLS årsmöte

FLS har äran att presentera Michael Håkansson, lektor i didaktik vid Stockholms universitet. Håkansson föreläser i samband med vårt årsmöte den 10:e november.

Sedan 2016 arbetar Håkansson som forskare och disputerade på hur den politiska dimensionen framträder i klassrummet i miljö- och hållbarhetsundervisning. Han bidrar med en didaktisk typologi om det samt en modell för att förstå när det politiska blir en kroppslig reaktion. Håkansson vill bidra med perspektiv på frågan om vilka politiska kompetenser som dagens skola bör utveckla hos eleverna. I tidningen Skolporten blev Håkansson utfrågad om sin avhandling och svarade så här:

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildning för hållbar utveckling som består av en ekologisk, en ekonomisk och en social dimension. Det centrala i min avhandling är de sociala relationerna. Jag undersöker om, och i så fall hur, undervisningen i skolan kan bidra till förmågan att leva tillsammans med sina meningsmotståndare trots att man tycker diametralt olika.

– Ett exempel på en kontroversiell fråga i Sverige är vargfrågan. Hur kan man komma fram till ett gemensamt beslut i en sådan fråga? Avhandlingens utbildningsmässiga relevans är att sätta fokus på vad eleverna lär sig genom att delta i diskussioner där det inte finns ett rätt svar. Särskilt i politiska frågor som inkluderar känslor. I den politiska debatten sägs ofta att det är viktigt att kunna hålla isär kunskap och känslor. Men jag menar att det kanske inte är möjligt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mitt viktigaste bidrag är en modell över olika sätt som det politiska kan framträda i klassrummet som undervisnings- och lärandeinnehåll. Modellen kan delas in i olika rubriker: demokratisk delaktighet, politisk reflektion, och politisk deliberation, som handlar om att lära sig att argumentera och ta ställning i olika frågor, samt politiska ögonblick. Min idé är att ett politiskt ögonblick startar i en känsla som man inte kan sätta ord på. Men när vi får känslan börjar vi analysera varför vi exempelvis blir arga när någon säger något, och så fattar vi ett beslut utifrån det.

– Ett annat resultat handlar om att det finns ett enormt fokus i svensk skola på att lära elever att utveckla en förmåga för kritiskt tänkande. Jag menar att vi måste komplettera den kritiska förmågan med en kreativ förmåga. Ta exempelvis vargfrågan där det finns två grupperingar som står helt mot varandra – med en kreativ förmåga kan man se något nytt i frågan som vi inte kände till innan. Det vi redan känner till har lett oss fram till dagens ohållbara situation, vi måste tänka i nya banor.

Föreläsning och årsmöte äger rum lördagen den 10:e november kl. 12-14 på ABF-huset i Stockholm. Vi bjuder på fika, välkommen!

Märkta med: , , ,
Publicerat i Föreningsrelaterat, Forskningsöversikter, Nyheter, Undervisning

Kallelse till årsmöte 2018

pennaHärmed kallas samtliga medlemmar i FLS till årsmöte för 2018. Mötet hålls lördagen den 10/11 kl. 12-14 på ABF-huset i Stockholm.

Eventuella motioner ska vara styrelsen tillhanda senast lördag den 27/10. Motioner skickas till flsriks@outlook.com, skriv ”Motion 2018” i ämnesraden.

All kommande information om årsmötet, och handlingarna, kommer att läggas ut på denna sidaunder fliken ”Om FLS”.

Väl mött!

Märkta med:
Publicerat i Föreningsrelaterat

Upplev riksdagen

Upplev riksdagen inifrån – direkt från klassrummet. Nu finns ett nytt digitalt stöd för dig som undervisar om riksdagens arbete. Följ med på en spännande resa genom Riksdagshuset och se filmer om allt ifrån rösträttens införande till hur arbetet i kammaren går till. Klicka dig till sidan här.

Märkta med: , , ,
Publicerat i Demokrati och statsskick, Material och stoff, Nyheter

Valresultatet klart

Rösterna är kontrollräknade och det ser ut som om det oklara resultatet gör det mer komplicerat än tidigare att bilda regering.

Svt Pejl har gjort flera datavisualiseringar för att visa på utvecklingen i vallokalsundersökningen för vilken regering människor vill se:

Det politiska landskapet har förändrats – och det har även väljarnas önskeregering gjort. De senaste valen har SVT i sin vallokalsundersökning (Valu) frågat väljarna vilka partier de vill ha med i regeringen. Här kan du se hur väljarnas svar förändrats de senaste fem valen.

För att komma dit klicka här.

Även SCB har en sida med samlad valstatistik, dock inte från årets val. Den statistiken hittar du istället här.

Märkta med: ,
Publicerat i Demokrati och statsskick, Nyheter, Statistik, Valåret 2018

Öppet hus på Riksbanken

Lördag 22:a september firar Riksbanken 350 år med öppet hus i Stockholm:

Den 22 september 1668 grundades Riksens Ständers Bank, som senare bytte namn till Sveriges riksbank. Exakt 350 år efter grundandet håller Riksbanken öppet hus på Brunkebergstorg i Stockholm. Då får allmänheten chansen att för första gången se guldtackor ur guld- och valutareserven. Vid sidan av guldtackorna finns en utställning som bland annat innehåller privatbankssedlar, Sveriges första mynt och en kopia av världens största kopparmynt. Det visas också filmer om Riksbankens verksamhet.

Riksbankschef Stefan Ingves håller tillsammans med vice riksbankschefer föreläsningar under dagen. Författaren och historikern Gunnar Wetterberg berättar om Riksbankens 350-åriga historia. Besökarna har också möjlighet att ställa frågor till Riksbankens experter inom olika områden.

Läs mer om dagen i den här länken.

Märkta med: ,
Publicerat i Ekonomi, Nyheter

Skolverkets nya stödmaterial

Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för lärare att använda i och med omskrivningarna av samhällsämnets kursplaner och ämnesplaner. Syftet med omskrivningarna är att man vill tydliggöra skolans uppdrag att utveckla elevers digitala kompetens och innovativa förmåga. Materialet i länken är främst riktad mot grundskola. Du finner materialet här.

Publicerat i Digitalisering, Fortbildning, Nyheter

Följ FLS på Twitter!