Välkommen till FLS!

jcIIFLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.

Läs här hur du gör för att bli medlem!

Bästa samhällskunskapshälsningar,
Johan Ceder, ordförande FLS

Publicerat i Ordförande har ordet

Avhandling om läroböcker i samhällskunskap

1405788_spikat-copyUnder 2015 disputerade Jonas Nordmark på en avhandling om läromedel i samhällskunskap vid Mälardalens högskola. I avhandlingen granskar Nordmark läroböcker i samhällskunskap för grundskolans senare år från 1992-2010 och analyserar hur man i böckerna beskriver unga människors framtid. Ett huvudresultat är att det över tid sker en förskjutning i böckerna, från en mer kollektiv framtidsbeskrivning till en mer individualistisk. Även beskrivningen av unga människors politiska engagemang tycks förändras, från engagemang genom anslutning och organisering till individuella val som konsument – t.ex. att köpa kravmärkta produkter.

I en intervju på skolporten.se berättar Nordmark själv:

Uppfattningen om den unga människan som politisk varelse har förändrats i de tidigare jämfört med de senare böckerna. Det finns två olika övergripande berättelser om hur man betraktar den unga människan. I de tidigare böckerna knyter man den unga människans politiska kapacitet eller möjlighet att delta i samhället till en gemenskap. Samhället är ett gemensamt projekt och målet för det politiska engagemanget är en gemensamt bättre framtid.

I senare böcker pratar man om framtiden på ett lite annat sätt. Istället för att tala om unga människors politiska engagemang så pratar man om självförverkligande. Det blir en mer individualistisk berättelse om framtiden där det politiska engagemanget hamnar i skymundan.

Läs abstract här och hela avhandlingen här.

Tagged with: , , , ,
Publicerat i Avhandlingar, Forskning, läromedel, Utbildningsvetenskap och pedagogik

Så var det dags igen!

Då så bästa samhällslärarkollegor, då var det dags igen! Ännu ett läsår står för dörren och jag hoppas att det ska bli ett bra och inspirerande sådant.

johan cederVi på FLS ska självklart göra vårt yttersta för att försöka dra vårt strå till stacken. Vi avslutade det förra läsåret med att anordna Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap, som återigen blev ett mycket lyckat och uppskattat arrangemang. Redan under höstens första styrelsemöte inleds planeringen av vårens konferens. Har du idéer om vad konferensen borde ha för tema i år? Tveka inte att höra av dig i så fall – den Lockeska vaxtavlan är ännu oskriven! Skicka ett mejl med ditt förslag till flsriks@outlook.com.

Som många av er kanske märkte under vårterminen har en del frågor med direkt bäring på vår undervisning i samhällskunskap varit aktuella. Exempelvis remitterades utredningen EU på hemmaplan som innehöll förslag om bland annat kursplaneförändringar i samhällskunskapen. FLS delade en del av utredningens bedömningar och motsatte sig andra. Läs FLS remissvar här.

Även från myndighetshåll har det hänt saker med bäring på samhällskunskapen. Viktigast är kanske Skolverkets uppföljning av betygsskalan (och därigenom vissa av kursplanerförändringarna). Läs en tidigare FLS-artikel om det här.

FLS kommer fortsätta att bevaka dessa frågor. Vi i FLS har en viktig funktion att fylla i debatten; som en ideell sammanslutning av professionella samhällskunskapslärare kan vi vara en oberoende röst som står utanför politiska och fackliga skyttegravar. Genom att göra det kan vi också lyfta blicken mot andra, och ibland större, frågor. Det gjorde vi inte minst under våren då vi tillsammans med andra ämneslärarföreningar föreslog att staten bör ta över ansvaret för lärarnas fortbildning. Ett förslag som nu plockats upp i den politiska debatten.

Jag vill avslutningsvis också påminna om betydelsen av att du som medlem i FLS också är med och påverkar FLS verksamhet och framtida inriktning. Det gör du allra bäst på årsmötet som i år preliminärt är bestämt att hållas den 12 november. Vi återkommer självfallet med tid och plats!

Med det sagt, god terminsstart på er!

Johan Ceder,
Ordförande FLS

Publicerat i Ordförande har ordet

Politiska följder av en finanskris

Brexit är numer ett faktum. Många pratar om en finanskris som följd och frågan är vad de politiska konsekvenserna blir.

Frågan om hur kriser och politisk stabilitet hänger ihop har tre tyska ekonomer – Manuel Funke, Moritz Schularick och Christoph Trebesch – undersökt. De har statistiskt studerat valresultat och finanskriser i ett 20-tal länder i västvärlden, perioden 1870-2014. De har tittar på valresultat, politiska majoriteter, förändringar inom politiska församlingar samt gatuprotester i samband med finanskriser (inte övriga typer av kriser). Undersökningen visar att:

  • högerpopulistiska och högerextrema partier tydligt går framåt
  • styrningen av ett land blir betydligt mer komplicerat efter en finanskris. Närmare bestämt minskade majoriteter och mer fragmenterade och svårtolkade valresultat
  • strejker, våldsamma protester samt anti-regerings demonstrationer ökar
far right

Framgångar för högerpopulistiska och högerextrema partier i 20 västerländska länder: bilden till vänster perioden 1919-2014 (exkluderat andra världskriget), bilden i mitten är perioden innan andra världskriget och till höger perioden efter världskriget.

Den politiska instabiliteten, till följd av kriser, hindrar lösningar på situationen och skapar politiska stillestånd vilket i sin tur leder till att ekonomin återhämtar sig långsammare. Centralbanker och politiska makthavare har således ett stort ansvar även för den politiska stabiliteten, de första fem åren är ofta avgörande. När makthavare arbetar för att förhindra en ekonomisk nedgång behöver de alltså vara medvetna om att kriser också får politiska konsekvenser.

Läs mer om denna forskning här. Läs även det vi har skrivit tidigare om ekonomiska kriser här.

/Elias Dietrichson

Tagged with: , , , , , , ,
Publicerat i Ekonomi, EU, Forskning, Material och stoff, Samhällsfrågor, Statistik

Humanisterna bjuder in till fortbildningsdag

sanningDen sekulära organisationen Humanisterna bjuder in till en heldag för lärare. Temat är Sanning eller myt?:

 

I en tid då många tävlar om vår uppmärksamhet på nätet och i medier, inte sällan med lögner och halvsanningar, vill vi ge dig och dina elever verktygen för att navigera mellan sanning och myt. Hur kan man lära elever att känna igen och undvika bluffmakarna, sektledarna, de våldsamma nätverken och konspirationsteoretikerna? Detta vill vi undersöka tillsammans under en dag. Till vår hjälp har vi en hjärnforskare, en filosof, en mentalist, en sakkunnig journalist och en medlem från föreningen Expo. I en tid av jihadister, rasister och klimatskeptiker är detta viktigare än någonsin.

Dagen äger rum i höst – lördagen den åttonde oktober i Stockholm. Du hittar mer information om dagen och länk till anmälan här. Du ska ha anmält dig senast 31/8.

Tagged with: , , ,
Publicerat i Fortbildning, Material och stoff, Nyheter

FLS remissvar till utredningen ”EU på hemmaplan”

EUDen 1 februari i år överlämnade Utredningen om delaktighet i EU sitt slutbetänkande ”EU på hemmaplan” (SOU 2016:10) till regeringen. Utredningen behandlar hur Sveriges delaktighet i unionen kan öka. Utredningens förslag handlar i huvudsak om hur kunskaperna om och insynen i EU kan öka i samhället:

Utredningen om delaktighet i EU föreslår flera åtgärder för att höja kunskapen, främja insyn och delaktighet samt förbättra informationstillgången i EU-relaterade frågor. Utredningen föreslår bland annat att regeringen ska tidigarelägga delar av det arbete som idag sker genom utredningsväsendet och remissförfarandet.

FLS har nu lämnat in ett remissvar till utredningen som berör de delar som handlar om skolan. Nedan följer en sammanfattning av föreningens remissvar:

Sammanfattning

FLS anser att det är angeläget att skapa förutsättningar för en utvecklad EU-undervisning i skolan och delar i stort utredningens bedömning om nuvarande situation. FLS bedömer dock att de förslag utredningen lämnar är otillräckliga. Läroplansförändringar och fortbildningsupplägg med ”ambassadörer” eller andra ”train-the-trainer”-upplägg har redan genomförts utan önskade effekter. Att i det sammanhanget föreslå mer av samma sak anser FLS vara ineffektivt.

FLS föreslår istället att föreslagna resurser används för en större fortbildningsinsats där redan befintliga EU-ambassadörer får en central roll.

FLS tillstyrker:

  • Att en förstärkt kompetensutveckling genomförs för lärare som undervisar i samhällskunskap 1a1
  • Att UHR ges i uppdrag att ta fram metodmaterial
  • Att Skolverket ska få i uppdrag att analysera varför undervisningen om EU-nivåns betydelse för vårt demokratiska system inte har påverkats trots tidigare ändringar i styrdokumenten
  • Att en satsning genomförs för Europaparlamentsvalen

FLS avstyrker:

  • Att en utökad satsning genomförs på EU-ambassadörsutbildningen

FLS föreslår:

  • Att befintliga EU-ambassadörer istället engageras i en landsomfattande tvådagarsfortbildning för lärare i samhällskunskap. EU-ambassadörernas främsta uppgift är att bidra med undervisningsnära kunskaper och ytterligare bidra till innehållets relevans och användbarhet.
  • Att Skolverket, om analysen av EU-undervisningen pekar på sådana behov, ska lämna förslag på reviderade kurs- och ämnesplaner. Skolverket ska i sådant fall ta tidigare påvisad stoffträngsel i samhällskunskapen i beaktande (Skolverket 2016, dnr 2014:892).

Du hittar FLS remissvar i sin helhet här.

Tagged with: , , , ,
Publicerat i EU, Föreningsrelaterat, Fortbildning

Jordens befolkningstillväxt genom tiderna

En prick är en miljon människor. För mer statistik se World Population History

Tagged with: , , , , , ,
Publicerat i Internationellt, läromedel, Material och stoff, Statistik

Ökenspridning, vetenskap och politik – inspiration för undervisning

Vi är nog ganska många som kan dra oss till minnes att vi någon gång under vår egen skolgång undervisades om den pågående ökenspridningen i Afrika och hur öknarna växte och växte. Det var ett så allvarligt problem att FN klev in med biståndsprogram och stora summor investerades i att motverka spridningen.

Grejen med ökenspridningen är ju att det på senare tid har visat sig att det inte stämmer – det pågår ingen ökenspridning. I ett nytt avsnitt av Sveriges Radios Vetandets värld – Forskningen som tog hål på myten om ökenspridning – ges en spännande genomgång av hur det gick till när teorierna om ökenspridningen tillslut kunde vederläggas av svenska forskare vid Lunds universitet med hjälp av nya empiriska data från NASA-satelliter.

Det här reportaget – och frågan om ökenspridningen – är intressant på väldigt många plan och lämpar sig sannolikt mycket väl för ett tematiskt undervisningsupplägg, gärna med en kollega i naturvetenskap.

2vrijeval_pisaFör det första är detta ett modernt exempel på hur vetenskapen har fungerat historiskt och hur den fungerar än idag när den är som bäst. Man kan ofta tänka att det är briljant hur snyggt Galileo Galilei kunde vederlägga självaste Aristoteles genom att empiriskt visa att föremål med olika tyngd faller lika snabbt till marken. Teorin om ökenspridningen är ett nutida exempel på en sådan vederläggning av en hel teori och det kittlar såklart ett vetenskapsteoretiskt nyfiket sinne. En bra teori ska kunna förutsäga och förklara våra empiriska observationer och när det helt uppenbart visar sig att teorin inte förmår att göra just detta kastas den tillslut över bord. Detta inbjuder till möjligheter att undervisa om såväl vetenskapshistoria som elementär vetenskapsteori.

För det andra – och här kommer samhällsvetenskaperna in ännu tydligare – så visar exemplet med ökenspridningen tydligt på vilken betydelse all forskning och vetenskap har för politiken. De allra flesta politiker vill ha bra underlag och stöd för den politik de för. Vetenskapen bidrar såväl med att sätta nya frågor på den politiska agendan som att ge stöd för politik som politiker redan vill föra av andra skäl. I exemplet med ökenspridningen är det tydligt att många politiker var handlingsvilliga och man agerade. Exemplet visar på betydelsen av att också ha riktiga underlag.

För det tredje – och avslutningsvis – så är exemplet om ökenspridningen också ett perfekt tillfälle att med eleverna diskutera varför vissa politiska lösningar och förslag lever vidare, trots att ny forskning pekar åt ett helt annat håll? Vad var skälen till att de svenska forskare som kunde presentera nya empiriska resultat, som motsade ökenspridningen, inte blev lyssnade på? Vilka krafter och intressen håller emot?

Tagged with: , , , , , , , , ,
Publicerat i Material och stoff, Samhällskunskap, Undervisning

Följ FLS på Twitter!
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 79 andra följare