Välkommen till FLS!

jcIIFLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.

Läs här hur du gör för att bli medlem!

Bästa samhällskunskapshälsningar,
Johan Ceder, ordförande FLS

Publicerat i Ordförande har ordet

Programmet för Rikskonferensen färdigt!

program2017Nu är programmet för Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap 2017 färdigt och du finner det här!

Anmälningarna strömmar in och fortsätter det i denna takt är platserna snart slut. Vi kommer att tillämpa en reservlista på anmälningar som kommer in efter att sista platsen bokats. Vi kommer löpande kontakta de personer detta avser. Har du inte hört något betyder det att du har en plats!

Läs mer om hur du anmäler dig här.

Tagged with:
Publicerat i Föreningsrelaterat, Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap

Ett läromedel söker författare

Kommunikationsbyrån Sinfo Yra bistår en ideell projektgrupp i framtagandet av ett nytt läromedel om hållbart samhällsbyggande och de söker nu en yrkesaktiv lärare i samhällskunskap som kan skriva ett läromedel:

Större förlag söker författare för läromedel om Hållbart samhällsbyggande
Författaren ska vara en aktiv lärare i samhällskunskap. Ersättningen utgår i form royalty på försäljningen. Förlaget har synopsis för läromedlet. Till din hjälp för en smidig skrivprocess har du några mycket meriterade och engagerade ämnesexperter. – Vi söker en författare med kreativa idéer för att göra eleverna till samhällsbyggare!
Hållbart samhällsbyggande är en av de tre delkurserna i Hållbart samhälle på samhällsprogrammet. Kursen omfattar 100 kurspoäng. Kursplan finns på Skolverkets hemsida.

Till din hjälp för råd, handledning och projektstöd kommer du, i den utsträckning du själv vill, ha den projektgrupp som tagit fram synopsis och som inlett kontakten med förlaget. Projektgruppen består av Leif Jarlén, pensionerad lärare i samhällskunskap och läroboksförfattare och Göran Cars, professor i stadsplanering på KTH samt projektledaren Henrik Mannerstråle, kommunikationskonsult på byrån Sinfo Yra. Projektgruppen har själva tagit initiativet till projektet och deltar ideellt.

För mer information kontakta Henrik Mannerstråle på henrik@mannerstrale.nu, eller på telefon 070-292 78 66

Publicerat i Nyheter

Kort film om marknadsekonomi

Hur fungerar utbud och efterfrågan? Studi presenterar marknadsekonomins kärna i en kort film:

Tagged with: , , , ,
Publicerat i Ekonomi, Material och stoff, Nyheter, Samhällskunskap

Undervisning om digital källkritik

Idag är det, kanske mer än någonsin, av vikt att skolan undervisar elever till att bli källkritiska. Måndag 13/3 anordnar Viralgranskaren Källkritikens dag.

Undervisningen om digital källkritik brister dock och lärarstudenter runt om i Sverige får inte likvärdig utbildning i undervisning av källkritik. Lärarförbundet Student och Statens medieråd menar att undervisning om digital källkritik inte är ett stående inslag i lärarutbildningen, och fokus läggs varken på digital källkritik eller den didaktiska användningen.

Skolverket har föreslagit tillägg i skolans styrdokument kring källkritik som dels ska förstärka elevers källkritiska kunskaper, då regeringen önskar tydliggöra skolans uppgift att stärka elevers digitala kompetens. De största förändringarna gäller ämnen samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. Alla skolformer, från förskola till vuxenutbildning får nya formuleringar i läroplanerna, av typen ”skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitalisering påverkar individen och samhällets utveckling” och även ”utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information” (Lärarnas tidning)

Om förslagen går igenom kommer även kommentarmaterial och konkreta exempel att publiceras. Dessutom arbetar Skolverket med att ta fram kompetensutvecklingsinsatser.

Läs mer om förslaget och exempel på tillägg till, bland annat, kursplanen i samhällskunskap 7-9 här. Läs även FLS förslag som lämnades in under Skolverkets remissrunda.

Tomas Nygren, forskare i historiedidaktik med specialisering på källkritik i digitala medier har ett forskningsprojekt som syftar att utveckla ett digitalt verktyg för nyhetsgranskning. Verktyget heter Nyhetsvärderaren och kommer med lärarhandledning. Läs mer om Tomas Nygren och Nyhetsvärderaren här.

Det här blogginlägget bygger på artiklar från Lärarnas tidning:

Studenter lär sig för lite om digital källkritik

Skärpta krav på digital källkritik i läroplanerna

”Gör eleverna till nyhetsgranskare”

 

Publicerat i Uncategorized

Intervju med Manne Gerell: ”Förebyggande åtgärder är bra, men det gäller att fokusera på det som fungerar”

manne

FLS Elias Dietrichson intervjuar forskare Manne Gerell, adjunkt i kriminologi. 

Hej Manne! Ofta pratar politiker om hårdare straff och Kriminalvårdens forskning har visat att korta fängelsestraff inte verkar vara så effektivt, andra insatser förespråkas till exempel av Nils Öberg generaldirektör på Kriminalvården, hur ser du på detta? Är förebyggande åtgärder mer effektivt till skillnad från frihetsberövanden? Varför är det så?

Bra förebyggande åtgärder är bättre, men det gäller att fokusera på det som fungerar/ta reda på vad som fungerar. Det är pga den avskräckande effekten av fängelse är mycket mindre än många tror, det som primärt fungerar avskräckande är ökad risk för upptäckt.

Det är mycket prat i medierna om hur brottsligheten utvecklas i Sverige. Du skrev på Twitter för ett tag sedan att brottsligheten i hela landet minskar men i vissa områden ökar kriminaliteten. På vilket sätt kan man se detta och vilka områden gäller det?
Nu gäller det kanske inte längre, senaste året har ju exv mord och sexualbrott (ntu) ökat, liksom otryggheten. Fram till dess har vi dock sett en tydlig trend av färre fall av ffa misshandel, bilinbrott och cykelstölder – volymbrott som drabbar många. Även om fler samtidigt utsetts för nyare brott, bedrägerier och andra brott på branätet, så har det (åtminstone fram till nyligen) varit en förbättring för det stora flertalet.

Samtidigt har dock en delvis ny brottslighet växt fram i utsatta bostadsområden, med grovt våld där skjutvapen och sprängämnen ökat, narkotikaförsäljning sker mer öppet och hot eller otillåten påverkan påverkar lokalsamhället. Detta har också medfört att den ökning av (upplevd) trygghet som (fram till förra året) synts i Sverige inte har kommit invånarna i utsatta områden till gagn. Skillnaderna har alltså ökat mellan medelsvensken och den som bor i ett utsatt område, en person som också tenderar vara fattigare, lägre utbildad och ha utländsk bakgrund.

Motsvarande gäller också för andra grupper, t ex polis, räddningstjänst, social mfl som arbetar i utsatta områden/kommer i kontakt med de kriminella nätverken. Dessa har inte sällan upplevt att samhället har en väldigt negativ utveckling.

 

Din forskning fokuserar på brottslighetens geografi. I din avhandling – Neighbourhoods without community – så visar du att ”kollektiv förmåga” är avgörande för ett område. Vad innebär denna förmåga? Hur ska politiker tänka för att främja detta? Din avhandling, som jag förstår det, stärker också tesen att fattigdom i sig inte är en kausal mekanism – kan du utveckla detta?

 

Kollektiv förmåga är många små saker i vardagslivet som tillsammans bidrar till att göra att ett bostadsområde fungerar, i praktiken handlar det om sammanhållning och samarbete . Säga hej till främlingen på gatan, hålla ett öga på grannens barn när dom är ute och leker, säga ifrån när ett ungdomsgäng klottrar, ingripa när någon blir trakasserad. Vi vet i ärlighetens namn inte säkert hur den kollektiva förmågan bäst kan stärkas, men att stötta lokala eldsjälar eller organisationer så att dessa kan öka sammanhållning och samarbete är en rimlig utgångspunkt, liksom att få till fler möten/mötesplatser och att säkerställa att myndigheter bidrar med grundläggande trygghet och stöd.

Fattiga områden har mer våldsbrott, men det verkar vara pga en lägre kollektiv förmåga. Fattigdomen ger alltså bostadsområdet en lägre kollektiv förmåga att hantera problem, och det är den bristande förmågan snarare än fattigdomen i sig som förklarar att det är mer våld där.
——-

Manne Gerell är adjunkt i kriminologi vid Malmö Högskola. Gerells forskning är främst inriktad mot geografisk kriminologi, med frågor om vilka platser det finns mer brott, otrygghet och liknande på samt varför just dessa platser och vad som kan göras åt det.

Följ Gerell på Twitter och läs hans blogg. Se en mikro-föreläsning ”Därför brinner vissa bostadsområden” eller läs en annan intervju med Gerell – ”Vi utvärderar för lite i Sverige”.

Tagged with: , , , , , , , , , , ,
Publicerat i Kriminologi

Vad blev konsekvenserna av den arabiska våren?

Dagens Nyheter skriver idag (söndag) om en ny FN-rapport som tittar på konsekvenserna sex år efter den arabiska våren. Rapporten fokuserar på ungas livssituation i 22 länder i Nordafrika och Mellanöstern. Föga förvånande finns det både positivt och negativt i rapporten. Först till de positiva konsekvenserna:

Läskunnigheten ökar i arabvärlden, särskilt bland kvinnor. Svält och extrem fattigdom har minskat, och den förväntade medellivslängden har ökat. Barn­äktenskapen minskar, liksom fallen av könsstympning. Färre unga röker i dag än kvinnortidigare.

Kontakterna med omvärlden har förbättrats: sju av tio unga i arabregionen använder sociala medier. Gräsrotsrörelser som bekämpar orättvisor växer fram – rapportförfattarna lyfter till ­exempel fram en volontärorganisation i Kairo som framgångsrikt bekämpat tafsande och sextrakasserier på allmänna platser.

Övervägande i rapporten är dock de negativa konsekvenserna:

Det är uppenbart att många av ungdomarna i arabvärlden riskerar att hamna i socialt utanförskap på grund av långvarig arbetslöshet.

De 105 miljoner ungdomarna, som utgör nästan en tredjedel av arabvärldens totala befolkning på cirka 350 miljoner människor, är hårt drabbade av arbetslöshet. 29,7 procent av dem går utan jobb (siffran är från 2014). Det är en mer än dubbelt så hög siffra än i världen i övrigt, där motsvarande siffra är 13,9 procent.

Internationella arbetsorganisationen (ILO), vars statistik har bidragit till rapporten, förutspår att ungdomsarbetslösheten i arabvärlden kommer att fortsätta öka.

/…/

Många ungdomar bor trångt. 75 procent av arabvärldens befolkning lever i storstäder med dålig luft och små gemensamma utrymmen. En miljö som ökar exponeringen för alkohol- och drogmissbruk och för kriminalitet.

Unga kvinnor i arabvärlden är extra utsatta för arbetslöshet. 48 procent av kvinnorna i studien saknar jobb, jämfört med 23 procent av männen. Det betyder att Nordafrika och Mellanöstern har världens lägsta andel av förvärvsarbetande kvinnor.

Upproret 2011 ledde i flera länder till ökat genomslag för islamistiska krafter, som har en reaktionär syn på könsroller och kvinnlighet. Det kan snarast försvåra för kvinnor att få ökat utrymme på arbetsmarknaden.

Till detta kan man också lägga till krig och konflikter som pågår i området:

Nästan 20 procent av världens konflikter efter andra världskriget har ägt rum i arabvärlden. För närvarande pågår elva väpnade konflikter i området.

Och trots att bara 5 procent av världens befolkning bor i Nordafrika och Mellanöstern, drabbades regionen år 2014 av nära hälften av de globala terrordåden, attentat som dödade sammanlagt 21.000 människor.

Samma år – det senaste med heltäckande statistik – fanns 70 procent av dem som dödades i konflikter i världen i Nordafrika eller Mellanöstern. I denna region lever nu också över hälften av världens flyktingar.

Artikeln innehåller även en bra kortfattad sammanfattning av vad som hände 2011. Läs hela artikeln här.

Läs även tidigare artiklar vi har skrivit om hur det blir fler demokratier världen över och hur den extrem fattigdom har halverats.

/Elias Dietrichson

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Demokrati och statsskick, Internationellt, Material och stoff, Mänskliga rättigheter, Nyheter

Lewin och en ny förvaltningspolitik för skolan

I början av året anordnade ESO – Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi – ett seminarium på Rosenbad i Stockholm. Seminariet gick under titeln ”Efter PISA och TIMSS – hur går vi vidare” och handlade (som så många andra liknande seminarier) om vad som har hänt med den svenska skolan de senaste 20-30 åren och vilka felsteg som borde rättas till.

I en av seminariepanelerna deltog professor emeritus Leif Lewin som tidigare har skrivit en gästkrönika här på fls.nu. I sitt anförande redogjorde Lewin för NPM-styrningens intåg i svensk förvaltningspolitik och vad det har kommit att betyda för svensk skola.

Nu finns hela Lewins anförande att läsa på bloggen Skola och samhälle. Det är intressant läsning, både som yrkesaktiv lärare men också specifikt som lärare i samhällskunskap.

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Nyheter, Samhällsfrågor

Följ FLS på Twitter!