Välkommen till FLS!

jcIIFLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.

Läs här hur du gör för att bli medlem!

Bästa samhällskunskapshälsningar,
Johan Ceder, ordförande FLS

Publicerat i Ordförande har ordet

Hur kan det komma sig att arbetslöshet och sysselsättning ökar samtidigt?

Det verkar som om arbetslösheten stiger just nu samtidigt som sysselsättningen ökar. Hur är detta möjligt? Det verkar ju ganska motsägelsefullt.

Till att börja med behöver man definera ett par viktiga begrepp som gäller arbetsmarknaden (min fetmarkering):

En person som utförde minst en timmes arbete under referensveckan eller hade en pågående anställning räknas som sysselsatt. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas också som sysselsatta.

Sysselsättningen redovisas som antalet sysselsatta personer. Ibland talar man om sysselsättningsgrad vilket visar hur stor andel av den arbetsföra befolkningen (oftast alla mellan 15-74 år, men även åldersintervallen 16-64 och 20-64 år används) som är sysselsatta.

En person som är arbetslös är inte sysselsatt men kan och vill börja jobba inom två veckor samt har sökt jobb under de senaste fyra veckorna, alternativt en person som inte jobbar men väntar på att börja ett jobb inom tre månader.

Arbetslösheten beskrivs som antalet arbetslösa personer eller som andelen arbetslösa av arbetskraften.

Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa personer. Arbetskraften växer om det blir fler i arbetsför ålder, färre som studerar eller färre sjukskrivna och pensionerade.

Texten kommer från Ekonomifakta. Oberserva de två olika måtten på arbetslöshet – antalet och andel av arbetskraften (läs ett intressant inlägg om hur skillnaden kan utnyttjas av politiker). Ett sammanfattande schema:


Hur kan då situationen uppstå? Jo, det handlar om att nya människor tillkommer arbetskraften. Ett enkelt räkneexempel, återigen från Ekonomifakta:

Om 100 personer är i arbetsför ålder och 65 av dem är sysselsatta så är sysselsättningsgraden 65 procent. Om 5 personer är arbetslösa så tillhör 70 personer arbetskraften (sysselsatta och arbetslösa) och arbetslösheten ligger på 7,1 procent (5/70). 10 personer som står utanför arbetskraften bestämmer sig för att börja söka jobb. Arbetskraften ökar då till 80 personer. Fem får jobb direkt och fem blir arbetslösa. Det gör att antalet sysselsatta ökar till 70 personer och sysselsättningsgraden ökar till 70 procent (70/100). Antalet arbetslösa stiger till 10 personer och arbetslösheten ökar till 12,5 procent (10/80).

När nya människor kommer in i arbetskraften är det alltså några som är sysselsatta och några är arbetslösa. I Sverige är det inte heller konstigt att denna situation uppkommer eftersom vi har tagit emot många människor från andra delar av världen. 

Mer om arbetslöshet från SCB i denna länk.

För transparens: sidan Ekonomifakta drivs av Svenskt Näringsliv.
/Elias Dietrichson

Tagged with: , , , ,
Publicerat i Arbetsmarknad, Ekonomi, Material och stoff, Samhällsfrågor, Statistik

Är du krisberedd?

skogsbrand.jpgNästa vecka (19) startar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en krisberedskapsvecka tillsammans med landets kommuner. Det handlar främst om att informera och förbereda allmänheten. Fokus ligger på vad människor själva kan göra och bidra med vid allvarliga samhällsstörningar. Dessa frågor har blivit allt mer aktuella efter skogsbranden i Västmanland och den förhöjda hotbilden i och med Rysslands annektering av Krimhalvön. Så kallade ”preppers” har också fått mer uppmärksamhet i media.

Filmen ”Om krisen kommer” nedan visar hur en familj i en lägenhet drabbas av ett långt elavbrott. Här finns tips på vad som är viktigt att tänka på, vad som är bra att ha hemma och vad du själv kan göra om du hamnar i samma situation.

Mer om krisberedskap här och om MSBs kampanj.

Tagged with: , , ,
Publicerat i Nyheter, Säkerhetspolitik

Ett exempel på hypotesprövning inom samhällsvetenskapen

frågaMånga anser att hypotesprövningen är den minsta gemensamma nämnare för det vi kallar vetenskap. Det är alltså inte bara inom naturvetenskapen som hypotesprövningar är en relevant metodansats. Prövningarna kan dock se olika ut från fall till fall. I det här inlägget ska jag illustrera hur det rent konkret kan se ut när man testar en hypotes inom samhällsvetenskapen. Inlägget kan med fördel användas för intresserade elever och lärare. Kanske i synnerhet om gymnasieskolans delar kring samhällsvetenskaplig metod är aktuella för dig.

Den hypotetisk-deduktiva metoden, utgår från att man formulerar en eller flera hypoteser, härleder konsekvenserna som logiskt måste följa av hypotesen eller hypoteserna och sedan undersöker om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten. Resultatet kan sedan antingen stärka hypotesen eller vederlägga den (falsifikation, mest förknippat med Karl Popper). Målet med metodansatsen är att komma sanningen så nära som möjligt.

Emile_Durkheim

Émile Durkheim

Sociologen Émile Durkheim skriver i boken ”Le suicide” om vilka samhälleliga faktorer som styr förekomsten av självmord. Durkheims idé är att förekomsten av självmord är kopplat med hur starka social band människor har till varandra. Han benämner detta som integrationsgraden i ett samhälle, ju högre grad av integration desto mindre risk att man begår självmord. Durkheim ville mäta detta genom att jämföra självmordsfrekvensen i protestantiska och katolska områden (kantorer) i Schweiz. Han antar att de katolska samhällena har en högre grad av integration eftersom kyrkan som förmedlande länk mellan gud och människa är betydligt starkare där, än i de protestantiska samhällena. I den katolska kyrkan finns en mer självklar kyrklig gemenskap och sociala aktiviteter. Om vi följer Durkheims resonemang tänker vi alltså att människan integreras mer i katolska samhällen. Om Durkheims hypotes stämmer bör alltså självmordsfrekvensen vara betydligt högre i de protestantiska områdena. I Schweiz fanns det vid denna tid områden som lämpade sig för att jämföra detta eftersom de i övrigt var lika varandra. Vi ställer upp Durkheims hypotes på detta sätt:

Hypotes: Självmordsincidensen är högre i samhällen med låg integrationsgrad än i samhällen med hög integrationsgrad.

Hjälphypotes: Katolska samhällen är mer integrerade än protestantiska samhällen, om övriga omständigheter är likartade. (Hjälphypotes är en sats som är nödvändig för att härleda en empirisk konsekvens ur en hypotes och som i situationen inte testas utan antas vara sann.)

Empirisk konsekvens: Katolska samhällen uppvisar lägre självmordsincidens än protestantiska, om de i övrigt är likartade.

När man tittar på hur observationerna ser ut visar sig detta mönster:


Observationer

Samhällstyp                                       Självmordsincidens

Katolska kantorer i Schweiz                             86,7

Blandade kantorer                                             212,0

Protestantiska kantorer                                    326,0


Tydligt att självmorden är högre inom de protestantiska kantorerna. De empiriska konsekvenserna stämmer följaktligen med dessa observationer. Utifrån dessa observationer är hypotesen styrkt. Det kan dock inte uteslutas att det finns andra faktorer som skulle kunna avgöra självmordsfrekvensen. Notera att hypotesen inte är bevisad. Det är inte möjligt inom samhällsvetenskapen.

_______

Inlägget hämtar sina referenser från boken ”Introduktion till vetenskapsteorin” (2011 Thales). Skriven av Lars-Göran Johansson, docent och universitetslektor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet.

/Elias Dietrichson

Tagged with: , , , , , , , , , , , , ,
Publicerat i Forskning, Utbildningsvetenskap och pedagogik

Samhällets sårbarhet och förmåga i en orolig tid

Folk och Försvar intervjuar Mikael Tofvesson, chef för enheten för omvärld och beredskap på MSB, om informations- och påverkanskampanjer och samhällets sårbarhet och förmåga i en orolig tid. Aktuellt och intressant:

Det säkerhetspolitiska landskapet har förändrats. I en orolig omvärld, präglad av växande gråzoner mellan krig och fred, blir gränsen mellan upplevda och direkta hot allt mer diffus. Fake news, konflikten i Ukraina och det amerikanska presidentvalet visar hur tvetydighet, mmsb.pngotsägelser och styrning av information direkt och på olika sätt påverkar hur säkerhet skapas och upplevs. Resulterande osäkerhet, misstänksamhet och polarisering, både internationellt så väl som nationellt och individuellt, visar hur kontroll över sanning och osanning utgör ett av vår tids främsta maktinstrument.

Viljan och förmågan att förändra inställning, beteende och agerande hos befolkning och grupp, kombinerat med informationssamhällets och digitaliseringens obegränsade tillgång till fakta och perspektiv, ställer stora krav på stat, samhälle och individ. Kritisk reflektion, transparens, integritet och säkerhet varvas i ett svåröverskådligt och komplext fält, där aktörerna är många och utmaningarna stora. Så hur skyddar vi oss mot osanning och påverkan utan att inskränka integritet och yttrandefrihet? Hur skapar vi ett robust och resilient samhälle och vems är ansvaret?

Se intervjun här.

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Material och stoff, Medier, Nyheter, Samhällsfrågor

Kurs om rasism och främlingsfientlighet i skolan

I höst anordnar Skolverket en utbildning om hur man kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet:

Skolverket och Forum för levande historia ger kursen i samarbete med tio lärosäten. Den syftar till att stärka förskolans och skolans arbete med att motverka och bemöta olika former av främlingsfientlighet och rasism. Kursdeltagarna tar med kunskaper från kursen i arbetet med verksamhetens likabehandlingsplan och stärker sin förmåga och kompetens att leda samtal om kontroversiella frågor med barn och elever samt i kollegiet. Kursen ger deltagarna perspektiv på rasism, främlingsfientlighet och mångfald i historien och i dag. Målet är att kursdeltagarna utvecklar kunskaper i att bedriva och utveckla ett långsiktigt systematiskt och lokalt förankrat arbete.

Sista anmälningsdag är 21 maj och anmälan görs av rektor genom denna länk. I länken ser du även vilka lärosäten som har utbildningen och vilka datum som gäller för kurstillfällena.

Tagged with: , ,
Publicerat i Fortbildning, Nyheter, Utbildningsvetenskap och pedagogik

Innebär kapitalism en hög inkomstkoncentration för den översta procenten?

Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, har tittat på programmet Idevärlden om kapitalism. Bergh identifierar två framträdande definitioner av begreppet kapitalism:

Definition 1: privat ägande och allokering av resurser genom fria marknader

Definition 2: frånvaro av stor offentlig sektor

Bergh konstaterar att om kapitalismen definieras enligt den första definitionen ovan ser man ingen korrelation med länder som har en hög inkomstkoncentration för den översta procenten:

Bland länder som det finns data för, syns alltså inget samband alls mellan kapitalism och inkomstkoncentration till den översta procenten. Hade det inte varit för USA hade det snarare synts ett negativt samband, så att starkare rättsstat och privat äganderätt korrelerar med lägre toppinkomstkoncentration.

Bergh menar dock att den andra definitionen ovan korrelerar med länder som har hög inkomstkoncentration:

På en punkt har emellertid KEE [Kajsa Ekis Ekman] rätt: Om kapitalism tolkas som frånvaro av stor offentlig sektor, stämmer det att kapitalistiska länder har högre toppinkomstkoncentration:

Den som ogillar när inkomster koncentreras till en liten elit kanske inte ska rikta sin ilska mot den privata äganderätten, utan fundera på hur den bäst kombineras med en omfördelande välfärdsstat?

Läs hela inlägget här. Lärdomen som jag drar av inlägget: var noggrann med hur du definierar dina begrepp (och ifrågasätt andras definitioner) och var tydlig med definitionen, för skillnaden kan vara mycket stor. Hur definierar dina elever centrala begrepp?

/Elias Dietrichson

Tagged with: , , , ,
Publicerat i Demokrati och statsskick, Ekonomi, Material och stoff, Nyheter, Statistik, Undervisning

Inbjudan till samråd om undervisning kring nationella minoriteter

SVSkolverket bjuder in lärare till samråd tisdag 2 maj i Stockholm med anledning av att myndighetens kommande insatser för att öka kunskapen i skolan om nationella minoriteter. Främst med fokus på romer. Syftet är att samla erfarenheter och tankar om hur skolors arbete med och undervisning om nationella minoriteter kan se ut samt vad som behöver utvecklas.

Anmäl dig här, innan 25 april. Skolverket står för ersättning av förlorad arbetsinkomst och resekostnader samt bjuder på lunch och fika.

Tagged with: , ,
Publicerat i Föreningsrelaterat, Nyheter

Följ FLS på Twitter!