Rikskonferensen 2019 – Del 1 hittar du här.

Efter lunch och utställarebesök fortsatte rikskonferensen. Nu med fokus på politik och EU i undervisning.

Holland vs Sverige slutar oavgjort

Ines Coppoolse, Nederländernas ambassadör, tog sig tid att möta oss svenskasamhällskunskaps lärare. Vi tackar alldeles särskilt för det! Hon gav oss perspektiv på EU ur ett historiskt perspektiv och som representant för ett land som trots neutralitet, efter blott tio dagar ockuperades av tyskarna under andra världskriget. Det ger oss svenskar ett annat perspektiv på krigets realiteteter. Det är klart att samarbete för fred blir viktigt i det perspektivet! Nederländerna är den största nettobetalaren per person till EU, men det handlar som sagt om betydligt mycket mer än ekonomi. Det betonar Ines, det betonar Markus och det bör vi också betona ute i klassrummen. Sedan kan vi tycka vad vi vill om EU!

Niemi med Fjellner

Bonekamp höll i ett underhållande samtal mellan två erfarna politiker, Pyry Niemi (S) från EU-nämnden och Christoffer Fjellner (M) från Europaparlamentet. Ett färskt beslut i nämnden på morgonen gällande upphovsrätt kommenterades av Niemi och Fjellner, och deras skilda roller lyftes upp till ytan och belystes på ett bra sätt för oss yrkesverksamma lärare.

Den samstämmighet som Europaportalen lyfte fram märktes i samtalet som var sakligt och underhållande. Och som vanligt, skulle jag vilja påstå, raljerades det en aning över lagstiftandet på europeisk från Fjellners håll. Men hans budskap skulle jag nog ändå vilja säga är, att de många turerna ett ärende gör, ändå medför att lagstiftningen är genomarbetad innan den klubbas.

Riksdagen förhandsvisade sitt nya material

Sveriges riksdag har på begäran arbetat fram ett material för lärare och elever. Det är splitternytt och fräscht och innehåller allt från filmer och quiz till en diger lärarhandledning. Gå in på deras hemsida och botanisera. De hade tagit med sig material till alla närvarande och de tackade vi närvarande alldeles särskilt för!

Granath exploderade

Charlotta Granath fullkomligt exploderar som föreläsare i demokratifrågor och är en idéspruta som kan ta andan ur de flesta. Hon guidade åhörarna genom den djungel av material som finns att tillgå och hennes sammanställning kring demokratiuppdrag och tillgängligt EU-material kommer garanterat hjälpa många lärare i den stressade vardagen nu i år. Det är så mycket material som finns att tillgå och det är så mycket man kan göra. Rådet alla får med sig är att gör det du kan och som samhällslärare är det inte du ensam som skall ta ansvaret. Demokratifrågan är en fråga för hela skolan.

”Jag är inte bitter”

Den avslutande paneldebatten mellan yrkesverksamma lärare lockade till skratt när vår panelmedlem Bo Schefström yttrade orden ”jag är inte bitter, men…” utifrån att andra i panelen får ha eleverna i tre år och flera kurser, medan han dagligen ihärdigt jobbar med samhällskunskap på yrkesprogram. En knapp termin och under 50 timmar för att framställa kunniga samhällsmedborgare, det uppdraget kräver sin man/kvinna. Där har vi nog den verkliga utmaningen som samhällslärare, och vi behöver verkligen alla möjligheter att träffas och språka kring hur vi bäst antar alla de utmaningar som vårt ämne innehåller. Jag hoppas att vi kan presentera några Bittra Bosses betraktelser under hösten, som ett sätt att med glimten i ögat lyfta några av de utmaningar vi har att lösa på våra skolor.

Summering av summeringen

Summa summarum, en fantastisk dag, ett varierat och digert program, om jag får säga det själv som styrelseledamot. Det bjöds på god mat, trevliga samtal och en möjlighet att verkligen titta på och kommunicera om de läromedel som marknaden tillhandahåller. Många tog dessutom tillfället i akt för att ta hem en del gratismaterial från Europahuset. Tack för en fantastisk dag. Jag längtar redan efter Rikskonferensen 2020!

Text: Carina Lundin

Foto: Marie-Louise Klevestedt

Fredagen den 12 april samlades återigen samhällskunskapslärare från hela Sverige för en av årets höjdpunkter – FLS rikskonferens. I år med tema perspektiv på Europa, EU och undervisning. I Europahusets utmärkta lokaler i Stockholm bjöds på en fullspäckad dag och vi är många som känner oss inspirerade att ta EU-undervisningen till nästa nivå! FLS:s Carina Lundin berättar här om dagen som var!

Är EU bra?

Markus Bonekamp lyfte i starten vikten av att faktiskt syna given i läromedlen och väckte frågan om två elever med två skilda läromedel möter en likvärdig skola. Den frågan är tankeväckande, inte minst ur ett EU-perspektiv, då EU så lång tid har setts och behandlats som utrikespolitik. EU är och skall behandlas som vår fjärde svenska beslutsnivå och kopplas samman, precis som den svenska statsapparaten, med till exempel ekonomi, miljö och individ/identitet. Rappt guidade Markus, på sant Bonekampsmanér, publiken genom EU och vi lärare fick såväl provfrågan Vad är EU?, som svaret. Det tackar vi särskilt för! Mindre smickrande var kanske påståendet att vanligaste provfrågan om EU är: Vad kostar en euro? Vi får hoppas attdet inte stämmer idag.

Vad skall vi då svara när eleverna frågar om den stora avgiften och varför vi får så litetillbaka? Vi fick nog alla svaret där också. Att det är tanken! EU:s transfereringssystemfungerar. De rika delar med sig till de fattiga, precis som den arbetande skattebetalaren finansierar skolgången. Så pengarna tillbaka skall vi inte ha, det är inte meningen. Bonekamp trycker i sin programpunkt på värdet av att ha tillgång till en inre marknad där 500 miljoner människor vill arbeta och konsumera, mötas, ta gemensamma beslut och interagera med en större omvärld. Ibland behöver vi ta ny höjd i vår undervisning då väldigt mycket handlar om dagsaktuella frågor, Markus gav oss tipset i Brexittider (det är det och andra sidan jämnt) att kanske jämföra hur Blair talade om EU med hur May säger idag. De fyra friheterna är odelbara, du få ”allt eller inget” i EU. Det hade Blair förstått då, men inte May nu.

Sverige vs EU

Europaportalens chefsredaktör Anders Selnes guidade åhörarna in i sajtens ”skattkammare” som du bör använda med dina elever, om du inte redan gjort det. Målgruppen för deras journalistiska arbete är 17-åriga gymnasister och där har de lyckats! De presenterar källbaserat material i mängder som enkelt försöker förklara i text och graf vad som sker och har skett i EU. Likt en spårhund har Selnes och hans lilla redaktion sökt sig fram i EU:s snårskog, ihärdigt sniffande. Nu vet vi, tack vare att de granskat EU-nämndens alla protokoll (2007-2018), att konsensus i svensk politik ökat markant med åren . Hela 91% av besluten som fattas sker i samstämmighet. Givetvis finns konfliktpunkter (40 till antalet) och då handlar det oftast om arbetsmarknadsfrågor. Vi vet också att 2014-2018 har totalt 330 EU- lagar stiftats, samt att 13 av de 330 lagarna faktiskt inte fanns publikt publicerade innan Europaportalen gav skall. Selnäs avslöjade att det kommer en artikelserie inom kort om detta. Håll ut och håll utkik!

Vill vi ”hotta” upp EU-nivån på avsnittet Brott och straff, bör vi precis som Bonekamp påpekar skilja på EU-domstolen och Europadomstolen och i min värld gör vi det enklast om de kopplas till den verklighet de hanterar. Mumma för mig som lärare är då att få tillgång till Europaportalens genomgång av alla domar Sverige vs EU. Det står 10-27 mot EU kan avslöjas, men det bästa är att alla domar ligger länkade på Europaportalens sajt. Gå in och kika på det tillsammans med dina elever. Värt att påpeka är att i område efter område så seglar Sverige upp i den övre delen av resultatlistan, inte så sällan på pallplats. I statistik och grafer kan du lyfta fram Sverige i relation till, till exempel Ungern, som ju i vissa kretsar kommit att bli den bästa av tänkbara världar. Det är inte riktigt den bilden vi får idag när reella fakta läggs fram på bordet och det är just mer av den varan vi behöver för att kunna möta åsikter och nyansera samtalen i klassrummen. När pressfriheten 2013-2018 sätts under lupp ser vi att Sverige lyft sig från femtonde till andra plats medan Ungern under samma tid fallit från tionde plats till plats 73. Är då Ungern bättre att leva i än Sverige? Kanske för några, men knappast för journalister och inte heller för den del av befolkningen som vill ha en sund mediediet.

Perspektiv är viktiga och åtminstone jag tror att jag under demokratiavsnittet kan få givande diskussioner om jag använder bilden som åskådliggör The Economists demokratiindex i Europaportalens tappning. Majoriteten av Europas länder i dag är inte funktionella demokratier. Det blir märkbart om man tar upp deras karta och visar eleverna, och det är också ett svar på den komplicerade frågan Vad är EU.

Efter Selnes var det dags för lunch och tid att utbyta tankar och funderingar med kollegor. Vad som hände efter lunch kommer i del 2, som publiceras inom kort.