Jag är nöjd, mycket nöjd!
Längtat och trängtat men nu är den över – årets Rikskonferens. Många tankar och idéer har jag fått med mig så håll i dig – det här blir långt! Trots försenat tåg hem så är känslan att jag är nöjd, mycket nöjd och är man upprymd så vill man dela med sig. Dagen inramades på förtjänstfullt sätt av vår ordförande Elias Dietrichson och Sofie Wahlström från styrelsen höll ordning på programpunkter, fika, lunch och annat av yttersta vikt för en lyckad konferens. Jag fick också flera givande samtal med våra utställare från förlag som också frikostigt bjöd ut referensexemplar av läromedel och annat matnyttigt. Sist men inte minst fick alla närvarande en gåva av Lärarnas Riksförbund, boken ”Mötesplats. För öppenhet och förståelse – mot rasism”. En bok som tyvärr behövs i dagens Sverige och som jag ser fram emot att läsa. Men efter ett stort tack till alla inblandade, går jag över till att förmedla dagens innehåll.

Mongoliska horder av källkritiker
Först ut som talare var Ulf Dahlquist, chef för forskning och omvärldsanalys vid Statens medieråd. En detalj att fundera över för oss samhällslärare är att ungdomar 15-24 år lägger i snitt 51 minuter på spel men bara 6 minuter på att läsa dagstidning per dag (Mediebarometern). En fråga jag tar med mig är hur jag skall kunna verka kompenserande och öka omvärldskunskapen hos mina elever. Dahlkvist påtalar att i dag sysslar alla med källkritik i alla lägen (de mongoliska horderna har kastats in). Han menar att det inte är tillräckligt! Ungdomar som tillbringar så pass stor tid i fiktiva världar behöver fler verktyg än bara källkritik. För också fiktiva världar innehåller ideologier, stereotyper och världsbilder och på det biter inte källkritiken, utan där behövs kunskaper i bildanalys, dramaturgi, narratologi, retorik och semiotik. Dags för samarbete kollegor emellan är min spontana tanke, och fler tycktes tänka samma sak.

Ulf Dahlquist tog också upp att vi idag har högre krav på eleverna (Lgr11) än i Högskoleförordningen, så våra blivande lärare får många gånger inte verktyg nog att vägleda våra elever i kunskapandet. Kanske dags att revidera lokala styrdokument eller styra via förordningstexten. Min tolkning är att Dahlquist gärna skulle se det senare, för enligt studier har inte så mycket hänt trots ett utbildningsbehov som identifierats.

Läsförståelsen är nyckeln!
Nästa talare var vår gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. Hon hade fått den otacksamma uppgiften att försöka tala utifrån en något spretig rubrik, men genomförde det med bravur. Hon betonade att läsförståelsen är nyckeln till skola och arbetsliv, men poängterade glädjande nog att i studier som rör vårt ämnesområde presterar svenska elever tämligen väl. Det gillar vi att höra!

Jämlikhetsproblematiken i svensk skola bekymrar dock och Ekström är tydlig med att skolan idag inte fungerar kompenserande i tillräcklig omfattning. Vi samhällskunskapslärare kan alla rannsaka oss själva kring hur vi verkar för att öka elevers förmåga att läsa och tolka faktatext, eftersom det är där svenska elever tappat över tid, men också i jämförelse med andra. Och tappet är störst bland gruppen som redan var svagast.

Vilken mediediet går du på?
Medieforskaren Kajsa Falasca (Demicom, Mittuniversitetet) talade om politisk kommunikation i valrörelsen. Hon betonade att vi behöver vara vaksamma när vi går in i post-truth-medielandskapet. Ett landskap där vi går mer på känsla än på att ta till oss fakta i olika frågor. Det kombinerat med att en del av oss är nyhetssökare, andra nyhetsundvikare gör att vi kan ana ett samhälle där vi har olika världsbilder, trots att Falasca hävdar att det inte är fråga om några filterbubblor i Sverige, åtminstone inte än.

Vilken mediediet går du på? Det är en fråga Falasca hävdar att vi alla borde fråga oss. Enligt en studie från 2014 går 39% på en minimalistisk diet, vilket är allvarligt. I gruppen ser vi unga (som förhoppningsvis blir klokare med åren) och ointresserade (behöver antagligen hjälp att väcka intresset). Jag kan bara säga att misstanken bekräftas – vi har ett viktigt uppdrag i att skapa intresse innan ungdomarna lämnar skolan. Den frågan diskuterades också av närvarande och sittande lärarpanel.

Ett tips för att skapa intresse kanske kan vara att med eleverna följa Partitempen på Youtube (Margaux Dietz, influencer). Margaux intervjuar partiledare och hennes förhoppning är att få unga att intressera sig för politik. Våra partiledare ser det naturligtvis som en möjlighet att få nå ut med budskap utan besvärliga motfrågor, men kanske kan också bli så att youtubeklippen blir ”inkörsporten till de tyngre grejjorna” som Falasca så finurligt uttryckte det. Falascas uppmaning till oss alla är att ta itu med de kognitiva latmaskarna som algoritmerna bygger på. Utmana dig själv och dina elever att använda de sociala medierna till att besöka helt andra sidor än de som intresserar, för att sedan analysera vad som händer i era flöden.

Matnyttiga fakta att lyfta in i klassrummet
Efter lunchen hade statistikerna från SCB den otacksamma uppgiften att inta scenen för att förmedla statistik. Mikaela Järnbert och Jonas Olofsson lugnade oss en aning genom att förmedla att ungdomar har ett ökat intresse för att diskutera politik även om intresset för att engagera sig partipolitiskt minskar. Också insikten att många avhopp inom politiken beror på att unga som engagerat sig börjar studera/byter bostadsort eller arbete känns lugnande. Det är alltså inte ointresse som gör att 40% (i åldern 18-29 år) hoppar av. Visst är det problematiskt att så många hoppar av, men det hade varit värre om anledningen varit att man tappat tron på demokratin/politiken.

Mycket matnyttig information gavs och en uppmaning är på sin plats. Besök SCB och kika på materialet man har inför valet. Gå in under rubriken Val och valpartier så hittar ni mycket användbart material. Och har ni inte redan gjort det så beställ SCB:s lärarhandledning ”Sverige i siffror” och materialet ”Kommunen i siffror”. SCB har också sammanställt material under rubriken. Olofsson och Järnbert nämnde också att Ungdomsbarometern slår fast att unga flickor idag, när man frågar dem om enskild livsstil, lyfter fram feminismen. Glädjande nog kommer också antirasismen högt i den undersökningen. Engagemang finns med andra ord bland våra unga.

Agera som om att varje dag är första april!
Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson, med uppdraget att ”kila in sig mellan fingret och delaknappen” uppmanade oss alla att vara skeptiska som om varje dag vore första april. Granska de utsagor som når dig och se till att skaffa dig kompetensen att kunna genomföra ett bildsök på såväl stillbild som rörlig bild. Åsa Larsson tipsade bland annat om lärarhandledningen viralgranskaren.se samt tv-serien ”Källkritik” som Utbildningsradion och Viralgranskaren gjort tillsammans.

Larsson förmedlade också hur kul det är att leka viralgranskare, något vi kan göra tillsammans med våra elever. Att gå till botten med en utsaga och undersöka motivet bakom är spännande. Många gånger finns det ekonomiska motiv och är man intresserad har Åsa Larsson tillsammans med Linnea Jonjons skrivit Viralgranskarens handbok- källkritik och självförsvar på nätet. Där går man noga igenom de sex olika grupper av lurendrejare på nätet som man tycker sig urskilja. Åtminstone jag blev sugen att läsa mer om detta, för det är min övertygelse att diskussioner om det här kan skapa intresse hos mina elever. Ingen vill väl bli lurad, eller?

Ett panelsamtal för att summera
Johan Ceder (från FLS styrelse) höll i taktpinnen i det avslutande panelsamtalet där verksamma lärare i olika stadier delade med sig av sina reflektioner och tips. Många kloka tankar lyftes av Karin Feldt, Therese Ahnelind och Fredrik Astin . På min ”kolla-upp-lista” finns numera att läsa Bo Rothsteins debattartikel i DN (180413) som Therese tipsade om. ”Kunskapsrelativism, identitetshysteri och politisk cynism driven av ekonomiskt tänkande har skapat en häxbrygd som verkar som ett gift i samhällskroppen”. Rothstein pumpar på sina vana trogen och kanske kan ett sådant inlägg i debatten bli ett avstamp till intressanta diskussioner i klassrummet under nästa vecka, vem vet.

Klart är att vi har ett nytt medielandskap att förhålla oss till, klart är att vi behöver skapa intresse hos våra unga så att de sedan blir nyhetssökare och klart är att vi har en spännande valrörelse som nu dragit igång. Som vanligt verkar vi samhällslärare mitt i hetluften och jag känner mig lyft av dagen. Jag kan bara beklaga till er alla som inte var med vid årets konferens. Välkommen nästa år!

Än en gång ett stort tack till alla inblandade!

Carina Lundin