Carl-Henrik Wendt och Lars Swahn är samhällskunskapslärare på Kungsholmens Gymnasium. Wendt och Swahn har inom ramen för skolans fortbildning ägnat sig åt klassrumsforskning och gjort en egen studie som FLS nu är först med att publicera. Ämnet är i allra högsta grad relevant för gymnasielärare. Studien handlar om vad som sker i en föreläsningssituation och vilka faktorer som påverkar gymnasieungdomars inlärning/progression under en lärarledd föreläsning. Författarna skriver:

Ursprungligen var denna studie ett försök till ”Lesson Study” där vi försökte förbättra en given föreläsning genom att mäta förkunskaper innan föreläsningen och sedan kontrollera progressionen hos eleverna efter ett par dagar. Ganska snart utvecklades försöket till en studie där frågan uppkom om huruvida en rast mitt i föreläsningen skulle förbättra resultaten eller inte. Under de pågående observationerna uppdagades det att progressionen inte tycktes påverkas
av rastens vara eller inte. En faktor som däremot noterades var när elever ställde frågor eller påtagligt reagerade på föreläsningens innehåll. Det var inte tillräckligt att elever skrattade och tyckte något var roligt för att resultatet skulle påverkas. Däremot syntes resultat när elever initierade en interaktion genom frågor eller kommentarer.

Och skriver i sin slutsats:

Sammanfattningsvis kan vi utifrån våra resultat konstatera att en korrelation råder mellan elevinitierad interaktivitet under föreläsningen och god progression (högre än medel). Det är således föreläsaren och det material som presenteras som kan skapa en situation där eleverna reagerar och som i sin tur ger god progression. Slutsatsen är knappast kontroversiell med tanke på resultaten som Macintyre and Vincze (2017), Wieman (2014), Håkansson (2017) presenterat angående känslors och engagemangs betydelse för progression. Det nya i sammanhanget är möjligen att konstatera dess relevans även i en föreläsningssituation samt att vi kan visa på vikten av att engagemanget är elevinitierat. Det här är egentligen något som alla lärare instinktivt/erfarenhetsmässigt ”vet”; nämligen att eleverna måste engagera sig för att kunskapen ska fästa.

Hela studien lärarna har gjort hittar du här.

_______________

Detta inlägg är föreningens första i vår skriftserie. Syftet med skriftserien är tvådelat. Dels syftar den till att sprida idéer och inspiration om undervisning som tycks kunna fungera inom samhällskunskapslärarkollegiet. Dels syftar skriftserien att lämna ett bidrag till forskarsamhället i form av hypoteser kring vad som fungerar i undervisningen och varför, hypoteser som forskare kan gå vidare med att studera i större och fler sammanhang. Förhoppningsvis kan detta vara starten på en serie inlägg. Alla är välkomna att bidra – hur du undersökt något i ditt klassrum värt att beforska? Läs vårt Call for papers här för mer information om hur du går till väga.