Välkommen till FLS!

elias_flsFLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.

Läs här hur du gör för att bli medlem!

Bästa samhällskunskapshälsningar,
Elias Dietrichson, ordförande FLS

Annonser
Publicerat i Ordförande har ordet

Ny styrelse i föreningen

Under lördagen har föreningen haft årsmöte och valt en ny styrelse. Efter fyra år som ordförande väljer Johan Ceder att kliva åt sidan som ordförande. Elias Dietrichson, med fyra års erfarenhet av styrelsearbete i föreningen, tar över som ny ordförande. Johan Ceder sitter dock kvar som ordinarie ledamot i styrelsen. Nedan ser du den nya styrelsen i sin helhet:

Ordförande

Elias Dietrichson

Skattmästare

Oscar Bengtsson

Sekreterare

Pontus Bäckström

Ordinarie ledamöter

Eva Svensson Berglund

Carina Lundin

Sofie Wahlström

Johan Ceder

Ersättare

1:a Josefin Ståhlberg

2:a Bengt Ekberg

Tagged with: , ,
Publicerat i Föreningsrelaterat

En ekonomisk frukost

58ffbf0be1411Vi är nog många samhällskunskapslärare som någon gång i utbildningen blev satta att läsa Klas Eklunds smått klassiska lärobok ”Vår ekonomi – en introduktion till samhällsekonomin”. Boken gavs ut för första gången för 30 år sedan och för att markera detta ges boken nu ut igen i en 14:e (!) upplaga, rejält omarbetad enligt förlagets egen utsago.

Är du sugen på gratis frukost (nä precis, det finns inget sådant som en gratis lunch) och ett spännande panelsamtal om vad som har hänt på dessa 30 år, och som kräver revideringar av boken, då ska du bege dig till Stockholm och Näringslivets hus den 4 december!

När: 4/12 2017, 8:30-10:00 (macka från 8:00)
Plats: Näringslivets hus, Storgatan 19 Stockholm
Anmälan:Här.

Tagged with: ,
Publicerat i Ekonomi, Nyheter

Årsmötet 2017

FLS årsmöte 2017 kommer att hållas i Göteborg. Det kommer att finnas vissa möjligheter att delta via Skype, men det finns tekniska begränsningar. Hör av dig till flsriks@outlook.com om du vill delta på detta sätt.

Datum: Lördagen den 11/11, start kl 13:00
Plats: Lärarnas Riksförbunds lokaler i Göteborg, Övre Husargatan
Handlingar: Kan laddas ned här.

Se karta nedan och läs vägbeskrivning här!

karta

Tagged with:
Publicerat i Föreningsrelaterat

Kallelse till årsmöte 2017

kalender_img_rightHärmed kallas samtliga medlemmar i FLS till årsmöte för 2017. Mötet hålls lördagen den 11/11 i Göteborg. Lokal är ännu ej bestämt men vi återkommer om detta inom kort. Styrelsen utreder just nu också möjligheterna att delta via Skype. Vi återkommer också om detta.

Eventuella motioner ska vara styrelsen tillhanda senast tre veckor före årsmötet vilket för innevarande år innebär att de ska vara inkomna före den 21/10. Motioner skickas till flsriks@outlook.com, skriv ”Motion 2017” i ämnesraden.

All kommande information om årsmötet, och handlingarna, kommer att läggas ut på denna sida under fliken ”Om FLS”.

Väl mött!

Styrelsen för FLS

Tagged with: ,
Publicerat i Föreningsrelaterat

Med myter som vapen – panelsamtal på bokmässan

Under den första dagen på Bokmässan i Göteborg deltog FLS i ett panelsamtal runt boken Med myter som vapen – En handbok om konspirationsteorier och hur de kan bemötas i skolans värld. Boken är ett resultat av ett samarbete mellan Expo och Lärarnas Riksförbund som hade sin grund i fortbildningsdagar under 2016. Med på samtalet var också Annika Lindskog från Föreningen Lärare i Religionskunskap och samtalet leddes av Sten Hagberg (LRs forum för humaniora och samhällsvetenskap).

Samtalet kom att kretsa runt att konspirationsteorier vinner mark i samhället och hur vi i klassrummet kan möta detta faktum. Ett kontinuerligt källkritiksarbete identifierades vara grunden för detta, källkritik är inte något som ska gås igenom en gång på en temadag utan behöver följa det dagliga arbetet. Om det görs med de sedan länge etablerade källkritisk kraven runt källors oberoende, tendens, tidsaspekt och inte minst äkthet ger det verktyg för att blottlägga vad som är en konspirationsteori och därmed även minska risken för att elever fastnar i ett konspirationsteoretiskt tänkande.

För att ett arbete runt konspirationsteorier ska kunna genomföras är en definition av vad som är en konspirationsteori viktig. I Med myter som vapen tas vikten av att skilja på konspiration och konspirationsteori upp. En konspiration är något som  genomförs i det fördolda med ett syfte. Exempel på detta är Al Qaidas attentat på World Trade center eller Cia-Iran-Contras – affären. Tanken bakom dessa två aktioner var att dölja för världen vad som hände för att nå sitt syfte. Skillnaden mellan enskilda konspirationer och konspirationsteorier är att konspirationsteorier är att de inte förklarar enskilda händelser utan ska erbjuda förklaringar runt hur hela världen är uppbyggd. Allt vi ser är en chimär och i stort sett all fakta som presenteras är planterad för att vi inte ska avslöja vad som verkligen sker. Det finns ett fåtal konspirationsteorier som återkommer och vad de har gemensamt är att de just vill förklara vad som rör sig bakom den kuliss som de anser att vi dagligen ser och erbjuder alternativa fakta. I de vanligaste konspirationsteorierna styrs världen antingen av en sionistisk världsomspännande konspiration, av 13 familjer som sedan sekler tillbaka delat upp världen mellan sig eller exempelvis genom det hemliga sällskapet Iluminati.

Vid en granskning av de personer som tenderar till att tro på konspirationsteorier finns en överrepresentation av personer som intar rasistiska och fascistiska åsikter. Vid bemötandet av konspirationsteorier i klassrummet uttrycker Expo att ett fungerande tillvägagångssätt går i samma linje som bemötandet av rasistiska åsikter. Att i direkt konfrontation inför storgrupp överbevisa en konspirationsteori med fakta är i grunden fruktlöst, vilket har två rötter. Dels är inte den formen av argumentation något en konspirationsteoretiker tar åt sig då den trängs in i ett hörn inför gruppen och tenderar till att sluta sig. Dels är ju de fakta som presenteras inte korrekta i konspirationsteoretikerns ögon eftersom den ser det som ett bevis för att den verkliga sanningen döljs. För att kunna vända en konspirationsteoretiker behövs istället ett längre arbete som bygger på relationen mellan konspirationsteoretikern och läraren där tankar, åsikter och bevis behöver mötas mellan fyra ögon.

Expo delar upp eleverna i tre grupper, där en av grupperna diskuterades åsyftades ovan, den grupp som är övertygad om konspirationsteorier. Av de andra två grupperna är den ena gruppen bestående av personer med toleranta tankar som tror på fakta. Den andra gruppen är mer vacklande i om de tror på konspirationsteorier eller ej. För att komma åt den här gruppen läggs utifrån erfarenheter fram ett förslag på lektionsupplägg. Detta upplägg går igenom tre steg.

Det första steget går ut på att presentera korrekt fakta. Exempelvis är det att berätta att det fanns ett sällskap på 1700-talet som kallades sig Iluminati. Det andra går ut på att berätta att det finns konspirationsteorier runt korrekt fakta, slutsatser det inte finns belägg för har dragits. ”Under franska revolutionen försökte en del i makteliten påstå att denna grupp låg bakom franska revolutionen och efter det har andra personer beskrivit det som att denna grupp styr världen.” Därifrån kan vi gå till steg tre och det är att knyta an till steg, presentera fakta. Då tar läraren återigen upp vad Iluminati var och presenterar det orimliga i att denna grupp ska kunna kontrollera världen.

I Med myter som vapen finns förutom konkreta förslag på lektionsupplägg även redogörelser för de vanligaste konspirationsteorierna, kunskaper bakom dem och hur personer idag kommer i kontakt med dem.

Hjalmar Holgersson

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Föreningsrelaterat, Material och stoff, Samhällsfrågor, Undervisning

Lönar sig utbildning?

”Utbildning lönar sig” har vi alla säkert någon gång sagt, såväl som förälder eller som lärare, men stämmer det? I grund och botten gör det ju det, men det beror lite på hur man mäter det hela. Det enklaste belägget för att det stämmer är trots allt att det finns ett tydligt samband mellan att ju högre utbildning en person har desto större är sannolikheten att man också har ett jobb. Att ha ett jobb får nog ses som någon sorts lön för mödan att utbilda sig.

Skjermbilde-2017-04-26-kl.-15.55.28-1024x585Men sedan är det också det här med betydelsen av att ha högsta betyg eller inte. Räcker det med att bara ha godkända betyg eller ska man också behöva sträva efter de allra högsta betygen?

I en ny artikel på scb.se utreder arbetsmarknadsstatistikern Fredrik Andersson hur det är ställt med den saken. Det visar sig att betydelsen av att gå ut gymnasiet med toppbetyg har förhållandevis stor betydelse för att senare i livet också tillhöra den grupp i årskullen som också tjänar mest. I undersökningen identifieras de 5 procent elever i varje kommun som i vald årskull hade högst betyg när de gick ut gymnasiet. Dessas löner år 2015 jämförs sedan med de övriga 95 procenten av årskullen. Det visar sig att i snitt utgör ”toppstudenterna” 19 procent av gruppen med de högsta inkomsterna år 2015, vilket ska jämföras den andra gruppens med 6 procent. En tydlig överrepresentation alltså.

Det framkommer dock i undersökningen att det finns en tydlig könsskillnad – män med toppbetyg från gymnasiet har mycket högre sannolikhet att senare få toppinkomster. Det intressanta för oss som samhällskunskapslärare är att artikeln stannar härvidlag, den ger inget empiriskt svar till varför denna könsskillnad kan observeras.

Därmed övergår denna lilla FLS-notis från att vara en notis med stofftips till att också bli ett undervisningstips: Varför har de manliga toppstudenterna från gymnasiet högre sannolikhet att bli toppinkomsttagare än kvinnorna? Beroende på vad du undervisar om eller vilket upplägg du har kan detta säkert inkorporeras på något smidigt sätt i undervisningen. Det kan ge ett tillräckligt underlag för en vettig klassrumsdiskussion men det kan likväl – åtminstone i de senare gymnasiekurserna – utgöra underlag för en självständig undersökning.

En hypotes som kan vara hjälpsam, vilken väg du än må ta med detta, är att det kan finnas en poäng att börja söka svar i vilka utbildningar personerna läser. Det visar sig nämligen i SCB-artikeln att 90 procent av toppstudenterna läser vidare på universitet och högskola, men vilka utbildningar läser olika personer och vilka inkomster leder de till? Här och här kan man börja rota runt för att utforska om denna hypotes kan vara en viktig delförklaring.

Bildkälla här.

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Arbetsmarknad, Material och stoff, Samhällskunskap, Statistik

En försvarssatsning eller en ny dator?

Erik Olsson, ekonomireporter på Kit, har brutit ner regeringens budgetförslag i en pedagogisk intressant jämförelse. Genom att slå ut summan för olika budgetsatsningar på arbetsför befolkning har han jämfört med prylar man köpa för den summan. Exemplevis visar det sig att årets försvarssatsning är värd lika mycket som en ny dator per person:

Slår man till exempel ut de pengar som vi väntas lägga på vårt gemensamma försvar nästa år så landar man på drygt 5 000 kronor per invånare i Sverige.

Behändigt nog är vi ju nästan exakt 10 miljoner invånare så vill man ägna sig åt lite huvudräkning så är det inte så svårt. En annan bra sak är att arbetskraften – det vill säga alla arbetsföra svenskar mellan 15 och 74 år som inte är sjuka, studerar eller har gått i pension– motsvarar ungefär hälften av alla invånare.

Eller för att vara exakt, 5 435 000 personer i augusti i år.

Så vill man istället slå ut våra gemensamma försvarskostnader endast på arbetsföra personer landar summan på strax under 10 000 kronor nästa år.

Det vill säga ganska exakt lika mycket som en Mac book Air.

Uträkningarna kan möjligen te sig banala men för att tydliggöra skillnaden fyller den sitt syfte. Tänk på att det blir enklare för eleverna att förstå med hjälp av vardagsexempel. Samt att samhällskunskapsämnets inbyggda dynamik mellan samhälle och individ accentueras. Läs hela inlägget här.

Läs ett tidigare inlägg på samma tema om absoluta och relativa tal.

/Elias Dietrichson

Tagged with: , , ,
Publicerat i Ekonomi, Material och stoff, Nyheter, Undervisning

Följ FLS på Twitter!