Välkommen till FLS!

elias_flsFLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.

Läs här hur du gör för att bli medlem!

Bästa samhällskunskapshälsningar,
Elias Dietrichson, ordförande FLS

Annonser
Publicerat i Ordförande har ordet

Vill du medverka i ett forskningsprojekt om kontroversiella frågor i undervisningen?

Är du SO-lärare åk 7-9? Vill du medverka i ett forskningsprojekt om kontroversiella frågor i undervisningen? Svara i så fall anonymt på några frågor i denna webb-enkät.

Forskningsprojektet genomförs vid Umeå universitet (www.umu.se) med stöd från Vetenskapsrådet. Sammanfattande information om projektets innehåll finns på projektets facebook-sida.

Tagged with: , ,
Publicerat i Föreningsrelaterat, Nyheter, Undervisning

Lärare från Kungsholmens gymnasium har undersökt ungdomars inlärning under en föreläsning

Carl-Henrik Wendt och Lars Swahn är samhällskunskapslärare på Kungsholmens Gymnasium. Wendt och Swahn har inom ramen för skolans fortbildning ägnat sig åt klassrumsforskning och gjort en egen studie som FLS nu är först med att publicera. Ämnet är i allra högsta grad relevant för gymnasielärare. Studien handlar om vad som sker i en föreläsningssituation och vilka faktorer som påverkar gymnasieungdomars inlärning/progression under en lärarledd föreläsning. Författarna skriver:

Ursprungligen var denna studie ett försök till ”Lesson Study” där vi försökte förbättra en given föreläsning genom att mäta förkunskaper innan föreläsningen och sedan kontrollera progressionen hos eleverna efter ett par dagar. Ganska snart utvecklades försöket till en studie där frågan uppkom om huruvida en rast mitt i föreläsningen skulle förbättra resultaten eller inte. Under de pågående observationerna uppdagades det att progressionen inte tycktes påverkas
av rastens vara eller inte. En faktor som däremot noterades var när elever ställde frågor eller påtagligt reagerade på föreläsningens innehåll. Det var inte tillräckligt att elever skrattade och tyckte något var roligt för att resultatet skulle påverkas. Däremot syntes resultat när elever initierade en interaktion genom frågor eller kommentarer.

Och skriver i sin slutsats:

Sammanfattningsvis kan vi utifrån våra resultat konstatera att en korrelation råder mellan elevinitierad interaktivitet under föreläsningen och god progression (högre än medel). Det är således föreläsaren och det material som presenteras som kan skapa en situation där eleverna reagerar och som i sin tur ger god progression. Slutsatsen är knappast kontroversiell med tanke på resultaten som Macintyre and Vincze (2017), Wieman (2014), Håkansson (2017) presenterat angående känslors och engagemangs betydelse för progression. Det nya i sammanhanget är möjligen att konstatera dess relevans även i en föreläsningssituation samt att vi kan visa på vikten av att engagemanget är elevinitierat. Det här är egentligen något som alla lärare instinktivt/erfarenhetsmässigt ”vet”; nämligen att eleverna måste engagera sig för att kunskapen ska fästa.

Hela studien lärarna har gjort hittar du här.

_______________

Detta inlägg är föreningens första i vår skriftserie. Syftet med skriftserien är tvådelat. Dels syftar den till att sprida idéer och inspiration om undervisning som tycks kunna fungera inom samhällskunskapslärarkollegiet. Dels syftar skriftserien att lämna ett bidrag till forskarsamhället i form av hypoteser kring vad som fungerar i undervisningen och varför, hypoteser som forskare kan gå vidare med att studera i större och fler sammanhang. Förhoppningsvis kan detta vara starten på en serie inlägg. Alla är välkomna att bidra – hur du undersökt något i ditt klassrum värt att beforska? Läs vårt Call for papers här för mer information om hur du går till väga.

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i FLS skriftserie, Forskning, Fortbildning

Är överbefolkning ett problem inför framtiden?

Filmen förklarar:

Tagged with: ,
Publicerat i Ekonomi, Material och stoff, Miljö och hållbarhet, Nyheter, Samhällsfrågor, Statistik

Ny serie på UR

Utbildningsradion skola har gjort en ny serie som heter Perspektiv på världen. Serien beskriv så här:

Är mänskliga rättigheter en självklarhet överallt? Vilka krafter styr våra val av politiker? Varför gör vi inte mer för att rädda miljön? Serien tar dig med till olika platser runtom i världen för att se på frågor om demokrati, jämställdhet och miljö ur nya perspektiv. Programmen är indelade i åtta olika teman utifrån kursplanen i samhällskunskap. De kan användas var för sig eller tillsammans, för att väcka intresse och skapa förståelse.

Kolla in serien här.

Tagged with: , , , ,
Publicerat i Material och stoff, Mänskliga rättigheter, Miljö och hållbarhet, Samhällsfrågor

Carina Lundin om Rikskonferensen 2018

Jag är nöjd, mycket nöjd!
Längtat och trängtat men nu är den över – årets Rikskonferens. Många tankar och idéer har jag fått med mig så håll i dig – det här blir långt! Trots försenat tåg hem så är känslan att jag är nöjd, mycket nöjd och är man upprymd så vill man dela med sig. Dagen inramades på förtjänstfullt sätt av vår ordförande Elias Dietrichson och Sofie Wahlström från styrelsen höll ordning på programpunkter, fika, lunch och annat av yttersta vikt för en lyckad konferens. Jag fick också flera givande samtal med våra utställare från förlag som också frikostigt bjöd ut referensexemplar av läromedel och annat matnyttigt. Sist men inte minst fick alla närvarande en gåva av Lärarnas Riksförbund, boken ”Mötesplats. För öppenhet och förståelse – mot rasism”. En bok som tyvärr behövs i dagens Sverige och som jag ser fram emot att läsa. Men efter ett stort tack till alla inblandade, går jag över till att förmedla dagens innehåll.

Mongoliska horder av källkritiker
Först ut som talare var Ulf Dahlquist, chef för forskning och omvärldsanalys vid Statens medieråd. En detalj att fundera över för oss samhällslärare är att ungdomar 15-24 år lägger i snitt 51 minuter på spel men bara 6 minuter på att läsa dagstidning per dag (Mediebarometern). En fråga jag tar med mig är hur jag skall kunna verka kompenserande och öka omvärldskunskapen hos mina elever. Dahlkvist påtalar att i dag sysslar alla med källkritik i alla lägen (de mongoliska horderna har kastats in). Han menar att det inte är tillräckligt! Ungdomar som tillbringar så pass stor tid i fiktiva världar behöver fler verktyg än bara källkritik. För också fiktiva världar innehåller ideologier, stereotyper och världsbilder och på det biter inte källkritiken, utan där behövs kunskaper i bildanalys, dramaturgi, narratologi, retorik och semiotik. Dags för samarbete kollegor emellan är min spontana tanke, och fler tycktes tänka samma sak.

Ulf Dahlquist tog också upp att vi idag har högre krav på eleverna (Lgr11) än i Högskoleförordningen, så våra blivande lärare får många gånger inte verktyg nog att vägleda våra elever i kunskapandet. Kanske dags att revidera lokala styrdokument eller styra via förordningstexten. Min tolkning är att Dahlquist gärna skulle se det senare, för enligt studier har inte så mycket hänt trots ett utbildningsbehov som identifierats.

Läsförståelsen är nyckeln!
IMG_0679Nästa talare var vår gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. Hon hade fått den otacksamma uppgiften att försöka tala utifrån en något spretig rubrik, men genomförde det med bravur. Hon betonade att läsförståelsen är nyckeln till skola och arbetsliv, men poängterade glädjande nog att i studier som rör vårt ämnesområde presterar svenska elever tämligen väl. Det gillar vi att höra!

Jämlikhetsproblematiken i svensk skola bekymrar dock och Ekström är tydlig med att skolan idag inte fungerar kompenserande i tillräcklig omfattning. Vi samhällskunskapslärare kan alla rannsaka oss själva kring hur vi verkar för att öka elevers förmåga att läsa och tolka faktatext, eftersom det är där svenska elever tappat över tid, men också i jämförelse med andra. Och tappet är störst bland gruppen som redan var svagast.

Vilken mediediet går du på?
Medieforskaren Kajsa Falasca (Demicom, Mittuniversitetet) talade om politisk kommunikation i valrörelsen. Hon betonade att vi behöver vara vaksamma när vi går in i post-truth-medielandskapet. Ett landskap där vi går mer på känsla än på att ta till oss fakta i olika frågor. Det kombinerat med att en del av oss är nyhetssökare, andra nyhetsundvikare gör att vi kan ana ett samhälle där vi har olika världsbilder, trots att Falasca hävdar att det inte är fråga om några filterbubblor i Sverige, åtminstone inte än.

Vilken mediediet går du på? Det är en fråga Falasca hävdar att vi alla borde fråga oss. Enligt en studie från 2014 går 39% på en minimalistisk diet, vilket är allvarligt. I gruppen ser vi unga (som förhoppningsvis blir klokare med åren) och ointresserade (behöver antagligen hjälp att väcka intresset). Jag kan bara säga att misstanken bekräftas – vi har ett viktigt uppdrag i att skapa intresse innan ungdomarna lämnar skolan. Den frågan diskuterades också av närvarande och sittande lärarpanel.

Ett tips för att skapa intresse kanske kan vara att med eleverna följa Partitempen på Youtube (Margaux Dietz, influencer). Margaux intervjuar partiledare och hennes förhoppning är att få unga att intressera sig för politik. Våra partiledare ser det naturligtvis som en möjlighet att få nå ut med budskap utan besvärliga motfrågor, men kanske kan också bli så att youtubeklippen blir ”inkörsporten till de tyngre grejjorna” som Falasca så finurligt uttryckte det. Falascas uppmaning till oss alla är att ta itu med de kognitiva latmaskarna som algoritmerna bygger på. Utmana dig själv och dina elever att använda de sociala medierna till att besöka helt andra sidor än de som intresserar, för att sedan analysera vad som händer i era flöden.

Matnyttiga fakta att lyfta in i klassrummet
Efter lunchen hade statistikerna från SCB den otacksamma uppgiften att inta scenen för att förmedla statistik. Mikaela Järnbert och Jonas Olofsson lugnade oss en aning genom att förmedla att ungdomar har ett ökat intresse för att diskutera politik även om intresset för att engagera sig partipolitiskt minskar. Också insikten att många avhopp inom politiken beror på att unga som engagerat sig börjar studera/byter bostadsort eller arbete känns lugnande. Det är alltså inte ointresse som gör att 40% (i åldern 18-29 år) hoppar av. Visst är det problematiskt att så många hoppar av, men det hade varit värre om anledningen varit att man tappat tron på demokratin/politiken.

Mycket matnyttig information gavs och en uppmaning är på sin plats. Besök SCB och kika på materialet man har inför valet. Gå in under rubriken Val och valpartier så hittar ni mycket användbart material. Och har ni inte redan gjort det så beställ SCB:s lärarhandledning ”Sverige i siffror” och materialet ”Kommunen i siffror”. SCB har också sammanställt material under rubriken. Olofsson och Järnbert nämnde också att Ungdomsbarometern slår fast att unga flickor idag, när man frågar dem om enskild livsstil, lyfter fram feminismen. Glädjande nog kommer också antirasismen högt i den undersökningen. Engagemang finns med andra ord bland våra unga.

Agera som om att varje dag är första april!
Viralgranskarens redaktör Åsa Larsson, med uppdraget att ”kila in sig mellan fingret och delaknappen” uppmanade oss alla att vara skeptiska som om varje dag vore första april. Granska de utsagor som når dig och se till att skaffa dig kompetensen att kunna genomföra ett bildsök på såväl stillbild som rörlig bild. Åsa Larsson tipsade bland annat om lärarhandledningen viralgranskaren.se samt tv-serien ”Källkritik” som Utbildningsradion och Viralgranskaren gjort tillsammans.

Larsson förmedlade också hur kul det är att leka viralgranskare, något vi kan göra tillsammans med våra elever. Att gå till botten med en utsaga och undersöka motivet bakom är spännande. Många gånger finns det ekonomiska motiv och är man intresserad har Åsa Larsson tillsammans med Linnea Jonjons skrivit Viralgranskarens handbok- källkritik och självförsvar på nätet. Där går man noga igenom de sex olika grupper av lurendrejare på nätet som man tycker sig urskilja. Åtminstone jag blev sugen att läsa mer om detta, för det är min övertygelse att diskussioner om det här kan skapa intresse hos mina elever. Ingen vill väl bli lurad, eller?

Ett panelsamtal för att summera
Johan Ceder (från FLS styrelse) höll i taktpinnen i det avslutande panelsamtalet där verksamma lärare i olika stadier delade med sig av sina reflektioner och tips. Många kloka tankar lyftes av Karin Feldt, Therese Ahnelind och Fredrik Astin . På min ”kolla-upp-lista” finns numera att läsa Bo Rothsteins debattartikel i DN (180413) som Therese tipsade om. ”Kunskapsrelativism, identitetshysteri och politisk cynism driven av ekonomiskt tänkande har skapat en häxbrygd som verkar som ett gift i samhällskroppen”. Rothstein pumpar på sina vana trogen och kanske kan ett sådant inlägg i debatten bli ett avstamp till intressanta diskussioner i klassrummet under nästa vecka, vem vet.

Lärarpanelen ledd av Johan Ceder

Klart är att vi har ett nytt medielandskap att förhålla oss till, klart är att vi behöver skapa intresse hos våra unga så att de sedan blir nyhetssökare och klart är att vi har en spännande valrörelse som nu dragit igång. Som vanligt verkar vi samhällslärare mitt i hetluften och jag känner mig lyft av dagen. Jag kan bara beklaga till er alla som inte var med vid årets konferens. Välkommen nästa år!

Än en gång ett stort tack till alla inblandade!

Carina Lundin

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap

Konferensprogrammet för RK 2018

Program

Nu är konferensprogrammet för Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap 2018 sammanställt. Det går att ladda ned här.

Publicerat i Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap

Rikskonferensen: SCB och partisympatierna

Inom kort kommer en stilig pdf med hela konferensprogrammet för Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap som går av stapeln den 13/4 på ABF-huset i Stockholm. Vi har redan skrivit om Anna Ekströms kommande invigningstal här och om en av konferensens huvudtalare Kajsa Falasca här.

Ett annat spännande föredrag under konferensen hålls av de statistiker vid SCB som ansvarar för myndighetens partisympatiundersökning.

Figur: Valresultatet ”om det varit val idag”. Tidsserie 1972–2017 (SCB)

me0201_2017m11_di_01_sv

Inte endast är det ju som så att själva förutsättningarna för 2018 års valrörelse är ytterligare andra än vad de var 2014 med sociala medier, fake news och annat. Det tycks också som att den politiska debatten polariseras ytterligare, med färska exempel från andra nyligen genomförda val i västliga demokratier.

Detta är en verklighet som vi möter som samhällskunskapslärare och det är en verklighet som våra unga växer upp i och som på olika sätt kommer att påverka deras utveckling som förstagångsväljare in the making. Hur har opinionen förändrats i Sverige över tid? Hur röstar olika befolkningsgrupper? Vilka trender går att se?

Detta och mer därtill kommer att belysas i SCB:s föredrag.

Tagged with: , ,
Publicerat i Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap

Följ FLS på Twitter!