Välkommen till FLS!

jcIIFLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.

Läs här hur du gör för att bli medlem!

Bästa samhällskunskapshälsningar,
Johan Ceder, ordförande FLS

Annonser
Publicerat i Ordförande har ordet

Kallelse till årsmöte 2017

kalender_img_rightHärmed kallas samtliga medlemmar i FLS till årsmöte för 2017. Mötet hålls lördagen den 11/11 i Göteborg. Lokal är ännu ej bestämt men vi återkommer om detta inom kort. Styrelsen utreder just nu också möjligheterna att delta via Skype. Vi återkommer också om detta.

Eventuella motioner ska vara styrelsen tillhanda senast tre veckor före årsmötet vilket för innevarande år innebär att de ska vara inkomna före den 21/10. Motioner skickas till flsriks@outlook.com, skriv ”Motion 2017” i ämnesraden.

All kommande information om årsmötet, och handlingarna, kommer att läggas ut på denna sida under fliken ”Om FLS”.

Väl mött!

Styrelsen för FLS

Tagged with: ,
Publicerat i Föreningsrelaterat

Med myter som vapen – panelsamtal på bokmässan

Under den första dagen på Bokmässan i Göteborg deltog FLS i ett panelsamtal runt boken Med myter som vapen – En handbok om konspirationsteorier och hur de kan bemötas i skolans värld. Boken är ett resultat av ett samarbete mellan Expo och Lärarnas Riksförbund som hade sin grund i fortbildningsdagar under 2016. Med på samtalet var också Annika Lindskog från Föreningen Lärare i Religionskunskap och samtalet leddes av Sten Hagberg (LRs forum för humaniora och samhällsvetenskap).

Samtalet kom att kretsa runt att konspirationsteorier vinner mark i samhället och hur vi i klassrummet kan möta detta faktum. Ett kontinuerligt källkritiksarbete identifierades vara grunden för detta, källkritik är inte något som ska gås igenom en gång på en temadag utan behöver följa det dagliga arbetet. Om det görs med de sedan länge etablerade källkritisk kraven runt källors oberoende, tendens, tidsaspekt och inte minst äkthet ger det verktyg för att blottlägga vad som är en konspirationsteori och därmed även minska risken för att elever fastnar i ett konspirationsteoretiskt tänkande.

För att ett arbete runt konspirationsteorier ska kunna genomföras är en definition av vad som är en konspirationsteori viktig. I Med myter som vapen tas vikten av att skilja på konspiration och konspirationsteori upp. En konspiration är något som  genomförs i det fördolda med ett syfte. Exempel på detta är Al Qaidas attentat på World Trade center eller Cia-Iran-Contras – affären. Tanken bakom dessa två aktioner var att dölja för världen vad som hände för att nå sitt syfte. Skillnaden mellan enskilda konspirationer och konspirationsteorier är att konspirationsteorier är att de inte förklarar enskilda händelser utan ska erbjuda förklaringar runt hur hela världen är uppbyggd. Allt vi ser är en chimär och i stort sett all fakta som presenteras är planterad för att vi inte ska avslöja vad som verkligen sker. Det finns ett fåtal konspirationsteorier som återkommer och vad de har gemensamt är att de just vill förklara vad som rör sig bakom den kuliss som de anser att vi dagligen ser och erbjuder alternativa fakta. I de vanligaste konspirationsteorierna styrs världen antingen av en sionistisk världsomspännande konspiration, av 13 familjer som sedan sekler tillbaka delat upp världen mellan sig eller exempelvis genom det hemliga sällskapet Iluminati.

Vid en granskning av de personer som tenderar till att tro på konspirationsteorier finns en överrepresentation av personer som intar rasistiska och fascistiska åsikter. Vid bemötandet av konspirationsteorier i klassrummet uttrycker Expo att ett fungerande tillvägagångssätt går i samma linje som bemötandet av rasistiska åsikter. Att i direkt konfrontation inför storgrupp överbevisa en konspirationsteori med fakta är i grunden fruktlöst, vilket har två rötter. Dels är inte den formen av argumentation något en konspirationsteoretiker tar åt sig då den trängs in i ett hörn inför gruppen och tenderar till att sluta sig. Dels är ju de fakta som presenteras inte korrekta i konspirationsteoretikerns ögon eftersom den ser det som ett bevis för att den verkliga sanningen döljs. För att kunna vända en konspirationsteoretiker behövs istället ett längre arbete som bygger på relationen mellan konspirationsteoretikern och läraren där tankar, åsikter och bevis behöver mötas mellan fyra ögon.

Expo delar upp eleverna i tre grupper, där en av grupperna diskuterades åsyftades ovan, den grupp som är övertygad om konspirationsteorier. Av de andra två grupperna är den ena gruppen bestående av personer med toleranta tankar som tror på fakta. Den andra gruppen är mer vacklande i om de tror på konspirationsteorier eller ej. För att komma åt den här gruppen läggs utifrån erfarenheter fram ett förslag på lektionsupplägg. Detta upplägg går igenom tre steg.

Det första steget går ut på att presentera korrekt fakta. Exempelvis är det att berätta att det fanns ett sällskap på 1700-talet som kallades sig Iluminati. Det andra går ut på att berätta att det finns konspirationsteorier runt korrekt fakta, slutsatser det inte finns belägg för har dragits. ”Under franska revolutionen försökte en del i makteliten påstå att denna grupp låg bakom franska revolutionen och efter det har andra personer beskrivit det som att denna grupp styr världen.” Därifrån kan vi gå till steg tre och det är att knyta an till steg, presentera fakta. Då tar läraren återigen upp vad Iluminati var och presenterar det orimliga i att denna grupp ska kunna kontrollera världen.

I Med myter som vapen finns förutom konkreta förslag på lektionsupplägg även redogörelser för de vanligaste konspirationsteorierna, kunskaper bakom dem och hur personer idag kommer i kontakt med dem.

Hjalmar Holgersson

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Föreningsrelaterat, Material och stoff, Samhällsfrågor, Undervisning

Lönar sig utbildning?

”Utbildning lönar sig” har vi alla säkert någon gång sagt, såväl som förälder eller som lärare, men stämmer det? I grund och botten gör det ju det, men det beror lite på hur man mäter det hela. Det enklaste belägget för att det stämmer är trots allt att det finns ett tydligt samband mellan att ju högre utbildning en person har desto större är sannolikheten att man också har ett jobb. Att ha ett jobb får nog ses som någon sorts lön för mödan att utbilda sig.

Skjermbilde-2017-04-26-kl.-15.55.28-1024x585Men sedan är det också det här med betydelsen av att ha högsta betyg eller inte. Räcker det med att bara ha godkända betyg eller ska man också behöva sträva efter de allra högsta betygen?

I en ny artikel på scb.se utreder arbetsmarknadsstatistikern Fredrik Andersson hur det är ställt med den saken. Det visar sig att betydelsen av att gå ut gymnasiet med toppbetyg har förhållandevis stor betydelse för att senare i livet också tillhöra den grupp i årskullen som också tjänar mest. I undersökningen identifieras de 5 procent elever i varje kommun som i vald årskull hade högst betyg när de gick ut gymnasiet. Dessas löner år 2015 jämförs sedan med de övriga 95 procenten av årskullen. Det visar sig att i snitt utgör ”toppstudenterna” 19 procent av gruppen med de högsta inkomsterna år 2015, vilket ska jämföras den andra gruppens med 6 procent. En tydlig överrepresentation alltså.

Det framkommer dock i undersökningen att det finns en tydlig könsskillnad – män med toppbetyg från gymnasiet har mycket högre sannolikhet att senare få toppinkomster. Det intressanta för oss som samhällskunskapslärare är att artikeln stannar härvidlag, den ger inget empiriskt svar till varför denna könsskillnad kan observeras.

Därmed övergår denna lilla FLS-notis från att vara en notis med stofftips till att också bli ett undervisningstips: Varför har de manliga toppstudenterna från gymnasiet högre sannolikhet att bli toppinkomsttagare än kvinnorna? Beroende på vad du undervisar om eller vilket upplägg du har kan detta säkert inkorporeras på något smidigt sätt i undervisningen. Det kan ge ett tillräckligt underlag för en vettig klassrumsdiskussion men det kan likväl – åtminstone i de senare gymnasiekurserna – utgöra underlag för en självständig undersökning.

En hypotes som kan vara hjälpsam, vilken väg du än må ta med detta, är att det kan finnas en poäng att börja söka svar i vilka utbildningar personerna läser. Det visar sig nämligen i SCB-artikeln att 90 procent av toppstudenterna läser vidare på universitet och högskola, men vilka utbildningar läser olika personer och vilka inkomster leder de till? Här och här kan man börja rota runt för att utforska om denna hypotes kan vara en viktig delförklaring.

Bildkälla här.

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Arbetsmarknad, Material och stoff, Samhällskunskap, Statistik

En försvarssatsning eller en ny dator?

Erik Olsson, ekonomireporter på Kit, har brutit ner regeringens budgetförslag i en pedagogisk intressant jämförelse. Genom att slå ut summan för olika budgetsatsningar på arbetsför befolkning har han jämfört med prylar man köpa för den summan. Exemplevis visar det sig att årets försvarssatsning är värd lika mycket som en ny dator per person:

Slår man till exempel ut de pengar som vi väntas lägga på vårt gemensamma försvar nästa år så landar man på drygt 5 000 kronor per invånare i Sverige.

Behändigt nog är vi ju nästan exakt 10 miljoner invånare så vill man ägna sig åt lite huvudräkning så är det inte så svårt. En annan bra sak är att arbetskraften – det vill säga alla arbetsföra svenskar mellan 15 och 74 år som inte är sjuka, studerar eller har gått i pension– motsvarar ungefär hälften av alla invånare.

Eller för att vara exakt, 5 435 000 personer i augusti i år.

Så vill man istället slå ut våra gemensamma försvarskostnader endast på arbetsföra personer landar summan på strax under 10 000 kronor nästa år.

Det vill säga ganska exakt lika mycket som en Mac book Air.

Uträkningarna kan möjligen te sig banala men för att tydliggöra skillnaden fyller den sitt syfte. Tänk på att det blir enklare för eleverna att förstå med hjälp av vardagsexempel. Samt att samhällskunskapsämnets inbyggda dynamik mellan samhälle och individ accentueras. Läs hela inlägget här.

Läs ett tidigare inlägg på samma tema om absoluta och relativa tal.

/Elias Dietrichson

Tagged with: , , ,
Publicerat i Ekonomi, Material och stoff, Nyheter, Undervisning

Digitalisering i samhällskunskap

I helgen på FLS styrelsemöte diskuterade vi de nya skrivningarna kring digitalisering i styrdokumenten. I samhällskunskapsämnet för gymnasiet har exempelvis följande skrivningar tillkommit i syftestexten:

”Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering.”
”I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information., bland annat med hjälp av digitala verktyg.”

Det centrala innehållet i kurs 1a1 har blivit uppdaterat till att även inkludera bland annat, ”Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden” och det centrala innehållet i kurs 1b har bland annat fått följande tillskott, ”Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik”.

I den diskussion som vi hade framkom tre intressanta aspekter av digitalisering som ytterligare dimension till samhällskunskapen:

  1. Eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg på nya sätt.
  2. Samtal om digitalisering kan ibland tendera att bli mer av irrelevanta framtidspekulationer.
  3. Digitalisering av samhället är redan i full gång och vårt samhälle är i förändring.

Jag tycker alla tre punkter tillsammans är en bra ingång till att börja fundera på hur de nya skrivningarna i styrdokumenteten i slutändan kan omvandlas till god undervisning. Som en fond till både styrdokumenten och vår diskussion ligger givetvis frågan om fortbildning i ämnet för samhällskunskapslärare. Detta är ett ämne som vi hoppas kunna återkomma till. Om du har önskemål eller uppslag på aktiviteter du skulle vilja se ifrån FLS i frågan är du varmt välkommen att höra av dig.

Om du vill sätta igång och fördjupa dig har jag tips på två radioprogram som ger en inblick i några saker som kan vara exempel på hur samhället påverkas av digitalisering.

Den gömda koden – En berättande serie om hur matematiken binder samman världen. Serien är mycket mer spännande för samhällskunskapslärare än vad namnet kanske ger sken av. Dessutom är det superkorta avsnitt så denna är lätt att hinna och orka med.

Robotarna kommer Ett program om vår uppkopplade framtid.
Den här serien riskerar kanske att kantra lite åt det framtidspekulativa hållet, men den är ändå välgjord och lyfter en del intressanta frågor även ur ett samhällsperspektiv.

Kropp & Själ P1:s hälsojournalistiska program har också gjort ett avsnitt om digitalisering som heter Vårdad av en robot.

På återhörande i ämnet!

/Josefin Ståhlberg

Publicerat i Digitalisering

Årets Jarlénstipendiat utsedd!

Årets Jarlénstipendium går i år till Mimmi Rönnqvist. Grattis!

Mimmi fick resan till och från FLS årskonferens betald. Konferensen ägde rum i Stockholm 7 april i år. Mimmi kommentarer utmärkelsen så här:

Möjligheten att åka på FLS Rikskonferens för samhällslärare var ett ypperligt tillfälle att kombinera fortbildning och möten med engagerade och vetgiriga samhällslärare. Det är guld värt att som student få träffa yrkesverksamma lärare. Det ger en möjlighet att koppla ihop utbildnings teori och praktik med tankar från lärare med den mytomspunna ”beprövade erfarenheten” som vi längtar efter att få kontakt med på lärarutbildningen! Tack FLS för en bra konferens!

Vill du ansöka om nästa års Jarlenstipendium klicka här.

Tagged with:
Publicerat i Föreningsrelaterat, Jarlénstipendiet

Bota dina framgångsrädsla

Oxfam Sverige har skapat ett test där man vill informera om hur fattigdomen i världen ser ut – egentligen. Bakgrunden är en enkätundersökning som organisationen gjorde. Undersökningen visade att många svenskar tror att fattigdom och svält är värre än någonsin i världen. Dessutom tror folk att det inte går att göra något åt problemen. Gör testet här (med eleverna?) på: Progressofobiupplysningen.se

Tagged with: , , , ,
Publicerat i Nyheter, Samhällsfrågor

Följ FLS på Twitter!