Välkommen till FLS!

jcIIFLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.

Läs här hur du gör för att bli medlem!

Bästa samhällskunskapshälsningar,
Johan Ceder, ordförande FLS

Annonser
Publicerat i Ordförande har ordet

Lönar sig utbildning?

”Utbildning lönar sig” har vi alla säkert någon gång sagt, såväl som förälder eller som lärare, men stämmer det? I grund och botten gör det ju det, men det beror lite på hur man mäter det hela. Det enklaste belägget för att det stämmer är trots allt att det finns ett tydligt samband mellan att ju högre utbildning en person har desto större är sannolikheten att man också har ett jobb. Att ha ett jobb får nog ses som någon sorts lön för mödan att utbilda sig.

Skjermbilde-2017-04-26-kl.-15.55.28-1024x585Men sedan är det också det här med betydelsen av att ha högsta betyg eller inte. Räcker det med att bara ha godkända betyg eller ska man också behöva sträva efter de allra högsta betygen?

I en ny artikel på scb.se utreder arbetsmarknadsstatistikern Fredrik Andersson hur det är ställt med den saken. Det visar sig att betydelsen av att gå ut gymnasiet med toppbetyg har förhållandevis stor betydelse för att senare i livet också tillhöra den grupp i årskullen som också tjänar mest. I undersökningen identifieras de 5 procent elever i varje kommun som i vald årskull hade högst betyg när de gick ut gymnasiet. Dessas löner år 2015 jämförs sedan med de övriga 95 procenten av årskullen. Det visar sig att i snitt utgör ”toppstudenterna” 19 procent av gruppen med de högsta inkomsterna år 2015, vilket ska jämföras den andra gruppens med 6 procent. En tydlig överrepresentation alltså.

Det framkommer dock i undersökningen att det finns en tydlig könsskillnad – män med toppbetyg från gymnasiet har mycket högre sannolikhet att senare få toppinkomster. Det intressanta för oss som samhällskunskapslärare är att artikeln stannar härvidlag, den ger inget empiriskt svar till varför denna könsskillnad kan observeras.

Därmed övergår denna lilla FLS-notis från att vara en notis med stofftips till att också bli ett undervisningstips: Varför har de manliga toppstudenterna från gymnasiet högre sannolikhet att bli toppinkomsttagare än kvinnorna? Beroende på vad du undervisar om eller vilket upplägg du har kan detta säkert inkorporeras på något smidigt sätt i undervisningen. Det kan ge ett tillräckligt underlag för en vettig klassrumsdiskussion men det kan likväl – åtminstone i de senare gymnasiekurserna – utgöra underlag för en självständig undersökning.

En hypotes som kan vara hjälpsam, vilken väg du än må ta med detta, är att det kan finnas en poäng att börja söka svar i vilka utbildningar personerna läser. Det visar sig nämligen i SCB-artikeln att 90 procent av toppstudenterna läser vidare på universitet och högskola, men vilka utbildningar läser olika personer och vilka inkomster leder de till? Här och här kan man börja rota runt för att utforska om denna hypotes kan vara en viktig delförklaring.

Bildkälla här.

Tagged with: , , , , ,
Publicerat i Arbetsmarknad, Material och stoff, Samhällskunskap, Statistik

En försvarssatsning eller en ny dator?

Erik Olsson, ekonomireporter på Kit, har brutit ner regeringens budgetförslag i en pedagogisk intressant jämförelse. Genom att slå ut summan för olika budgetsatsningar på arbetsför befolkning har han jämfört med prylar man köpa för den summan. Exemplevis visar det sig att årets försvarssatsning är värd lika mycket som en ny dator per person:

Slår man till exempel ut de pengar som vi väntas lägga på vårt gemensamma försvar nästa år så landar man på drygt 5 000 kronor per invånare i Sverige.

Behändigt nog är vi ju nästan exakt 10 miljoner invånare så vill man ägna sig åt lite huvudräkning så är det inte så svårt. En annan bra sak är att arbetskraften – det vill säga alla arbetsföra svenskar mellan 15 och 74 år som inte är sjuka, studerar eller har gått i pension– motsvarar ungefär hälften av alla invånare.

Eller för att vara exakt, 5 435 000 personer i augusti i år.

Så vill man istället slå ut våra gemensamma försvarskostnader endast på arbetsföra personer landar summan på strax under 10 000 kronor nästa år.

Det vill säga ganska exakt lika mycket som en Mac book Air.

Uträkningarna kan möjligen te sig banala men för att tydliggöra skillnaden fyller den sitt syfte. Tänk på att det blir enklare för eleverna att förstå med hjälp av vardagsexempel. Samt att samhällskunskapsämnets inbyggda dynamik mellan samhälle och individ accentueras. Läs hela inlägget här.

Läs ett tidigare inlägg på samma tema om absoluta och relativa tal.

/Elias Dietrichson

Tagged with: , , ,
Publicerat i Undervisning, Material och stoff, Nyheter, Ekonomi

Digitalisering i samhällskunskap

I helgen på FLS styrelsemöte diskuterade vi de nya skrivningarna kring digitalisering i styrdokumenten. I samhällskunskapsämnet för gymnasiet har exempelvis följande skrivningar tillkommit i syftestexten:

”Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering.”
”I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information., bland annat med hjälp av digitala verktyg.”

Det centrala innehållet i kurs 1a1 har blivit uppdaterat till att även inkludera bland annat, ”Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden” och det centrala innehållet i kurs 1b har bland annat fått följande tillskott, ”Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik”.

I den diskussion som vi hade framkom tre intressanta aspekter av digitalisering som ytterligare dimension till samhällskunskapen:

  1. Eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg på nya sätt.
  2. Samtal om digitalisering kan ibland tendera att bli mer av irrelevanta framtidspekulationer.
  3. Digitalisering av samhället är redan i full gång och vårt samhälle är i förändring.

Jag tycker alla tre punkter tillsammans är en bra ingång till att börja fundera på hur de nya skrivningarna i styrdokumenteten i slutändan kan omvandlas till god undervisning. Som en fond till både styrdokumenten och vår diskussion ligger givetvis frågan om fortbildning i ämnet för samhällskunskapslärare. Detta är ett ämne som vi hoppas kunna återkomma till. Om du har önskemål eller uppslag på aktiviteter du skulle vilja se ifrån FLS i frågan är du varmt välkommen att höra av dig.

Om du vill sätta igång och fördjupa dig har jag tips på två radioprogram som ger en inblick i några saker som kan vara exempel på hur samhället påverkas av digitalisering.

Den gömda koden – En berättande serie om hur matematiken binder samman världen. Serien är mycket mer spännande för samhällskunskapslärare än vad namnet kanske ger sken av. Dessutom är det superkorta avsnitt så denna är lätt att hinna och orka med.

Robotarna kommer Ett program om vår uppkopplade framtid.
Den här serien riskerar kanske att kantra lite åt det framtidspekulativa hållet, men den är ändå välgjord och lyfter en del intressanta frågor även ur ett samhällsperspektiv.

Kropp & Själ P1:s hälsojournalistiska program har också gjort ett avsnitt om digitalisering som heter Vårdad av en robot.

På återhörande i ämnet!

/Josefin Ståhlberg

Publicerat i Digitalisering

Årets Jarlénstipendiat utsedd!

Årets Jarlénstipendium går i år till Mimmi Rönnqvist. Grattis!

Mimmi fick resan till och från FLS årskonferens betald. Konferensen ägde rum i Stockholm 7 april i år. Mimmi kommentarer utmärkelsen så här:

Möjligheten att åka på FLS Rikskonferens för samhällslärare var ett ypperligt tillfälle att kombinera fortbildning och möten med engagerade och vetgiriga samhällslärare. Det är guld värt att som student få träffa yrkesverksamma lärare. Det ger en möjlighet att koppla ihop utbildnings teori och praktik med tankar från lärare med den mytomspunna ”beprövade erfarenheten” som vi längtar efter att få kontakt med på lärarutbildningen! Tack FLS för en bra konferens!

Vill du ansöka om nästa års Jarlenstipendium klicka här.

Tagged with:
Publicerat i Föreningsrelaterat, Jarlénstipendiet

Bota dina framgångsrädsla

Oxfam Sverige har skapat ett test där man vill informera om hur fattigdomen i världen ser ut – egentligen. Bakgrunden är en enkätundersökning som organisationen gjorde. Undersökningen visade att många svenskar tror att fattigdom och svält är värre än någonsin i världen. Dessutom tror folk att det inte går att göra något åt problemen. Gör testet här (med eleverna?) på: Progressofobiupplysningen.se

Tagged with: , , , ,
Publicerat i Nyheter, Samhällsfrågor

(3*M=?). Om mänskliga rättigheter, medborgerliga rättigheter och migrationen

I början av september 2015 samlades drygt 15 000 personer på Medborgarplatsen i Stockholm under parollen "Refugees welcome". Deltog gjorde också statsminister Stefan Löfvén som i sitt tal bland annat sa att:

– Vi ska aldrig bygga murar för att skilja människor från människor. Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig. Mitt Europa bygger inte murar. Om vi bär denna uppgift tillsammans då kan vi göra skillnad för människor, alla EU-länder måste hjälpa till. (Citat från Dagens Nyheter)

Knappa tre månader senare, i november samma år, gick regeringen ut med sina förslag som skulle skapa "andrum" för det svenska flyktingmottagandet. Bland åtgärderna fanns bland annat tidsbegränsade uppehållstillstånd och id-kontroller.

Detta inlägg ämnar inte diskutera denna politiska vändning, inte på något sätt. Syftet med denna inledning är istället att skapa en ingång till den underliggande frågan om vilka relationer som finns, bör finnas, eller inte bör finnas mellan mänskliga rättigheter och medborgerliga dito? Hur långt kan/bör den nordiska välfärdsmodellens universalism sträcka sig? Ska den endast gälla svenska medborgare? EU-medborgare? Andra? Bör mänskliga rättigheter också ge några typer av medborgerliga rättigheter i andra länder?

Inte heller kommer detta inlägg att ge några svar på dessa frågor, utan härvidlag endast peka vidare mot två vitt skilda resurser – från någon typ av politisk teori till politisk praktik – som eventuellt skulle kunna användas i något undervisningssammanhang.

Den första är ett avsnitt av Filosofiska rummet i P1. Under rubriken "Rätten till rättigheterna – de mänskliga och medborgerliga" diskuterar filosofen och professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius tillsammans med doktoranden i statsvetenskap Björn Östbring, hur mänskliga rättigheter förhåller sig till medborgerliga dito, och vad innebär en kosmopolitisk respektive en nationalistisk politisk inställning i sammanhanget?

Den andra är den statliga utredningen "Svensk social trygghet i en globaliserad värld" (SOU 2017:05) som haft i uppdrag att göra en översyn av försäkringsvillkoren i de sociala trygghetssystemen för att "ta till vara intresset av en god balans mellan att bevara ett sammanhållet svenskt socialt trygghetssystem med hög legitimitet och de behov av internationell karaktär som finns i en alltmer globaliserad värld."

 

Tagged with: , , , , , , ,
Publicerat i Internationellt, Material och stoff, Mänskliga rättigheter, Samhällsfrågor

Utbildning och valdeltagande (ännu en gång!)

Det har nästan blivit till en följetong här på fls.nu att rapportera om ny svensk forskning om utbildningens betydelse för individers valdeltagande, medborgarkunskaper och benägenhet att ställa upp i allmänna val.

I ett flertal tidigare inlägg har vi skrivit om forskning som bland annat visar (i) att förlängningen av grundskolan under 1960-talet ökade den politiska jämlikheten mätt som benägenhet att ställa upp i allmänna val, (ii) att ökad tillgång till utbildning ökade det politiska deltagandet, (iii) att utökad samhällskunskapsundervisning inte tycks leda till ökat politiskt deltagande samt (iv) att möjligheten att få rösta i ett kommande allmänt val inte tycks öka individers motivation att förbättra sina medborgarkunskaper.

Nu finns ytterligare en studie att lägga till denna följetong. Intressant nog bidrar den med nya empiriska resultat som, kanske inte vederlägger, men i alla fall nyanserar resultaten i punkt (iii) ovan. I den nya studien undersöker nämligen Karl-Oskar Lindgren, Sven Orskarsson och Mikael Persson (som också medförfattat studien i (iii)) om det går att skönja en kausal effekt av förlängd gymnasieutbildning på individers valdeltagande.

För att göra detta nyttjar forskarna den successiva övergången från två- till treåriga yrkesprogram i gymnasieskolan. Totalt studeras 500 000 personers deltagande i riksdagsvalet 2010. Personerna började alla gymnasieskolan 1986-1990.

Studien visar att barn till föräldrar med låg utbildning och låga inkomster (i den nedre kvartilen) ökade sitt valdeltagande med i genomsnitt 3 procent. Förlängningen av yrkesprogrammen ledde däremot inte till någon allmän ökning av valdeltagandet bland yrkeseleverna.

Tagged with: , , , , , , , , ,
Publicerat i Forskning, Nyheter, Statsvetenskap

Följ FLS på Twitter!