Välkommen till FLS!

Oscar-Bengtsson-profilbild-ConvertImageFLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.

Läs här hur du gör för att bli medlem!

Bästa samhällskunskapshälsningar,
Oscar Bengtsson, ordförande FLS

Annonser
Publicerat i Ordförande har ordet

Nytt skolmaterial om produktionsvillkor

Produktionsvillkor, arbetsvillkor, hållbart företagande m.m. är områden som kan tas upp i flera ämnen och kurser i skolan. Det är naturliga inslag i samhällskunskap och naturkunskap, men även viktiga delar i undervisning i entreprenörskap och företagsekonomi.

Kedjan från råmaterial till färdig produkt.

Konsumentverket har tillsammans med Ung företagsamhet tagit fram ett nytt skolmaterial om produktionsvillkor i andra länder. Materialet är anpassar för gymnasieskolan, framför allt årskurs 1 och 2.

Materialet innehåller bl a en kort och pedagogisk introduktionsfilm, som dessutom förklarar hur eleverna/UF-företagare kan genomföra en riskanalys av produktionsvillkoren.

Materialet hittar du här.

Konsumentverkets bank med lektionsförslag finns här.

Publicerat i Miljö och hållbarhet, Samhällskunskap

Tips: eTwinning

Skolorna börjar öppnas upp och eleverna återigen samlas i klassrummet. Vill du hitta på något nytt och spännande i höst kan det vara värt att kolla in eTwinning. Hemsida finns här.

eTwinning är ett sätt för lärare och skolor att enkelt och gratis samarbeta internationellt och digitalt – dvs. utan att resa – med andra lärare och skolor i Europa genomeTwinningnätverket.

Exempel på hur lärare har använt eTwinning i undervisningen finns här och här.

UHR som jobbar med programmet på myndigheten och deras lärarambassadörer runtom i landet håller workshoppar och presentationer ”på beställning”, är du eller din skola nyfiken så kan ni kontakta eTwinning@uhr.se eller mia.sandvik@uhr.se .

Publicerat i EU, Internationellt, Samhällskunskap, Uncategorized

Save the date – Årsmöte 9 november

Den 9 november kl 12-14 är det dags för FLS årsmöte. Vi är på ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. 

I år kommer Mattias Björklund från Stockholms universitet att gästa oss och berätta om sin nya forskning kring samhällskunskapslärare undervisning i privatekonomi. Tidigare i sommar publicerades hans läsvärda forskningsartikel Teaching financial literacy: Competence, context and strategies among Swedish teachers. Hans artikel kan du läsa här

På årsmötet bjuds på kaffe och fika. Så skriv upp i kalendern redan nu så ses vi! 
/FLS Styrelse

Märkta med: ,
Publicerat i Ekonomi, Forskning, Samhällskunskap

Sommarprat

Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Idag har Anna Rosling Rönnlund sommarpratat. Rosling är kreativ chef för Stiftelsen Gapminder och har arbetet med sin svärfar Hans Rosling, som gick bort för två år sedan. Själv beskriver hon sitt program här:

Jag ville förstå vad det faktiskt innebär att leva på olika inkomstnivåer. Hur ser livet ut om man bara har 1 dollar per dag att leva på? Jämfört med 10, 100 eller kanske 1000 dollar om dan?

Det tog kanske ett år innan jag, Ola och Hans förstod att vi faktiskt jobbade ihop. Tillsammans grundade vi Stiftelsen Gapminder för att ‘motverka förödande missuppfattningar genom att skapa en faktabaserad världsbild som alla kan förstå’.

Jag kommer att prata om varför jag, som aldrig tänkt på mig själv som en siffermänniska, har ägnat hela mitt yrkesliv åt just siffror och statistik om människors liv och levnadsstandard. Och varför jag, som aldrig skulle gifta mig, blev pangkär och började jobba ihop med min man – och min svärfar, för att göra världen mer begriplig.

Högintressant för samhällskunskapslärare. Lyssna på programmet här eller hitta det där poddar finns.

Märkta med: , ,
Publicerat i Internationellt, Nyheter

Anmäl din klass till ungdomens riksdag

Information kring nästa ungdomens riksdag finns numera:

Ungdomens riksdag påbörjas under hösten 2019 och avslutas med finaldag i riksdagen måndagen den 3 februari 2020. Nu kan du som är gymnasielärare anmäla din klass på riksdagens webbplats.

Under finaldagen får 349 elever vara politiker för en dag och bland annat arbeta i utskott och debattera i riksdagens kammare. De får också en chans att ställa frågor till ministrar i regeringen under en frågestund.

Anmäl dig och läs mer via den här länken.

Märkta med: ,
Publicerat i Demokrati och statsskick, Nyheter

Rikskonferensen 2019 – Del 2

Rikskonferensen 2019 – Del 1 hittar du här.

Efter lunch och utställarebesök fortsatte rikskonferensen. Nu med fokus på politik och EU i undervisning.

Holland vs Sverige slutar oavgjort

Ines Coppoolse, Nederländernas ambassadör, tog sig tid att möta oss svenskasamhällskunskaps lärare. Vi tackar alldeles särskilt för det! Hon gav oss perspektiv på EU ur ett historiskt perspektiv och som representant för ett land som trots neutralitet, efter blott tio dagar ockuperades av tyskarna under andra världskriget. Det ger oss svenskar ett annat perspektiv på krigets realiteteter. Det är klart att samarbete för fred blir viktigt i det perspektivet! Nederländerna är den största nettobetalaren per person till EU, men det handlar som sagt om betydligt mycket mer än ekonomi. Det betonar Ines, det betonar Markus och det bör vi också betona ute i klassrummen. Sedan kan vi tycka vad vi vill om EU!


Nederländernas ambassadör Ines Coppoolse
Niemi med Fjellner

Bonekamp höll i ett underhållande samtal mellan två erfarna politiker, Pyry Niemi (S) från EU-nämnden och Christoffer Fjellner (M) från Europaparlamentet. Ett färskt beslut i nämnden på morgonen gällande upphovsrätt kommenterades av Niemi och Fjellner, och deras skilda roller lyftes upp till ytan och belystes på ett bra sätt för oss yrkesverksamma lärare.

Den samstämmighet som Europaportalen lyfte fram märktes i samtalet som var sakligt och underhållande. Och som vanligt, skulle jag vilja påstå, raljerades det en aning över lagstiftandet på europeisk från Fjellners håll. Men hans budskap skulle jag nog ändå vilja säga är, att de många turerna ett ärende gör, ändå medför att lagstiftningen är genomarbetad innan den klubbas.

Christoffer Fjellner (M) och Pyry Niemi (S)

Riksdagen förhandsvisade sitt nya material

Sveriges riksdag har på begäran arbetat fram ett material för lärare och elever. Det är splitternytt och fräscht och innehåller allt från filmer och quiz till en diger lärarhandledning. Gå in på deras hemsida och botanisera. De hade tagit med sig material till alla närvarande och de tackade vi närvarande alldeles särskilt för!

Granath exploderade

Charlotta Granath fullkomligt exploderar som föreläsare i demokratifrågor och är en idéspruta som kan ta andan ur de flesta. Hon guidade åhörarna genom den djungel av material som finns att tillgå och hennes sammanställning kring demokratiuppdrag och tillgängligt EU-material kommer garanterat hjälpa många lärare i den stressade vardagen nu i år. Det är så mycket material som finns att tillgå och det är så mycket man kan göra. Rådet alla får med sig är att gör det du kan och som samhällslärare är det inte du ensam som skall ta ansvaret. Demokratifrågan är en fråga för hela skolan.


Charlotta Granath bjöd på en timme full av tips

”Jag är inte bitter”

Den avslutande paneldebatten mellan yrkesverksamma lärare lockade till skratt när vår panelmedlem Bo Schefström yttrade orden ”jag är inte bitter, men…” utifrån att andra i panelen får ha eleverna i tre år och flera kurser, medan han dagligen ihärdigt jobbar med samhällskunskap på yrkesprogram. En knapp termin och under 50 timmar för att framställa kunniga samhällsmedborgare, det uppdraget kräver sin man/kvinna. Där har vi nog den verkliga utmaningen som samhällslärare, och vi behöver verkligen alla möjligheter att träffas och språka kring hur vi bäst antar alla de utmaningar som vårt ämne innehåller. Jag hoppas att vi kan presentera några Bittra Bosses betraktelser under hösten, som ett sätt att med glimten i ögat lyfta några av de utmaningar vi har att lösa på våra skolor.

Panelsamtal med Bo Schefström, Marie-Louise Klevestedt, Charlotta Granath och Oscar Bengtsson.

Summering av summeringen

Summa summarum, en fantastisk dag, ett varierat och digert program, om jag får säga det själv som styrelseledamot. Det bjöds på god mat, trevliga samtal och en möjlighet att verkligen titta på och kommunicera om de läromedel som marknaden tillhandahåller. Många tog dessutom tillfället i akt för att ta hem en del gratismaterial från Europahuset. Tack för en fantastisk dag. Jag längtar redan efter Rikskonferensen 2020!

Text: Carina Lundin

Foto: Marie-Louise Klevestedt

Publicerat i EU, Fortbildning, Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap, Uncategorized

Rikskonferensen 2019 – Del 1

Fredagen den 12 april samlades återigen samhällskunskapslärare från hela Sverige för en av årets höjdpunkter – FLS rikskonferens. I år med tema perspektiv på Europa, EU och undervisning. I Europahusets utmärkta lokaler i Stockholm bjöds på en fullspäckad dag och vi är många som känner oss inspirerade att ta EU-undervisningen till nästa nivå! FLS:s Carina Lundin berättar här om dagen som var!

Är EU bra?

Markus Bonekamp lyfte i starten vikten av att faktiskt syna given i läromedlen och väckte frågan om två elever med två skilda läromedel möter en likvärdig skola. Den frågan är tankeväckande, inte minst ur ett EU-perspektiv, då EU så lång tid har setts och behandlats som utrikespolitik. EU är och skall behandlas som vår fjärde svenska beslutsnivå och kopplas samman, precis som den svenska statsapparaten, med till exempel ekonomi, miljö och individ/identitet. Rappt guidade Markus, på sant Bonekampsmanér, publiken genom EU och vi lärare fick såväl provfrågan Vad är EU?, som svaret. Det tackar vi särskilt för! Mindre smickrande var kanske påståendet att vanligaste provfrågan om EU är: Vad kostar en euro? Vi får hoppas attdet inte stämmer idag.

Markus Bonekamp bjuder på provfrågan ”Vad är EU?”

Vad skall vi då svara när eleverna frågar om den stora avgiften och varför vi får så litetillbaka? Vi fick nog alla svaret där också. Att det är tanken! EU:s transfereringssystemfungerar. De rika delar med sig till de fattiga, precis som den arbetande skattebetalaren finansierar skolgången. Så pengarna tillbaka skall vi inte ha, det är inte meningen. Bonekamp trycker i sin programpunkt på värdet av att ha tillgång till en inre marknad där 500 miljoner människor vill arbeta och konsumera, mötas, ta gemensamma beslut och interagera med en större omvärld. Ibland behöver vi ta ny höjd i vår undervisning då väldigt mycket handlar om dagsaktuella frågor, Markus gav oss tipset i Brexittider (det är det och andra sidan jämnt) att kanske jämföra hur Blair talade om EU med hur May säger idag. De fyra friheterna är odelbara, du få ”allt eller inget” i EU. Det hade Blair förstått då, men inte May nu.

Sverige vs EU

Europaportalens chefsredaktör Anders Selnes guidade åhörarna in i sajtens ”skattkammare” som du bör använda med dina elever, om du inte redan gjort det. Målgruppen för deras journalistiska arbete är 17-åriga gymnasister och där har de lyckats! De presenterar källbaserat material i mängder som enkelt försöker förklara i text och graf vad som sker och har skett i EU. Likt en spårhund har Selnes och hans lilla redaktion sökt sig fram i EU:s snårskog, ihärdigt sniffande. Nu vet vi, tack vare att de granskat EU-nämndens alla protokoll (2007-2018), att konsensus i svensk politik ökat markant med åren . Hela 91% av besluten som fattas sker i samstämmighet. Givetvis finns konfliktpunkter (40 till antalet) och då handlar det oftast om arbetsmarknadsfrågor. Vi vet också att 2014-2018 har totalt 330 EU- lagar stiftats, samt att 13 av de 330 lagarna faktiskt inte fanns publikt publicerade innan Europaportalen gav skall. Selnäs avslöjade att det kommer en artikelserie inom kort om detta. Håll ut och håll utkik!

Vill vi ”hotta” upp EU-nivån på avsnittet Brott och straff, bör vi precis som Bonekamp påpekar skilja på EU-domstolen och Europadomstolen och i min värld gör vi det enklast om de kopplas till den verklighet de hanterar. Mumma för mig som lärare är då att få tillgång till Europaportalens genomgång av alla domar Sverige vs EU. Det står 10-27 mot EU kan avslöjas, men det bästa är att alla domar ligger länkade på Europaportalens sajt. Gå in och kika på det tillsammans med dina elever. Värt att påpeka är att i område efter område så seglar Sverige upp i den övre delen av resultatlistan, inte så sällan på pallplats. I statistik och grafer kan du lyfta fram Sverige i relation till, till exempel Ungern, som ju i vissa kretsar kommit att bli den bästa av tänkbara världar. Det är inte riktigt den bilden vi får idag när reella fakta läggs fram på bordet och det är just mer av den varan vi behöver för att kunna möta åsikter och nyansera samtalen i klassrummen. När pressfriheten 2013-2018 sätts under lupp ser vi att Sverige lyft sig från femtonde till andra plats medan Ungern under samma tid fallit från tionde plats till plats 73. Är då Ungern bättre att leva i än Sverige? Kanske för några, men knappast för journalister och inte heller för den del av befolkningen som vill ha en sund mediediet.

Perspektiv är viktiga och åtminstone jag tror att jag under demokratiavsnittet kan få givande diskussioner om jag använder bilden som åskådliggör The Economists demokratiindex i Europaportalens tappning. Majoriteten av Europas länder i dag är inte funktionella demokratier. Det blir märkbart om man tar upp deras karta och visar eleverna, och det är också ett svar på den komplicerade frågan Vad är EU.

Europaportalens Anders Selnes bjöd på en 60-minuters faktachock om EU!

Efter Selnes var det dags för lunch och tid att utbyta tankar och funderingar med kollegor. Vad som hände efter lunch kommer i del 2, som publiceras inom kort.

Publicerat i EU, Fortbildning, Rikskonferensen för lärare i samhällskunskap, Uncategorized

Följ FLS på Twitter!