”Utbildning lönar sig” har vi alla säkert någon gång sagt, såväl som förälder eller som lärare, men stämmer det? I grund och botten gör det ju det, men det beror lite på hur man mäter det hela. Det enklaste belägget för att det stämmer är trots allt att det finns ett tydligt samband mellan att ju högre utbildning en person har desto större är sannolikheten att man också har ett jobb. Att ha ett jobb får nog ses som någon sorts lön för mödan att utbilda sig.

Men sedan är det också det här med betydelsen av att ha högsta betyg eller inte. Räcker det med att bara ha godkända betyg eller ska man också behöva sträva efter de allra högsta betygen?

I en ny artikel på scb.se utreder arbetsmarknadsstatistikern Fredrik Andersson hur det är ställt med den saken. Det visar sig att betydelsen av att gå ut gymnasiet med toppbetyg har förhållandevis stor betydelse för att senare i livet också tillhöra den grupp i årskullen som också tjänar mest. I undersökningen identifieras de 5 procent elever i varje kommun som i vald årskull hade högst betyg när de gick ut gymnasiet. Dessas löner år 2015 jämförs sedan med de övriga 95 procenten av årskullen. Det visar sig att i snitt utgör ”toppstudenterna” 19 procent av gruppen med de högsta inkomsterna år 2015, vilket ska jämföras den andra gruppens med 6 procent. En tydlig överrepresentation alltså.

Det framkommer dock i undersökningen att det finns en tydlig könsskillnad – män med toppbetyg från gymnasiet har mycket högre sannolikhet att senare få toppinkomster. Det intressanta för oss som samhällskunskapslärare är att artikeln stannar härvidlag, den ger inget empiriskt svar till varför denna könsskillnad kan observeras.

Därmed övergår denna lilla FLS-notis från att vara en notis med stofftips till att också bli ett undervisningstips: Varför har de manliga toppstudenterna från gymnasiet högre sannolikhet att bli toppinkomsttagare än kvinnorna? Beroende på vad du undervisar om eller vilket upplägg du har kan detta säkert inkorporeras på något smidigt sätt i undervisningen. Det kan ge ett tillräckligt underlag för en vettig klassrumsdiskussion men det kan likväl – åtminstone i de senare gymnasiekurserna – utgöra underlag för en självständig undersökning.

En hypotes som kan vara hjälpsam, vilken väg du än må ta med detta, är att det kan finnas en poäng att börja söka svar i vilka utbildningar personerna läser. Det visar sig nämligen i SCB-artikeln att 90 procent av toppstudenterna läser vidare på universitet och högskola, men vilka utbildningar läser olika personer och vilka inkomster leder de till? Här och här kan man börja rota runt för att utforska om denna hypotes kan vara en viktig delförklaring.

—

Bildkälla här.