FLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.
Enligt en motion som antogs på årsstämman 2019 har FLS som ett uppdrag att uppdatera medlemmar om aktuell litteratur som kan vara intressant för samhällskunskapslärare! Och nu är äntligen den verksamheten igång!
I första rundan vill vi tipsa om två böcker, som dessutom har lottats ut till sex stycken medlemmar och är påväg till er på posten!
Hotet mot demokratin – Högerpopulismens återkomst i Europa och USA
Ett spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen – högerpopulismen.
Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA.
Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism?
Grattis till FLS-medlemmarna Kristina, Ulf och Heidi som snart får boken på posten! Mer info om boken finns här.
Mellan klan och stat : Somalier i Sverige
Mellan klan och stat är en resa i historien från Somalia till Sverige.
På vägen väcks fundamentala frågor om samhällets natur.
Var söker vi hjälp i nöden? Hur formas våra normer?
Vem kan man lita på?
Finns det svar som överbryggar gapet mellan klanen och den liberala staten?
Mellan klan och stat publicerades första gången 2014. Den har haft stor betydelse för integrationen av Sveriges sjuttiotusen somaliska invandrare och i grunden förändrat skolors och myndigheters förståelse för klankulturer. Till 2020 års utgåva har författaren skrivit ett nytt kapitel om reaktionerna på boken och det genomslag som begreppet klan har fått i svensk debatt de senaste åren.
Per Brinkemo (f. 1960) är journalist och författare. Han har under flera år arbetat med integrationsfrågor inom ramen för Somaliland Förening i Rosengård i Malmö.
Grattis till FLS-medlemmarna Björn, Hannes och Karin som snart får ett exemplar på posten! Mer info om boken finns här.
Observera att FLS har inte kvalitetsgranskat litteraturen utan ser detta som bra böcker att att stimulera till fortsatt aktuell och spännande undervisning i samhällskunskap.
Har du ett boktips som FLS borde lyfta fram? Hör av dig!
Så har årsmötet genomförts och verksamhetsåret 2019-2020 nästan helt lagts till handlingarna. En ny styrelse har valts (mer info på hemsidan snart) och en del planer för kommande verksamhetsår har dragits upp! Det är annorlunda tider men FLS har en hel del tankar på hur vi ska kunna bidra med vettig verksamhet för samhällskunskapslärare och -studenter!
Folk och försvar
Folk och försvar är en politisk obunden organisation med uppdrag att sprida kunskap och värna debatten om säkerhetspolitik, krisberedskap och totalförsvaret. Organisationen har en stor bredd i sin verksamhet och har olika former av material och stöd som på olika sätt kan användas av lärare och i skolan. Förra året genomförde F&F över 400 evenemang som gästades av över 13 000 deltagare, varav en merpart är under 25 år. På årsmötet gästades vi av stabchef Karin Abbor-Svensson och utbildningsansvarig Sebastian Willstedt.
Stabchef Karin Abbor-Svensson berättar om Folk och Försvars verksamhet
Rollspelet Minister för en dag
Som du kanske redan känner till så anordnar Folk och Försvar rollspelet Minister för en dag för gymnasieungdomar (och uppåt). Rollspelet är en praktiskt simulationsövning som behandlar internationella konflikter, säkerhetspolitik och olika aktuella frågor. Spelet följs också upp av en fördjupande problemdiskussion och leds av Folk och Försvars personal.
Sebastian Willstedt berättar om Minister för en dag. På bilden syns spelvärlden och de nationer som eleverna representerar under spelet gång.
Rollspelet tar ca 3-3,5 timmar att genomföra och spelet går i viss mån att anpassa efter elevgrupp. För att genomföra spelet på ett bra sätt bör elevgruppen uppgå till 15 st eller fler. Inga förkunskaper krävs men det är att rekommendera att i förväg ha pratat något om konflikter och säkerhetspolitik. Utvärderingar visar att rollspelet är mycket uppskattad av elever och lärare som har genomfört det och många lärare och skolor har rollspelet som en återkommande tradition. Sebastian berättade också att rollspelet används på olika sätt. Ibland som en introduktion till internationella konflikter och försvarspolitik (t ex i samhällskunskap 1b) och ibland som en del av fördjupande moment om t ex internationella relationer och politiska perspektiv (i t ex kurserna samhällskunskap 2 och internationella relationer).
Besöken bokas på Folk och Försvars egna hemsida, här. Besök kan bokas med ganska kort varsel, ett par veckor i förväg brukar funka bra.
Ytterligare undervisningsmaterial på G
Folk och Försvar håller även på att arbeta på ytterligare undervisningsmaterial om t ex säkerhetspolitik, värnplikten, det svenska totalförsvaret och krisberedskap. På årsmötet fick vi en förhandstitt på upplägget som ser mycket lovande ut! Vi kommer att med stor spänning följa arbetet och lovar att hålla er uppdaterade kring det!
Stort tack till Folk och Försvar, Karin Abbor-Svensson och Sebastian Willstedt för att ni kunde gästa oss och berätta mer om ert fina och värdefulla arbete.
En ny forskningsartikel med relevans för lärare i SO och samhällskunskap har publicerats i Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education. Artikeln har rubriken Bedömning som ett kunskapsideologiskt ställningstagande: lärares bedömningsstrategier och samhällskunskapsämnets laborativa, analytiska och avgränsade kunskapsinnehåll och du kan läsa hela här. Forskningen och artikeln är gjord av Mikael Berg, lektor vid högskolan i Dalarna.
Artikeln handlar om hur samhällskunskapslärares arbete påverkar urvalet av det kunskapsstoff som tas med i undervisningen. Semistrukturerade intervjuer med erfarna samhällskunskapslärare genomförts och återges rikligt i artikeln. Fyra olika strategier identifieras och presenteras.
Lördagen den 14 november kl 12-14 (preliminär tid) är det dags för FLS årsmöte. Vi är på ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm.
I år kommer Folk & Försvar att gästa oss och berätta om sitt undervisningsmaterial och rollspel Minister för en dag. Mer info kommer inom kort! Du kan redan nu kika på delar av materialet här.
På årsmötet bjuds på kaffe och fika. Så skriv upp i kalendern redan nu så ses vi! Om du vet att du kommer så mejla gärna din anmälan till flsriks@outlook.com eller skriv till oss på Facebook!
För att uppmärksamma att det är hundra år sedan Sverige blev en fullvärdig demokrati har Riksdagen tagit fram nytt skolmaterial om demokrati i Sverige. Materialet är för olika nivåer, från mellanstadiet till gymnasium och det är en stor bredd på materialet. Magasin, affischutställning, filmer, texter, quiz och lärarhandledning. Materialet är både i format som skrivs ut och i mer interaktiva former! Passa på att uppmärksamma demokratins jubileum!
Lärare är bland de vuxna som har allra mest kontakt med unga och därmed också de som ofta får hanterar ungas behov och frågeställningar i vardagen De flesta av oss är också väldigt engagerade och duktiga på vårt arbete, men vad gör vi när svåra ämnen som provocerar oss kommer upp i våra klassrum?
Hur hanterar vi när elever uttrycker attityder och icke demokratiska åsikter som ligger bortom det vi kan acceptera? Föreläsningen kommer att hantera dessa frågeställningar och även hur vi kan förstå ungas position i vardagen för att kanske finna vägar att bemöta dem när de utmanar oss.
Jennie Sivenbring, lektor vid Göteborgs universitet och knuten till Segerstedtinstitutet
SO-läraren Alfred Zakrisson och teknikläraren Patrik Arvidsson från Gårdstensskolan i östra Göteborg åker för tredje året i rad tvärs över staden för att besöka det upplevelsebaserade lärcentrat Framtidens Fastighetslabb i Tynnered, på stadens västra kant. Eleverna i åk 8 kommer sedan att planera ett eget bostadsområde utifrån ämnesinnehåll i både SO och Teknik.
Tillsammans med koordinatorn för Fastighetslabbet, leg läraren Louise Rickardsson, har ett väl utarbetat upplägg tagits fram under de här tre åren.
– Vi kan komma med önskemål om vilka stationer vi vill göra och då anpassar Louise och de andra guiderna efter det. Det är jättebra att det finns så mycket att välja på, säger SO-läraren Alfred Zakrisson.
Teknikläraren Patrik Arvidsson berättar att första året blev studiebesöket mer av en extrauppgift för eleverna, det kom utöver de vanliga lektionerna. Till andra året hade de planerat om det centrala innehållet så att besöket blev en del av det de ändå ska göra.
Klass 8b från Gårdstensskolan besöker Fastighetslabbe Lag Vorza FC planerar stad på Fastighetslabbet
– Genom att vi integrerar ämnena i uppgiften så stärker det båda ämnena, det blir en bättre sammanhängande kunskap för eleverna. Betygsunderlaget blir starkare och förståelsen hos eleverna djupare.
Koordinatorn besöker klassen
Nu inför tredje året har samarbetet tagit ett steg till genom att Fastighetslabbets koordinator kommer ut till klassrummet innan besöket. Då hålls en lektion om hållbar stadsutveckling utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Exempel hämtas från det bostadsbolag de flesta eleverna bor hos, Gårdstensbostäder.
– Besöket på Framtidens fastighetslabb blir ovärderligt för oss.
Lärarna Alfred Zakrisson och Patrik Arvidsson
Gårdstensbostäder ingår i Förvaltnings AB Framtiden, Sveriges största allmännytta och bostadskoncern. Koncernen är de som ligger bakom att skolklasser åk 4-9 och andra intresserade grupper kan besöka Fastighetslabbet utan kostnad för att lära, testa och uppleva fastighetsbranschens yrken och funktion i den pågående stadsutvecklingen i Göteborg. Något som också slår an till FN:s Globala mål nr 11, om hållbara städer och samhällen.
Multimodala lärprocesser
Studiebesökets kreativa stationer ger möjlighet till nya infallsvinklar och multimodala lärprocesser. Tanken är att eleverna ska kunna visualisera ämnesområdet på ett annat sätt än om de stannat kvar i klassrummet. På Fastighetslabbet får de jobba med både händer och hjärna genom de praktiska övningar som finns. Eleverna utvecklar förmågor av en helt annan karaktär och det skulle inte kunna återskapas i klassrummet på samma sätt, menar lärarna.
– Det gör att besöket blir ovärderligt för oss, avslutar Alfred Zakrisson och Patrik Arvidsson.
Tema för årets rikskonferens är att undervisa om kontroversiella frågor i klassrummet! Kontroversiella frågor är något som kan vara både kittlande och besvärande.
För att väcka engagemang och fånga elevers intresse kan en kontroversiell fråga eller aktuell händelse vara en nyckel! Vi är säkert många lärare som har testat att t ex diskutera Gretas klimatrörelse, Sverigedemorkaternas framgångar, migration eller kanske Cornonaviruset och noterat snabba reaktioner och yttranden!
Men det är inte utan utmaningar som frågorna väcks. Samtalet behöver bidra till ökad ämneskunskap eller kompetensutveckling och det finns alltid en risk att det leder till konflikt och obekväma situationer.
Därför vill vi passa på och tipsa om Europarådets väl genomarbetade material om hur kontroversiella frågor kan tas upp i klassrummet. Du hittar den svenska versionen här.
Såhär skriver författarna om publikationen
”I det här vägledande dokumentet undersöker vi de främsta utmaningarna för lärare som undervisar om kontroversiella frågor i europeiska skolor och föreslår metoder för att möta utmaningarna. Vi fokuserar särskilt på metoder som ökar lärarnas självförtroende och utvecklar deras förmåga att undervisa om kontroversiella frågor i klassrummet och i skolan i övrigt.
De metoder vi föreslår utgör grunden för hela utbildningspaketet om undervisning om kontroversiella frågor. Utbildningspaketet består av det vägledande dokumentet (del A) och de praktiska övningarna (del B). Materialet ska finnas tillgängligt och användas runt om i Europa. Det har redan testats av lärare och handledare i flera europeiska länder, och visat sig fungera väl.” (s.11)
Materialet kommer vi att återkomma till vid årets rikskonferens, fredag den 3 april. Anmäler dig gör du här!
Planeringen inför årets Rikskonferens är i full gång! Anmälan är öppnad och du hittar den här.
Programmet är i princip färdigt och här är en första titt på några av punkterna:
Jennie Sivenbring / Segerstedtinstitutet: Jennie Sivenbring kommer att ge en introduktion till vad som egentligen är kontroversiella frågor! Som knuten till pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet blir det ett pedagogiskt perspektiv. Dessutom arbetar Jennie med Segerstedtinstitutet som arbetar med kunskapsspridning kring våldsutövande ideologier och rasistiska organisationer.
Torbjörn Lindmark / Umeå universitet: Torbjörn Lindmark är knuten till pedagogiska institutionen vid Umeå universitet och deltar just nu i ett forskningsprojekt om hur kontroversiella frågor hanteras i klassrumsundervisning i SO-ämnen. Vi bjuds en dagsaktuell genomgång om forskningsarbetet och resultaten! Mer info finns här.
Mattias Gardell / Uppsala universitet: Nathan Söderblomprofessor i jämförande religionsvetenskap och vetenskaplig ledare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet. Hans forskning undersöker spänningsfältet mellan religion, politik och rasism i en rad empiriska fält. Just nu är han aktuell med boken Den ensamme terroristen?
Hotet från ensamagerande terrorister ökar. Så också i Sverige. Vad drev Rakhmat Akilov, Anton Lundin Pettersson, Peter Mangs och Taimour Abdulwahab att döda för att nå politiska mål? Vad får en människa att attackera ett flyktingboende, en moské, en synagoga, en romsk boplats? Den ensamme terroristen? är en skakande och grundligt underbyggd redogörelse för den våg av dödligt politiskt våld som skruvat upp oron i landet. Hur skall vi förstå utvecklingen? Är den ensamme terroristen verkligen ensam?
Dessutom kommer Rikskonferensen att innehålla ytterligare ett par programpunkter som vi återkommer till!
FLS är en fristående ämneslärarförening för lärare i samhällskunskap. Vi arbetar för samhällskunskapen i samhällets intresse! Vi bevakar frågor som är betydelsefulla för ämnet och för oss som undervisar i det. Vi vill också vara en samlande kraft för samhällskunskapslärarkollegiet – här ska du kunna finna inspiration, få erbjudanden om fortbildning, läsa nyheter, ta del av intressant forskning och få ett och annat tips om stoff och material till undervisningen.
